Den här helgen går till historien.
Tyvärr får jag inte berätta varför. Men fick höra den sista lögnen från min särbo igår.
Eller snarare sanningen fick jag höra... den sista som han dolt under hela den tid vi setts.
Jag har aldrig gråtit så mycket...någonsin...mitt hjärta gick i tusen bitar.
Och igår kväll var vi på coop...hade han inte varit med mig så hade jag svimmat inne vid brödavdelningen... fick sådan hjärtklappning, magen bara vred om sig, andningen kändes mer ansträngd och tårarna kom.... knäna började vika sig...jag ville bara falla ihop där och då. Allt kändes hopplöst, ingen glädje i mitt liv, ständigt trampandes på hjärtat som nu har krossats.
Jag tog av mig ringen igår....för att sedan efter nån timme ta på mig den igen.
Jag kommer säkert få ångra detta, vara dum och tro på hans ord.
Men jag tror alltid gott om folk tills motsatsen är bevisad. Finns säkert hur mycket bevis som helst, men jag älskar ändå honom. Han säger själv att detta var den absolut sista lögnen.
Kan också vara den sista lögnen som sätter spiken i kistan? vem vet.
Han känner ju att hans samvete är rent nu.. men vad det verkligen värt det?
Jag känner mig ganska förvirrad som läget är nu, han vet om att han inte är förlåten på långa vägar.
Nu är frågan.. hur tar vi oss vidare från detta?
Hur ska jag verkligen kunna lita på honom?
Min tillit till honom är återigen förminskad..han säger att han är villig att kämpa för att återfå den och återfå mitt förtroende.
Det sägs att hoppet är det sista som överger en... och jag kanske är så förbannat dum som inte lämnade honom... men jag älskar honom. Han är min stora kärlek...hur ska jag lyckas lita på honom efter dessa lögner som han nu påstår är slut?
4 kommentarer:
hade du stannat om han slog dig också?
allt jag läst hittills i din blogg säger bara att du för din OCH barnets skull lämnar honom.
Hur ska du orka med barn samtidigt som du måste slita med en relation?
Hade han slagit mig hade jag inte tvekat, då hade jag lämnat honom och då hade han verkligen inte fått någon vårdnad om det barn jag nu bär. Men jag vet att jag är dum, och vill verkligen tro på han då han säger att han vill leva med mig och ändra på detta som han berättade i lördags. Han vet hur mycket han måste kämpa nu för att återfå mitt förtroende, och bryter han det igen, då ÄR han rökt, för då har han stampat på mig för sista gången och då måste jag sätta hårt mot hårt gällande barnet. Som jag skrev så tror jag alltid gott om folk, jag kan inget annat göra än att hoppas på att är ärlig mot mig hädanefter.
Hej!
Jag hoppas ni får hjälp och stöd! Och skulle det inte funka så önskar jag dig styrka att med högburet huvud och rak rygg gå vidare tillsammans med dina små! Kram!
Men vännen...
Vet inte vad det är han ljugit om nu och vad som händer.
Men hur länge ska du behöva stå ut med detta??
Du har dig själv och dina små att tänka på i första hand.
Är han inte mogen för detta förhållande eller vad det nu är som är problemet, så låt honom gå.
Älskar han dig lika mkt som du älskar honom, så borde han inte tillåta att det är på det här viset.
Du är dessutom gravid och behöver må bra och ha lugn och ro i ditt liv nu, så du orkar med både förlossningen och småbarnlivet.
Ni måste på något sätt lösa detta så det blir bra för er.
Tänk på vad som är bäst för dig och dina barn!
Massa kramar...
Skicka en kommentar