Så då var det dags för ett inlägg. Det kan gå långt mellan gångerna men nu börjar förrådet fyllas på om saker jag vill skriva på, och bästa är att jag kan blogga på jobbet efter arbetstid så jag får kvällarna över till annat trevligt istället.
Helgen har varit okej, eller nja..trött som en gnu är jag ju. Värktabletterna tar verkligen på kroppen och orken främst, sen så har Lillfisen haft dåliga nätter nu så man är ju som slut.
Mitt blogginlägg idag kommer att handla om ett beslut som jag tagit under en av alla 4 promenader jag hade idag i jobbet.
Jag blir fundersam över en sak.
Kärlek, vad betyder det ordet för er?
Har ni funderat på det?
Kärlek för mig betyder så mycket.
Passion, sinnesförvirring, pirr, ömhet, respekt, nytänk, förälskelse, förändring, chanser, galenskap, häftigt, oro, närhet, sex (såklart!), kyssar, kramar....massor av kramar, åkattraktioner, hjärta, nystart, rosor, romantik, regn mot ett plåttak, acceptans, kasta sig in i något nytt, någon att hålla i då det blåser, öppenhet, trohet, timglasformat, val (inte djuret) och mycket mycket mer.
Om man tycker om en människa vad är det då att vänta på?
Något jag varit med om på sistone är en kille som jag träffade som föll pladask för mig, och jag var ju ganska osäker då man blev så trasig efter den senaste relationen, men efter mycket om och men så föll jag. Stenhårt!
Personen i fråga sa efter 13 dagar att han älskade mig. Liiite i det tidigaste laget och jag var inte redo för dom orden, dock var han det och var villig att vänta tills jag var redo.
För mig är ordet älska något stort och inget man säger till vem som helst.
För mig så dejtar man oftast, man blir ihop och sedan älskar man om ni förstår hur jag menar.
Den "normala" vägen att gå.
När jag väl var redo för "älska" (som för mig egentligen kanske var lite tidigt, men va fan jag föll ju) så backade personen i fråga. Vilket får mig att känna mig dum då jag kan uttrycka det men att inte få något sånt tillbaka.
Personen i fråga vill dejta under hösten och se hur det går. Se hur det går för han egentligen att kombinera plugg, träning och sitt rollspelande och en relation.
Jag vill ju träffa en kille som faktiskt tycker om barn den här gången, som vill vara ihop med mig och som i framtiden kan tänka sig att flytta ihop med oss tjejer.
Jag vill träffa en kille som tycker om mig, älskar mig och som sedan Inte ångrar det han sagt.
Visst vill jag leva ett familjeliv, det är ju det jag strävat efter sedan jag var ung. Leva tillsammans med den man älskar under ett och samma tak och leva ett lugnt och roligt familjeliv. Visst kan jag vänta på att det ska ske, det är ju inget som kan ske på en gång i alla fall men då vill jag ha en kille som har lite mer framtidshopp om relationen också.
Jag vill inte vara en sommarkatt som en människa kan ha det hett och passionerat med över sommaren för att sedan komma på sig själv med att det kanske inte var så roligt längre och så slängs man ut i höstkylan.
I förra relationen så skulle man umgås då det passade honom, då han orkade.
Jag vill inte ha det så igen, jag är värd mer än så!
Nu ska jag alltså invänta och se om denna kille vill vara nåt med mig över huvud taget.
Han känner starkt för mig (säger han) men vill vänta och se hur det går under hösten med alla måsten.
Han är 36 år och vill vänta.
En jag pratade med idag sa Han är 36 år och inte redo? Då kommer han aldrig att bli redo".
Jag har aldrig sagt "När du blir ihop med mig så måste du flytta in här bums!"...att flytta ihop med någon kommer ta lång tid för mig att vilja, för där vill inte jag göra något misstag igen.
I en relation så innebär det mycket av de orden jag skrev längre upp. Är man inte med på de då ska man fortsätta vara singel.
Skulle jag som tjej be en kille att vänta för att jag ska känna efter så skulle han aldrig stanna kvar och vänta, finns inte en chans!
Så vad är det som gör att vi tjejer väntar då?
Är vi desperata?
Kärlekskranka?
Eller är det som det känts för mig i vissa lägen, att det finns ingen annan som kan tycka om mig då jag ändå har två fina bagage med mig i erbjudandet ta en och få två på köpet! så då måste jag passa på då det väl dyker upp nån?
Skynda att fynda!
Mitt beslut är som följer: Jag tänker inte vänta. Är ni helt galna?!
Antingen känner man starkt för mig och vill vara ihop, och ta chansen och våga nånting här i livet. Eller så får det vara, dejta runt och missa en riktigt bra chans!
När man dejtar, innebär det inte bara att man är singel utan då innebär det väl också att dels kan känslorna rinna mer ut i sanden då man aldrig satsar utan hela tiden drar på det som om det är nån slags väntan på att något bättre ska dyka upp, och sen så innebär det väl att man riskerar att dejta andra?
Ska en kille dejta mig så vill då inte jag att han ska dejta andra. Jag vill ju att han ska satsa på mig då!
Sen får jag dessutom kritik för att jag saknar personen ifråga, att det tydligen lyser igenom att jag är ledsen, bitter eller liknande, men varför är det så fel att skriva var dag man inte är med varandra att man saknar den personen? Eller att säga det till honom? För det är väl så det är om man tycker mycket mycket om en person? Eller har jag missat något?
Så de få gånger jag skrivit de orden får jag sådan skuld då jag vet att jag dels inte får dom orden tillbaka då han vill ha space och fundera och dels för att han verkar tro att jag inte har något annat för mig än att sitta och vänta på svar från honom.
Visst, det händer inte mycket i mitt liv varje dag men jag har ändå saker att göra, även om det bara är tråkiga familjegrejor så håller jag mig ändå sysselsatt, herre gud jag har ju ett hem med 4 rum o kök, två katter och 2 tornados, så jag har det jag gör!
Jag har kommit till insikt att jag är värd mer, jag ska inte sättas på avbytarbänken i hopp om att kanske få spela. jag borde vara där ute på planen och leda laget så att säga.
Om en person inte älskar mig längre eller inte känner starkt för mig så säg det hellre, säg hellre att du ångrat dig eller att du inte vill längre så att jag vet. Vill hellre att en person är ärlig än att hålla på och låta mig tro saker som sen ändå inte kommer hända.
Vad hände med ärligheten?
Bara för att man blir ihop så innebär det inte att man träffas varje dag varje timme på dygnet.
Att bli ihop innebär evig kärlek, förståelse, respekt och tillgivenhet.
Vill man inte ha det då är inte jag rätt person för dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar