Ödet förde oss samman

Kristoffer kom hem till mig ikväll och jag fick följande uppläst för mig; som han själv har skrivit (by the way):

"Du är kärleken i mitt liv, tycker du är skarp som en kniv.

Med dig vid min sida behöver jag ingenting, är du borta tappar livet sin mening.

Det är så skönt när du är här, för jag håller dig verkligen kär.

Dina ögon är som ett hav, där ett skepp kan förlora sig och gå i kvav. Men i din varma famn, har jag till slut funnit en trygg hamn.

Jag vill inte att du ska sakna någonting, på ditt finger behöver du en ring!

Tina, vill du gifta dig med mig?