Så synd

Var till min tant idag... fick däremot veta att jag enbart får träffa henne under maj sen så måste jag hitta någon annan. Så jobbigt, för man har ju äntligen hittat en person som man känner att man har förtroende för, som får en att se på saker ur andra vinklar.
Jag har äntligen träffat en person som fått mig att förstå hur det kommer sig att jag inte kan säga nej (vilket jag blir bättre och bättre på nu då jag äntligen vet varför), som fått mig att förstå varför jag är så osäker på mig själv hela tiden gällande allt tex: "Kommer han bli sur om jag säger vad jag tycker", "Ser jag verkligen bra ut i det här?" etc. Det sistnämnda problemet dvs osäkerheten berodde på mobbningen som jag utsattes för under min lågstadie/högstadie-period. Barn kan vara så grym, och idag togs det ämnet upp, jag som valt att ignorera det istället för att ta tag i det istället, att bearbeta det och så vidare. Shit.. idag var det riktigt jobbigt.
Jag är så glad över att jag flyttat från Härnösand. Att slippa bli påmind om det.

Innan vi skiljdes åt så frågade hon mig om jag kan känna mig stolt eller glad över något.
Satt och funderade en stund och sa: "Jag är stolt över att jag fått en underbar dotter som jag älskar, jag är glad för att hon finns i mitt liv och glädjer mig varje dag. Jag är stolt över mig själv som lyckats ta mig ner i vikt, även nu sen jag slutade med viktpillerna, att jag faktiskt kan utan piller. Jag är stolt över mig själv som vågade ta steget att prata med min chef; att våga sätta ner foten innan det vart fööör mycket.
Jag är glad över att jag gick ur en relation som jag bara mådde dåligt i, trots att det är kämpigt som ensamstående så lever jag hellre ensam tillsammans med min dotter, än att vara ensam i en relation.
Trots att jag gjorde en abort så är jag glad över att jag vart gravid, för nu vet jag att jag faktiskt kan bli gravid utan hormonpreparat som mina doktorer hittills sagt att jag måste ha, man har mycket att tacka viktnedgången för."

Nu har jag lite att jobba på tills jag får träffa henne nästa gång. Jag tycker inte om att vara svartsjuk, och ska då jag väl får träffa Kristoffer nästa gång så ska jag prata med honom om det så han förstår varför. Vi pratar ganska mycket, men det är så underbart skönt. Vi har verkligen kommit varandra nära. Våran kärlek är så stark... Det är så skönt att vi pratar mycket, istället för att hoppa in i en relation och chansa liksom. Vi har ju lika mål med livet. Samma framtidsutsikter.
Och jag är ganska glad efter samtalet vi hade igår då jag stod och lagade mat, och att det var han som tog upp det också var ju extra roligt.
Älskar honom <3

I morgon är det jobb igen efter ett par dagar hemma (hela 4 st)... dax för sängen.

God natt mina vänner.
Kram