Tanten kommer!! + skapande

Känner en sådan .. avsky kanske är ett starkt ord..men lördagar är värsta dagen för mig, den är så typiskt familjeförknippad..
Förknippad med familjelycka.
Följer man många personer på facebook så är det ständig lördagslycka för dom och deras familj.
"Fantastiska helg i stugan"
"Idag har vi haft riktigt familjemys"
och så vidare och så vidare.
Ja klart man blir lite lätt bitter, jag är ju väldigt bitter över hela situationen.
Hur livet vart, hur på nåt sätt besviken jag är på mig själv över att jag gick en viss väg.
Jag ångrar inte Lovisenfisen.
Hon är det bästa som hänt mig sedan Emilia kom.

Men det klart..tungt är det ju, och det är inte ett dugg synd om mig, vill bara att ni som läser, som har minst 2 barn ser på erat liv, antar att ni inte är ensamma själva utan har en partner/make/sambo som ni delar allt med.
Där ni har chansen att ta egen tid oftare än jag, där ni kompar ihop väldigt bra.
Där ni hjälps åt med barnen.
Och där ni har mor och farföräldrar som mer än gärna ta sig tid och vill vara med sina barnbarn, som man inte behöver truga med.
Jag hoppas ni är medvetna om hur bra ni ändå har det.
Var tacksamma..

Vi gör alla val i livet... jag valde inte det här livet.
Därav bitterheten... tro mig, jag om någon skulle mer än gärna vilja bli av med bitterheten..
Men det är apsvårt (mitt senaste uttryck)!
Jag som kvinna (män verkar inte drömma) bygger upp en illusion om hur livet kommer bli,
man bygger upp förväntningar, självklart förväntningar som var/är realistiska ändå.
Man drömmer om livet man kommer leva, vilka resor man kommer åka på, och hur fantastiskt kär och lycklig man kommer vara på vägen.

Jag saknar kärleken...saknar närheten (inte sex då, utan kramar i en famn som man får känna sig trygg i),
saknar någon att skratta tillsammans med, saknar någon att gråta tillsammans med, saknar någon jag får skriva kärleksfulla lappar till, saknar någon som tittar djupt in i mina ögon och som säger hur mycket hen älskar mig.
Saknar någon som kittlas, som vill skämta, busa, kolla på fotboll med mig.
Saknar någon som kommer hem efter jobbet och blir lycklig av att få komma hem till dukat bord.

Saknar någon jag kan få göra riktigt lycklig.



Saknar att få älska och att få bli älskad.
Saknar någon att dela livet med.
Saknar någon att träna med.

Saknar kärleken.....*suck*

Lördagar är så familjeknippade för att då är det ingen som har tid att ses, alla ska självklart vara med sina familjer eller vänner, det förstår jag...då ska dom komma i kapp med allt i familjen/vännerna som man kanske inte har möjlighet att göra på vardagen.
Jag fullkomligt hatar att vara själv på lördagar.
För då blir jag hela tiden påmind om det jag aldrig får.

Och jag vet, man är aldrig ensam när man har barn...
 Men det är inte alltid ett barn kan tillfredsställa alla sociala behov...

Jag tycker det är så oerhört tråkigt att vara bitter, jag ville ju inte bli bitter som pappa var...och nu är jag ju där, för att jag inte kan släppa...att jag inte kan släppa besvikelsen över att livet inte vart som det var tänkt...
I slutändan är det just det som gör att jag är bitter....
Och jag vet inte hur jag ska ta mig ur det...
Jag vill vara lycklig igen...Innerligt lycklig.

Det finns alltid dom som har det värre, finns dom som har cancer, finns dom som blir misshandlade av sin äkta hälft, finns dom som mobbas på sitt jobb eller mobbas på skolan.
Men just nu, så orkar jag inte tänka på alla andra...jag har nog mycket med att tänka på mig själv och på barnen.
Just nu saknar jag någon att visa all min uppskattning till.
Just nu saknar jag någon som jag kan få älska.
Jag har så mycket känslor inom mig som jag vill ge till någon..

Älskar att älska!

Så ikväll så ringde telefonen...Det var tant rosa.
Helt spontant har hon kommit på att hon ska åka upp till mig, till tant röd, i morgon med buss.
Och jag vart så lycklig att jag nästan ville börja gråta...sitter och gråter nu av lycka istället..och saknad.
Så i morgon kommer världens bästa Åsa upp...
Även om hon bara stannar ett dygn så kommer hon upp på veckans sämsta dag.
Äntligen!
Tack världens bästa Tant!



Passade på att skapa lite i veckan nu som varit.
Först en rosa kreation och sedan ett par röda peaceörhängen.
Vart väldigt nöjd!

Nej nu ska jag ta och lägga mig och rensa huvudet med lite korsord innan jag somnar för natten.

Ta hand om er, varandra och glöm inte att berätta för den person som är viktigast för dig hur mycket du älskar hen.

Kram!