borttappad+terapi

Har för tredje gången i år tappat bort min bankdosa. Jag blir så trött på mig själv, vilket jäkla kort minne jag har.

*suck*

Något positivt däremot är att min särbo via sms gick med på parterapi med orden "mja, det kanske vore nåt".

När han sedan kom hem så låg vi i varsitt rum..efter en stund så kom han in till mig i sovrummet och la sig på sängen brevid mig...han låg tyst en stund och sedan sa han "Vad gör man på parterapi? Hur funkar det?".

Så vi låg och pratade och jag berättade hur en sådan person funkar, att det finns psykologer men även diakoner som arbetar med sådant. Berättade att dom inte tar någons parti utan ser saker på ett objektivt sätt och rådgiver och vägleder. Efter samtalet så tittade han på mig med ett leende på sina läppar, så han verkar ha accepterat förslaget.

Det kan ju inte bli sämre?

Igår så vart jag lite trotsig, det var ju hans lediga dag igår.. hade somnat gråtandes i måndagsnatt. Han skickade ett sms på tisdagen och frågade om jag ville hitta på något efter jobbet men svarade bestämt "nej, du var ju irriterad på att jag var hemma jämt (i min egen lägenhet) så jag ska ta en promenad eller nåt annat".

Var fundersam på om jag skulle stanna kvar på jobbet eller ta en promenad, åkte bussen ner till stan och köpte två böcker och gick sedan för första gången på café, själv och köpte mig en cappuchino (säkert felstavat) och satt och läste....

Jag stod ut i 30 minuter. Kändes så fel. Varför ska jag fly fältet då det är min lägenhet?

Så jag började att vandra hemåt...

Jag har alltid velat uppleva hur det är att komma hem till någon. Att den man älskar är hemma då man slutat jobbet och kommer innanför dörren.

Kärleken är aldrig hemma då jag kommer hem, inte ens de dagar han är ledig, så tydligen måste man vara ute till närmare 20 för att få uppleva det, och det är så synd, vill känna den där riktiga känslan av att komma innanför dörren och ens käresta kommer emot en och ger en kyss och säger "åh vad jag har längtat tills att du skulle komma hem".

Jag är en hopplös romantiker.. men drömma är det man får göra jämt.

Igår då jag låg på sängen och vilade efter långa promenaden så kommer han in med en bukett blommor. Så sött så. Blommor från en blomsterbutik för en gångs skull. Han vart så lycklig då jag vart så lycklig av den. Mina favoritblommor var det i den också.

Nej nu ska jag ta och åka ner på stan...vet inte vad jag ska göra... men nåt blir det väl.

Kram