Sitter på min lunch och tänkte slänga iväg ett inlägg.
Så härligt väder idag..jacka är överreklamerat.
Fick idag arbetspass för kommande vecka..härligt, kan man planera ju ;-)
Igår vart vi lite osams..eller vi bråkade inte..Kristoffer kom sent till mig...han hade tagit med sig ingredienser för att baka bröd. Efter en liten stund så ringer telefonen hans. Hans kompis Oskar som ringer som vill umgås, men han säger att han var hos mig.
När jag lagt på så säger jag det att han måste kunna vara med kompisar också. Att inte bortprioritera dom... okej att vi ses och så, men nån kväll kan han ju vara med sina vänner.
Men då menade jag inte att han skulle gå på en gång.
Jag går och duschar och då jag kommer ut så säger han "jag ska nog ringa Oskar för jag är nog sugen på att umgås med honom ändå".
Bara sådär.. jag vet, dubbla budskap. Men jag trodde han inte skulle gå just då. Jag tänkte att han kunde ju i sånna fall vara med Oskar ikväll istället då han var hos mig igår.
Alternativt säga till Oskar då han ringde "nej jag är hos Tina nu, men kan vi ses i morrn istället?".
Nu vart det så taskigt, han är hos mig i en halvtimma typ och så drar han. Säger hejdå och går.. får ingen puss eller nåt.
När klockan är sent så lägger jag mig.. vet inte om jag hinner somna ... borde ha gjort det för helt plötsligt så står han ovanför sängen och håller på att klä av sig. Jag var som besviken på han på ett sätt, för risken är ju det att jag tar han för givet om han är mycket med mig och då han väl vill göra annat så kan jag bli besviken... jag är ju så van vid tidigare förhållande att han inte hade några kompisar som han umgicks med.
Denna har ju det. Är i och för sig avundsjuk också. Pga just det. Vänner. Jag har ju inga här uppe. Inga som har tid att umgås, och ens kollegor är ju ens kollegor.
De veckor jag har Emilia så sitter jag ju där, jag kommer ju ingenstans och jag är social utav mig så det blir så ensamt att inte ha någon kompis som kan komma förbi.
Så jag vet inte hur jag ska göra som.
Jag vill verkligen inte ta denna gör givet. Kristoffer är ju en man som jag vet är den rätta för mig. Vi är så rätt för varandra, och passionen har aldrig varit så stark med någon man tidigare. Det är så häftigt den kärlek som är mellan oss, vill inte att det ska stöpa på en simpel sak som att jag inte har några vänner, men att han har det. Alltså ren avundsjuka.
Jag vill ju självklart att han ska vara med sina vänner. Men det är så trist om han ska komma till mig först och sedan bara gå. Man kan inte tillfredställa alla, men kan väl ta en i taget, 1 per dag.
Jaja, han kom ju hem till mig igen så vi fick prata ut någolunda innan vi somna. Man ska ju inte somna osams, man ska heller inte somna utan att säga de tre orden.
Idag i butiken så kom han fram till mig då jag hade inköp med en dam... förklarade för hnne vem han var och hon var så lycklig över att se ett sånt sött par. Fick en kyss och sen så gick han på lunch :-)
Det är knepigt. Jag blir alltid så pirrig då jag kommer i på hans jobb. Så fort jag ser han eller de gånger han ser mig så pirrar det i hela kroppen... konstigt.
Snart är det dax för den dagen då jag ska få träffa blivande svärmor för första gången.. hennes katt har fått ungar också.. mysigt..
nej nu ska jag gå.. dax att jobba vidare...
Kram till er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar