Sent som vanligt, och jag har varit dålig på att blogga. Men har varit så otroligt trött.
Så djuriskt trött. Ingen sovmorgon, plus att man jobbar långa dagar nu.
Minstingen sover ju fasiken aldrig till 7 längre. 5 som tidigast och 6 som senast. T.R.Ö.T.T!
Och sen då, jo när man jobbat till 17, hämtat barnen/barnet och är hemma lagomt till 17.30 så ska man ju laga mat på en gång. Lättlagat ska det va, eller snabblagat, samma sak skilda ord.
Trött är jag vilket som, fy fasiken...ska man behöva vänta tills dom blir tonåringar innan man får sova?
Zzzzzzzzzzzzzzzzz, länge dit.
Skrev ut viktigt papper idag, kom ju till jobbet kvart i 7 och upptäcker att jag började 9 idag.
Så kan det gå.
Upptäcker i samma veva att jag har under 200kr kvar på mitt konto.
Har väldigt sällan så lite på kontot. Har blivit mer snål på senaste året eftersom min livssituation.
Det är lite tungt nu innan man kommer igång och får jobba mer ordentligt. Det är lågsäsong på jobbet nu, vårdtagarnivån är låg så det är inte fett med jobb.
Jag hade nog lite för höga förhoppningar, jag gick ju på vad alla sa; Åh vad det behövs personal, det är så mycket jobb.
Nu hoppas jag att inget oförutsett händer, för det har jag inte råd med, plus att jag skulle behöva hämta ut medicin på apoteket, men jag har inte råd :-/
Min minsta har haft en tuff helg.
På lördagen gungar hon omkull med gunghästen och får sår under ögat, och på söndagen så får hon en kopp te över sig så nu har hon armen lindad för att skydda blåsorna från att hon ska riskera att klia där.
Barnen är dessutom lite förkylda, jag är ganska förkyld också. Det suger att vara sjuk, men är ju inte döende direkt, däremot är det drygt med allt som måste göras, som kvinna har man inte tid att tillåta sig att vara sjuk.
Du ska som kvinna jobba, laga mat, byta blöjor, ta hand om barn, ta hand om pensionärer och vänner, tvätta, städa, stryka, sy, måla, vara kreativ, vara spontan och vara glad.
Mycket tid tillbringar jag med att ta hand om andra. Se till att andra har det bra, är andra sjuk så brukade jag förut ge gåvor i form av att antingen köpa glass, halstabletter och c-vitamin eller göra ett litet paket med cho-san, c-vitamin, halstabletter och 2 filmer.
Kommer med te som det är honung i, febertermometer och filt vid feberfrossa.
När ska någon ta hand om mig?
Hmm.. man får reda sig själv.
Idag fick jag av någon oförklarlig anledning en present.
Ett 3pack canvastavlor, 18 tuber oljefärg och 12 penslar.
Vart så paff, för det jag funderade på hela dagen var om det skulle vara en kycklingdräkt eller joggingskor, (nummer två vore onekligen passande då jag är i behov av ett par hela skor) då personen i fråga skrivit att han ville se resultatet av presenten senare.
Men det var ett set med målargrejor.
Jag är inte uppfostrad, kan ju inte vara det då jag inte kan säga tack ordentligt.
Har ju svårt för ordet tack..som jag skrivit förut kan jag mer än lätt be om ursäkt eller säga förlåt, men just ordet tack är så svårt.
Främst till denna person.
De gånger jag får någonting så känns det som om det finns antingen en baktanke eller istället för att be om förlåtelse för något illa eller att denne undanhåller något att man får present istället för det man egentligen borde få, ärlighet eller själva ordet förlåt.
Har tänkt mycket de senaste dagarna.
Är som trött på en kk-relation. Jag vantrivs verkligen med sånt. Jag vill ju inte bara vara något tillfälligt, jag vill inte bara duga då det passar den andre.
Jag vill ha ett liv där man efter arbetsdagens slut får frågan om hur dagen har varit.
Att man får komma hem till lagad mat och slipper börja med det det första man gör då man kommer hem sent.
Vill ha en partner som ger en chans till träning, som inte hela tiden ser sig själv utan som kan ta till sig och förstå att man är två i en relation, som känner sig bekväm i att prata och umgås med mig.
Som ser fram emot att vilja vara med just mig.
En man kan skratta med, mysa med, anförtro sig åt och ha förtroende för.
Som vill leva ett liv med mig och mina underbara flickor och mina söta katter.
You can't have it all!
Sen skulle jag behövt få gå igenom förrådet efter kläder till diamanten nu när det börjar bli kallare ute.
Men det blir mörkt tidigt på kvällen så det går som dåligt.
Ibland, bara ibland saknar jag att bo i närheten av hjälpsam släkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar