lilltungan

aka Bylundstungan

inlägg nummer 1000

Tiden går fort... så nu är det söndag, ensamsöndag...eller jag inte helt ensam, jag har ju min lilla diamant som ligger och vilar i sin säng.

I morgon kommer mitt älskade troll till mig. Att det har gått en vecka redan...jisses..tiden går fort verkligen.

Denna vecka har kantats av kärlek, näcken, zornmålning, tandköttsgnidning (det kliar som 17 för henne), hopplös mobil, oförståelse, oro för det som komma skall, tankar och mys.

Känner mig oerhört stolt över att ha lyckats uppfostra min 3åring till den underbara tjej som hon är. Åh vad jag älskar mina barn.

Funderar mycket över livet just nu...och nån dag ska man väl komma fram till nåt klokt.

Nej nu är det bäst man avslutar och går och väcker upp minitrollet mitt så jag får lite sällskap.
Kram!

Sent påtänkt

Så himla sent påtänkt.

Hemresa

Så efter 17 dagar är det snart dax att åka hem till Umeå igen. Längsta besöket i hemstaden någonsin. Har inte fått chans att tänka igenom saker och ting. Var ute och plocka bär igår kväll. Men en sån gång kan jag inte tänka. Kanske blockerar det för mycket så det bara inte går. Tänker vid fel tidpunkter. Nu hoppas jag på en sista bättring. Det regnade ju lite igår då jag plocka. Jag fick ju för mig att det var relativt myggfritt men när jag kommer hem till morsan igen så ser jag att jag har minst 45 myggbett i ansiktet och ett ex antal i hårbotten och bakom öronen. Kände ju och hörde ibland då dom surrade runt huvudet. Men trodde inte att jag hade bjudit på 3 rätters. Blir skönt att få rensa och frysa in alla bären sen. Nä nu ska jag slutföra det sista i packväg så får vi se hur det går sen. Kram

Sommarens soliga dagar

SnyggMattias

Toktösen

Mammas gostroll

Färgskillnad

Sommaren går sin stilla gång. Härnösand är vackrare än någonsin.

Soligt varje dag... Känns otroligt skönt att träffa vänner och bekanta igen.... går så långt mellan gångerna. Blir så sugen att ta med nån väninna (ja jag pratar om dig Jenny ;-) och sätta sig på en uteservering med en kall i handen och bara njuta av sommaren.

Man börjar bli seg i kolan nu av all nattjour.

I morse så klippte jag mig..blev rätt okej. Vart kort, och jag tror att min blonda färg nästintill återvänt helt.

Måtte jag inte komma på en dum idé och färga det igen.

Sen jag och flickorna fick skjuts från Umeå och ner till Härnösand utav bästaste Andreas så har inte Trollet klagat nånting på ont i magen..så himla skönt.. nu mår hon verkligen toppen och det gör mig otroligt lycklig.

Det har varit många omtumlande dagar och både samtalet och sms:et jag fick igår fick mig mycket att fundera på. Fundera på hur jag vill ha det och vad som blir bäst för flickorna.

Tankarna går igenom mitt huvud hela tiden..vad ska man göra för att det ska bli bra?

Hur mycket ska man tillåta?

Vad vore bäst för en själv?

På lördag är det barndop av min kära Lovisa. Då blir det vatten på huvudet och påhälsning hos farfar..precis som jag gjorde då Emilia döptes.

I morrn blir det besök....och på kvällen blir det bakning och dukning.

Nej nu måste jag vidare.

Kram till er.

Känslosamt

Många jobbiga dagar som slutade med att vi tjejer hamnade i Härnösand. Min underbara vän A kom upp till Umeå och hämtade oss 3 tjejer och körde oss till Härnösand till vissa personers stora glädje. Nu ligger vi och ser på toystory 3 och Emilia har fredagsmys. Saknar min stora kärlek dock. Vi ska flytta i sär. Han vill fortfarande att vi ska ha en relation, han säger att han betett sig som ett svin de senaste dagarna men att han inte vill ge upp Oss - han och mig. Vi älskar varandra. Jag kämpar så otroligt. Så snälla förstå mig, även om ni tycker att jag får skylla mig själv så älskar jag han så otroligt mycket. Man måste uppleva hans goda sidor för att förstå. Kämpar med att bryta rutiner, kämpar med att få han att förstå att när man får barn så måste man förändra sig till viss del, att man inte kan leva som man alltid ha gjort. Man måste inse förr eller senare att det är dags att mogna och försöka förstå andras behov; barns som vuxnas före sina egna. Det kommer kännas konstigt att ha en dotter varannan vecka och att ha en pojkvän varannan vecka. Det kommer bli ganska tungt. Inte bara delad vårdnad om min största dotter utan av pojkvän också. Jag gör allt för att han ska må bra. Har jag tur får jag kärlek i retur. Nu får jag flera dagar att fundera. Fundera på hur det kommer bli, kommer han se fördelarna med att vara ensam och där via glida ifrån mig? Vi har en bebis på 2 månader och jag är så rädd för att han ska släppa allt så fort han flyttat, att han kommer upptäcka vilka fördelar det blir för han att bo utan partner med barn sedan tidigare. Jag vill så gärna hoppas på att det kommer fortsätta vara vi och det är synd att han inte gav samboskapet en längre chans. Jag vet att jag måste tänka positivt, att det faktiskt är min kärlek som han vill ha hans kärlek han vill ge mig. Känns tungt att känna nu att jag inte kan ringa honom när jag är ledsen eller bara för att få höra hans mysiga röst. Han är för fjärde dagen i rad med sin bästa vän och jag får vänta på min tur helt enkelt.

Saknad

Saknar ju dig. Hör av dig <3

Inlägget som uteblev

Detta inlägg skulle ju tillängnas (stavning?) Oskar..min sambos bästa vän.
Men då jag satt och skrev i word så vart det så mycket som skulle bli för privat, så jag skickade det i mail istället.
Det var som skönt att få ur mig det ur systemet så att säga.
Även om det kanske äventyrar mitt och K's relation så känner jag nu att det kan kvitta... jag går inte ut med brevet här, utan han får det privat..däremot är K sedvanligt hos honom (det är ju fredag) så han lär ju läsa det. Dom får säkert nåt att skratta åt... men då bjuder jag på det.
Är som trött på att bli trampad på..
Trött på att O aldrig får höra min version förutom det som skrivs på min blogg.

Den här dagen gick rent generellt inte åt mitt håll.
Är ju tungt ekonomiskt med ett lån som drar stora pengar varje månad. Och med två barn som har olika behov..dvs en som äter vad man själv äter och en annan som äter modersmjölksersättning man köper i affären så går det en del pengar.
Försöker ju pott-träna Emilia också...problemet dock är ju att hennes far inte engagerar sig för det de veckor hon är hos honom så det kommer bli svårt att få henne blöjfri den närmsta framtiden.

Var in på banken idag och ville få göra om eller lägga om mitt lån på något sätt för det är som sagt tungt, oavsett om man delar på utgifter så är det för stor summa varje månad som hade behövts till annat.
Men det vart blankt nej. Det gick inte alls. Hon hann också vara lite otrevlig mot en på kuppen.
Jag skulle gå över på K-rauta med spjälsängen och få tag i skruvar så att hon kunde börja sova i den nån gång och lära sig att somna utan att hela tiden vara i rörelse så som i famnen eller i vaggan.. tappade helt motivationen då jag klev på bussen från stan..så jag gick hem istället.

Saker och ting i livet går inte riktigt som dom borde just nu.
När tar man sig ur det?