Jag ser dig

Ja då var denna stressiga förmiddag och trevliga kväll till ända.
Stressigt vart det då tidsoptimisten gjorde besök.
Gick ju på promenad i morse efter dagislämningen. Passade på att testa och springa också och det gick bra.
Sedan hem och äta frukost och duscha.
När jag kommer ut i handduk så ringer det på dörren, så jag öppnar dörren (min kp såg lite skeptisk ut till att jag skulle öppna dörren iklädd handduk) så var det chockade Jehovas haha.
"Oj, du kommer precis ut ur duschen"
Ja precis svarade jag
"Ja vi undrar om du vill ha det senaste numret av vakttornet?"
Ja tack gärna svarade jag då.

Jag är inte troende på något vis, men tycker att vissa artiklar kan vara ganska intressanta att läsa om.
Min morsa sa en gång "Har jag inte lärt dig någonting? Man stänger dörren!".

Men jag tror inte ens pappa var så hård, och jag är inte det heller.
Hittills har jag inte träffat på någon som predikat för mig om hur bra Jehovas är.
Jag har frågat saker som jag funderat på, men dom har inte betett sig varken illa eller predikat så då har jag ingen anledning att vara otrevlig heller.

Idag kom en rar äldre kvinna körandes med sin make i hans permobil.
La inte så mycket märke till dom först, men då dom skulle parera en trottoarkant så fångade min blick deras tunga försök.
Så jag sprang dit på en gång, och permobilens batteri var i stort sett dött, så frun och jag hjälptes åt att putta den upp över trottoarkanten så att dom så sakta kunde rulla hem på den gnutta batteri som fanns kvar.
Kvinnan vart väldigt glad över hjälpen.
Det är så otroligt roligt att chockhjälpa människor. Dom blir så himla tacksamma.
Bra Karma =)

Sen så städade vi när vi kom hem, sen kom mitt middagssällskap.
Fick chans att bjuda på något nytt. Fantastiskt gott, sen fick jag även bjuda på blåbär och hallonpaj av egenplockade bär såklart och när barnen somnat så tog vi var sitt glas vin och surrade en del.
Om män såklart =)

Trevligt hade vi, och nu har denne tagit bussen hem, jag ska gå och borsta tänderna och läsa min bok till söms.
I morgon är det första besöket på ASTA efter sommaruppehållet. Vet egentligen inte vad som väntar, är bara en halvtimma denna gång och det är enskilda samtal. Skönt med en mjukstart, men som sagt, det var skönt att man fick sällskap ikväll för då behövde man inte sitta och oroa sig för morgondagen som jag gör andra onsdagar inför ASTA-torsdagar.

Sen hade jag lite funderingar då det kommer till drömmar.
För en tid sedan så skrev jag om drömmar jag var tvungen att lägga bort, åt sidan, eller att glömma helt.
Tyvärr är det ju så, att vissa drömmar är bara tänkt till att de ska vara just det, drömmar.
Vissa drömmar går ju självklart att förverkliga. Ingen dröm är väl särskilt omöjlig.
Vill man så kan man få vilken dröm att slå in.
Men man ska ju bland annat ha rätta viljan för det.
Det kan även innebära att göra vissa uppoffringar.
Det man måste fråga sig är, är det värt det?

Nej nu väntar sängen.

Ta hand om er, sov så gott.
Kram!