Jobbigaste dagen på länge.
Väldigt faschinerande över vad man accepterar egentligen. Otroligt mycket man tillåter sig att bli.
Du tillåter dig själv att tex bli trampad på, uthängd, förlöjligad, lurad, bedragen, förnedrad, mindre värd, psykiskt misshandlad osv.
Och varför?
Idag fick jag höra "du tror att du kan hjälpa *piip* för att du känner att ni är lika och tror samtidigt att *piip* sitter inne med lösningarna för dig och att *piip* samtidigt kan hjälpa dig".
Idag slutade morgonen som varit bra till en början med Orden "Dra åt helvete!" samtidigt som en dörr drämdes igen..inför båda flickorna.
Det var inte jag som gjorde det ska jag tillägga.
När min fantastiske Kinn kom sen och plockade upp spillrorna så gav hon extra mycket kärlek till mig, och otroligt myket kärlek till min äldsta, Trollet.
Hon försökte prata med henne och förklara att ibland så bråkar vuxna och det är inte barnens fel utan de vuxnas fel.
Och det förstod hon sa hon. Hon frågade trollet hur det kändes då vi vuxna bråkade idag så sa hon"jag fick ont i magen men nu gör det inte ont längre".
Det gör ont i mitt mammahjärta, det gör ont i mitt bröst.
Aldrig mer ska jag tillåta att mina älsklingar far illa.
Aldrig mer!
Jag skulle dra åt helvete pga en konfrontation som jag gjorde...jag drar.
Kommer aldrig mer tillbaka.
Aldrig mer tänker jag sätta mig själv eller mina underbara tjejer i den positionen mer.
Aldrig mer ska vi fara illa.
Vi förtjänar bättre! Vi förtjänar det allra bästa!
Ingen man ska någonsin mer få oss att känna oss inget värd.
Självklart kommer jag få ett tillbakafall på dålig självkänsla..men hellre att det blir 1 steg fram och 2 tillbaka än att det inte blir nåt steg framåt alls.
Mina barn ska aldrig mer få fara illa.
Jag ska se till att dom får en bra uppväxt, bättre än vad den varit de senaste året.
Aldrig mer ska jag tillåta dig att trycka ner mig, aldrig mer ska jag tillåta att jag är mindre värd.
Glöm inte det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar