torsdag 8 september 2011

Trötter

Nu har socialjouren åkt för en stund sedan. Dom var väl här i nån timme eller så. Var så ledsen då jag ringde dom, var så slut. Lovisa bara grät och vart inte lugn och jag är trött med minimalt med sömn så hon vart väl som extra ledsen då pga min stress.

Känner mig ganska misslyckad som förälder..vet att jag inte ska känna så...för jag är trött och tar bra hand om mina barn.. men man vill ju lyckas med det mesta, så är det ju...fast vanligtvis är man ju två som delar på allt och stöttar varann i allt.
Jag är helt slut i ryggen efter allt vagnbärande upp och ner och allt kånkande för att hon ska bli lugn...
Är trött mentalt så det blir svårt ibland att tänka klart.
Skogsdungen, dit man åker och sover var troligtvis fullt även denna helg, och på måndag kommer trollet igen...energinivån är inte över50% direkt.

Jag är så så trött.
Saknar någon att dela detta med...prata med..gråta ut hos då det är som tyngst....som helt enkelt vill finnas där...både för sitt barn och för sin partner....
Nu om något ser jag fram emot resan i början av Oktober.
Måtte september gå fort.

Nä nu måste jag återgå till det jag höll på med.

Ta hand om er.
Kram!

3 kommentarer:

Fangoria sa...

Jag hoppas verkligen för din skull att du får lite avlastning snart och att den andra parten i er relation börjar visa lite ansvarskänsla, ser han inte hur dåligt du mår!? Ingen orkar allt ensam.
Kram!!!!!!

Anonym sa...

du kanske skulle ha tänkt på att det kommer vara tungt innan du skaffade barn med någon som du nyss träffat!?

Tina sa...

Svar till Anonym: För det första så planerade inte vi att skaffa barn. För det andra så säger fadern till barnet: "Skulle du bli gravid så vill jag inte att du gör abort, för jag är redo att bli pappa". Det sa han tidigt i relationen vilket var galet tidigt tyckte jag. Barnet kom och jag tar ansvaret för det till 100% och i normala fall så brukar ju även pappan till barnet ta ansvar till 100%, men så vart inte fallet, och hur ska jag kunna veta att det skulle bli så då han bedyrade hur han verkligen längtade efter bebisen och allt som kom där till, när han fick kalla fötter istället?