Underbara lägenhet

Idag har jag jobbat. Men har hunnit med massor.
Vi var två man kort idag då det rådde sjukdom på jobbet.
Har hunnit jobba över, hunnit på Barnens Hus (handla Yatzy) och hunnit titta på en lägenhet.
En helt underbar lägenhet by the way!
En fyra. Luftig lägenhet, persienner i varje fönster (toppen) och hel kyl och hel frys (har saknat det).
Hyran ligger på knappt 5500kr.
Lägenheten var helt toppen förutom badkaret. Det ska finnas på papper att få omtapetserat i varje rum (fast hans tapeter var ganska nya, fast bara beigea dock), plus att få ommålat i badrummet (fast det skulle jag gärna göra själv).
Jag älskar den lägenheten.
Ett problem dock.
Att som jag förstått från förr så står man inte två på kontraktet, nu ska jag inte gå händelserna i förväg men SKULLE vårat förhållande knaka och främst från hans sida få panik igen så står jag på gatan med barn.
I och med att det var hans köplats så hoppas jag att det finns mjlighet att båda får stå på kontraktet..måste se om mitt eget bo så att säga.
Det är inte så roligt att flytta ofta med ett barn.
Måste kolla upp lite saker innan han tackar ja till lägenheten (han ligger på köplats 1) för jag känner mig inte helt trygg i att han kommer klara av att bo med någon annan än.
Vill inte vara med om igen att han får panik, och det var inte allt för länge sen som han gick med på att vara särbos..så vågar jag chansa?

Jag älskar Kärleken..men vissa saker får mig inte att känna mig mer trygg i att han kommer att vilja det.
Idag efter att vi tittat på lägenheten så sägre jag "om vi flyttar ihop så kan du inte slänga tvätt överallt, utan i en och samma tvättkorg... det funkar inte med högar över allt. Det är som lite äckligt".
Han tittar då på mig väldigt osäkert och säger bara "okej" med tveksamhet i rösten.
Han säger att han älskar mig, han säger att han vill ha mig som hans fru. Men för att kunna vara man och hustru så måste man kunna bo ihop också.
Jag vill vara säker på att han kommer finnas där och inte fly så fort det blir svårt.
Så frågan är om inte vi ska fortsätta bo isär ett bra tag till.
De senaste 2 veckorna har han totalt förändrat sig. Han är så kärleksfull, romantisk och totalt fantastisk. Han har velat umgås mycket. Ett krux dock,
Han har inte varit med O någonting. O's syster har flyttat in hos honom och jag tänkte såhär, att han måste ju ha problem med ensamhet, för innan hon flyttade in så ringde han ju till Kärleken var och varannan dag ju och ville umgås. Nu hör han sällan av sig, och när dom skulle omgås i veckan; allt var bestämt och klart så hös O av sig i sista stund tydligen och avbokar.
Jag diskuterade med Kärleken om att jag tyckte att det var konstigt att han aldrig hade tid att umgås nu då syrran bodde där, medans innan som var dom ju jämt med varandra.
Då dög man ju sällan själv, och nu vill han hela tiden ha "en dos av Tina".
Jag sa till han helt ärligt ( i och för sig i telefon) att det är ju konstigt att du ofta vill vara med mig nu helt plötsligt och hoppas inte att det beror på att O sällan har tid att umgås. Ingen vill komma i andra hand, men man vill ju inte att Kärleken ska umgås med en bara för att typ O inte kan. Vill inte känna mig som att "jaha så nu duger man"...
För det är märkligt. Jag vet, jag gnäller jämt och är aldrig nöjd, men jag är svensk också.
Han umgick ju jämt med O förut, det vet ni ju. Nu typ aldrig.
Och tack vare det så verkar han extra förälskad.
Tänk er då vad som kunde ske om dom i stort sett aldrig umgicks.
Nu menar jag inte att dom ska sluta umgås.
Men tiden utan O har förändrat honom på ett läskigt sätt..

Är dock fortfarande rädd. Känner att jag blivit rädd för att flytta ihop med han.
Tänker hela tiden "Kommer jag bli lämnad?"..."KOmmer han ta ansvar?" eller kommer han bara känna sig kvävd?
Skaffar vi någon gång barn så kan han bara inte dra när han känner för det eller bara sådär lämpa över allt ansvar på mig. För det är ju så han gör nu med katterna. Tyvärr, men sant.

Mottar gärna tips från alla om:
Hur får man ungkarlen att försvinna ur en underbar människas kropp?

I morgon flyger han till Frankrike för att vara med på dopet av sin systerson.
Han blir borta hela helgen, så jag hoppas att vi kan roa oss.
Diskuterade igår han och jag hur dålig jag är på att roa ett barn. Är värdelös på det.
Det är svårt tycker jag, är som ingen lektant direkt.

Nej nu ska jag gå och väcka dottern.

Ta hand om er.

Kram!