Varför ska killar vara vänner med sina ex? Jag måste ju ... ja komma någorlunda överens med mitt då vi har varn ihop.
Men som igår tex, vi stod och väntade på bussen då han plötsligt säger med stort leende på läpparna: " Åh, där kommer ju Åsa... och Albin (son) och Anncharlotte (dotter)"
Min reaktion : Jaha...?
Men vart mest faschinerad över vilken glädje han uttryckte i orden "Åh där kommer ju Åsa".
Jag har inga problem med att en kille tittar på en annan tjej, för det är inget man kan hindra. Det jag mest har problem med är tyvärr ex. Just ex.
Igår så ställde han frågan "Jämnför du mig med dina ex?" Nej det gör jag inte.
"Nej för det gör inte jag heller" svarar han då... "släpp det där nu" säger han sedan samtidigt som han tar min hand i sin.
Jag fattar inte vad det är som gör att jag blir så osäker på just föredettingar till mina partners.
Det är ju ganska ologiskt egentligen. Hade det varit annorlunda om jag varit vän med mina ex?
Då hade jag kanske varit mer accepterande.
Kristoffers ex bor på samma gata som mig men området ovanför som jag har förstått det.
Gud det är ständiga fel på mig. Allt annat funkar ju så bra nu mellan oss. Jag förstår inte varför jag ska vara så osäker... Varför ska alltid mina brister synas och inte andras?
Förhoppningsvis kommer jag till kuratorn på tisdag (måste vabba i morrn så jag får se hur tisdagen blir som).
Nu är det april. Jag har inte varit hemma i Härnösand sedan jul. Jag vill verkligen åka hem över nån helg för det var så länge sen, men så himla trist att behöva åka själv dock :-(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar