Om det är någonstans som jag skulle vilja resa så är det till Grekland..du och jag Åsa ;-)
tisdag 31 januari 2012
måndag 30 januari 2012
Dag 32
söndag 29 januari 2012
Dag 31
lördag 28 januari 2012
Dag 30
fredag 27 januari 2012
torsdag 26 januari 2012
Dag 28
onsdag 25 januari 2012
tisdag 24 januari 2012
Dag 26
måndag 23 januari 2012
Dag 25
söndag 22 januari 2012
Omtapetsering
lördag 21 januari 2012
Pedofilen del 1
Idag är det lördag och har under veckan som gått bestämt mig för att sluta vara ett offer.
För 18-19 år sedan utsattes jag för övergrepp utav en pedofil.
Känner sådan otroligt stor skuld till att jag inte sa nej...varför sa jag inte nej?
Hur kunde jag tillåta att det hände?
Varför låste min dåvarande kompis Camilla in mig i garaget tillsammans med honom då hon visste vad han gjort mot mig tidigare?
Förstod inte hur hon kunde tycka att det var roligt.
Jag tyckte defenitivt inte att det var särskilt roligt då jag hör hur gylfen på hans byxor dras ner...hur han tar ett stadigt grepp om min hand och tvingar mig att göra saker.
Det var heller inte roligt då han skickade hem pengar till mig i ett brev och då jag frågade min ömma moder vad jag skulle göra så pausade hon i sitt tv-spelande och sa bara "behåll pengarna, släng brevet och så säger du inget till pappa".
Till och med första gången jag fick min mens så sa hon "pappa och jag ska åka och handla, jag köper skydd till dig, men säg inget till pappa"...
Så lät det alltid för hon ville alltid vara djungeltelegrafen som berättade för honom...men då det kommer till pengarna från den gubben ur det garaget så tror jag inte att hon någonsin berättade för pappa.
Nils som han heter, var en man från Stockholm som tillsammans med sin fru hade en sommarstuga uppe i ...tror det var i Vikeroten..ovanför Nygård i alla fall, utanför Härnösand,
som jag förstod det var dom där varje vår/sommar...minns att hans fru hade nån speciell sjukdom så hon sov väldigt mycket och jag har också en minnesbild av en grön eller blå vätska som var i påse som hon skulle in i hennes kropp...minns att i sommarstugan så fanns det en vit eller gul stege som ledde rakt upp till deras säng....jag var i den med.
Han bjöd på kakor och godis. Minns att frun störde sig på att vi var där....minns otalet gånger som han tafsade extra..hur han alltid valde att pinka utomhus så jag kunde se.
Minns att han hade godis och pengar i sitt garage i en vit hög plåtlåda med mörka mönster på..minns att hans bil inte fick plats i garaget pga alla grejor..minns den gröna soptunnan som jag så krampaktigt höll tag i en gången hon låste in mig där.
Han var 72 år då...jag var 9-10.
Har fått berättat i efterhand om att min faster och hennes man misstänkte vad det där var för gubbe och försökte tala med min ömma moder om det men hon svarade bara "Tina är bara speciell".
Minns så väl den dagen i högstadiet...jag var 15 år..vi hade musiklektion med Åke Dahlbäck..då kommer rektorns...ja hade hon en sekreterare..? Hon hade en man som jobbad eunder henne i alla fall fast uppe på kontoret.
Han kom till musiklektionen som låg i en separat byggnad..fast samma byggnad som bilden.
Han sa att jag var uppkallad till rektorn och att jag skulle komma upp så fort lektionen var slut.
Våran rektor vid det laget hette Anne Johnsson (hon har ett annat efternamn nu..Dufvenberg eller nåt liknande)..hon hade också varit en lärare på min lågstadieskola...på Brunne...nu var hon vid den tiden rektor på Franzénskolan...hon började prata på som om inget hade hänt, hur länge sen det var sen vi sågs sist osv...redan där började jag ana oråd...
Tills hon plötsligt säger "Tina, det sitter 2 kvinnliga poliser inne på mitt rum och väntar på dig, dom vill förhöra dig".
Jag fick panik..rusade därifrån..tårarna började forsa..mötte upp Yvette och Helena nere i grottan där vi hade våra skåp...dom följde med mig ut och utanför skolan mötte rektorn upp mig..hon, Yvette och Helena följde med mig upp till rektorns våning som låg ovanpå matsalen, men brevid rummet till skolsköterskan.
Rektorn sa åt Yvette och Helena att gå medans Anne ledde mig in till hennes rum.
Jag fick skaka hand med de kvinnliga poliserna medans dom förklarade vad det handlade om.
Det gick en kall kår genom hela kroppen.
Det förflutna dök upp igen som ett obehagligt brev på posten.
Det visade sig att denne Nils gett sig på ett spann av..vad var det..jag säger 15-25 barn...och jag var ju en av dom.
Poliserna informerade mig om att för att dom skulle ha rätten att genomföra förhöret så hade dom varit tvungen att ringa min målsman...(morsan) för att kolla om det var okej att genomföra det.
Undrar hur hon berättade det för pappa då?
Nils fru hade under årens lopp avlidit och han hade då skaffat sig en lägenhet inne i centrala Härnösand där förgripandena hade fortsatt på andra barn.
Då han väl åkte fast så var det han själv som tydligen hade berättat för polisen och uppgett namnen på barnen..han hade alltså uppgett mitt namn...det hade han inte glömt bort...jag som för ett tag hade förträngt honom.
Tanken var att jag liksom de andra barnen skulle få bli inspelad på film som ett slags förhör men som skulle..gud vad heter det..det skulle bli en röttegång men vi barn skulle slippa vara med på den utan banden skulle spelas upp istället.
Tiden gick och sen visade det sig att jag inte skulle behöva göra det...istället skulle jag behöva sitta där i rättssalen, öga mot öga emot honom istället.
Jag vart tilldelad en advokat med efternamnet Hansson...jag minns mötet med honom tillsammans med min ömma moder inför rättegången.
Jag fick höra att om jag skulle tycka att det vore för jobbigt att sitta i samma rättsal som Nils så skulle jag få sitta i ett annat rum men att jag ändå är med så att säga..att dom kan höra mig men inte se mig.
Jag tyckte såklart det vore bäst, men när det kom till kritan så fick jag inte det.
Hansson hade fått direktiv över att jag måste vara med i rättssalen...och det fick jag veta samma dag..bara minuterna innan rättegången skulle börja.
Samma morgon så vaknade vi upp hemma. Jag såg knappast fram emot rättegången..klädde på mig, visste inte om det var någon särskilt klädkod då det kommer till rättegångar så jag tog på mig min blåa långärmade träningströja och mina svarta byxor.
Jag ville gå dit för jag ville lufta huvudet..men min ömma moder vägrade. Vi skulle minsann åka dit tillsammans..jag försökte förklara hur jag helst ville gå dit i lugn och ro..men hon vägrade.
Vi fick skjuts dit av pappa som jobbade, så vi fick åka i hans arbetsbuss.
Resan ner gick i tystnad.
Vi var nere en 45 minuter innan det skulle börja typ...satt där i väntsalen, väntandes på Hansson, han kommer till slut in och informerar mig om läget.
Det var en öppen rättegång och Hansson frågar om min ömma moder vill följa med in, hon säger ja, men jag säger direkt och bestämt nej.
Jag totalvägrade att hon skulle få följa med in, och äntligen vart det som jag ville.
Medans jag sitter där och väntar på att få gå in så kommer 2 fängelsevakter och Nils in från en sidodörr och går in i rättssalen, sedan får jag gå in.
Jag var 15 år då...han var 79.
Han fick 3 månaders fängelse som han skulle avtjäna här uppe i Umeå.
3 månader för så många barn...däribland hans eget barnbarn.
3 månader pga ålder stod det i tidningen.
Efter den korta lilla vistelsen så fick han komma på ett boende i Härnösand, ett äldreboende som heter Härnögården.
Ett par år senare, efter gymnasiet...jag gick ut 2002 som undersköterska,..det här var väl kring 2006..så får jag jobb på Brännans hemtjänst.
Den hemtjänstgruppen utgick ifrån en lägenhet som låg i samma byggnad som Härnögården...2 dörrar bortanför våran lokals dörr låg Nils lägenhet.
Jag såg han flera gånger och han såg mig, men vet inte om han kände igen mig, men jag kände igen honom...allt för väl...
Nu har allt det där kommit tillbaka till mig...
Och har upptäckt själv senaste tiden att det är tack vare den mannen som jag inte tror på att jag kan bli älskad.
Hur kan någon älska mig?
Jag var ju bara värd att utnyttjas...mig kan ingen älska för det är jag inte värd.
Det är dom tankarna som snurrar i mitt huvud...
Och pappa, stackars lilla pappa som var så ovetandes så länge.
Jag känner att jag inte går att älskas...
Men jag jobbar på det.
Har tack vare en kollega kommit i kontakt med Asta-teamet på NUS....jag går på Sexologiskt centrum för att få den hjälp hon kan ge mig, stöttning och vägledning.
Jag har gått hos en kurator..och har nu slutat där för att börja hos en psykolog nere i centrum.
Jag har sökt hjälp....
Men är rädd för att inte få det stöd jag kanske kommer behöva av nära och kära då väl portarna till dåtiden öppnas igen.
För 18-19 år sedan utsattes jag för övergrepp utav en pedofil.
Känner sådan otroligt stor skuld till att jag inte sa nej...varför sa jag inte nej?
Hur kunde jag tillåta att det hände?
Varför låste min dåvarande kompis Camilla in mig i garaget tillsammans med honom då hon visste vad han gjort mot mig tidigare?
Förstod inte hur hon kunde tycka att det var roligt.
Jag tyckte defenitivt inte att det var särskilt roligt då jag hör hur gylfen på hans byxor dras ner...hur han tar ett stadigt grepp om min hand och tvingar mig att göra saker.
Det var heller inte roligt då han skickade hem pengar till mig i ett brev och då jag frågade min ömma moder vad jag skulle göra så pausade hon i sitt tv-spelande och sa bara "behåll pengarna, släng brevet och så säger du inget till pappa".
Till och med första gången jag fick min mens så sa hon "pappa och jag ska åka och handla, jag köper skydd till dig, men säg inget till pappa"...
Så lät det alltid för hon ville alltid vara djungeltelegrafen som berättade för honom...men då det kommer till pengarna från den gubben ur det garaget så tror jag inte att hon någonsin berättade för pappa.
Nils som han heter, var en man från Stockholm som tillsammans med sin fru hade en sommarstuga uppe i ...tror det var i Vikeroten..ovanför Nygård i alla fall, utanför Härnösand,
som jag förstod det var dom där varje vår/sommar...minns att hans fru hade nån speciell sjukdom så hon sov väldigt mycket och jag har också en minnesbild av en grön eller blå vätska som var i påse som hon skulle in i hennes kropp...minns att i sommarstugan så fanns det en vit eller gul stege som ledde rakt upp till deras säng....jag var i den med.
Han bjöd på kakor och godis. Minns att frun störde sig på att vi var där....minns otalet gånger som han tafsade extra..hur han alltid valde att pinka utomhus så jag kunde se.
Minns att han hade godis och pengar i sitt garage i en vit hög plåtlåda med mörka mönster på..minns att hans bil inte fick plats i garaget pga alla grejor..minns den gröna soptunnan som jag så krampaktigt höll tag i en gången hon låste in mig där.
Han var 72 år då...jag var 9-10.
Har fått berättat i efterhand om att min faster och hennes man misstänkte vad det där var för gubbe och försökte tala med min ömma moder om det men hon svarade bara "Tina är bara speciell".
Minns så väl den dagen i högstadiet...jag var 15 år..vi hade musiklektion med Åke Dahlbäck..då kommer rektorns...ja hade hon en sekreterare..? Hon hade en man som jobbad eunder henne i alla fall fast uppe på kontoret.
Han kom till musiklektionen som låg i en separat byggnad..fast samma byggnad som bilden.
Han sa att jag var uppkallad till rektorn och att jag skulle komma upp så fort lektionen var slut.
Våran rektor vid det laget hette Anne Johnsson (hon har ett annat efternamn nu..Dufvenberg eller nåt liknande)..hon hade också varit en lärare på min lågstadieskola...på Brunne...nu var hon vid den tiden rektor på Franzénskolan...hon började prata på som om inget hade hänt, hur länge sen det var sen vi sågs sist osv...redan där började jag ana oråd...
Tills hon plötsligt säger "Tina, det sitter 2 kvinnliga poliser inne på mitt rum och väntar på dig, dom vill förhöra dig".
Jag fick panik..rusade därifrån..tårarna började forsa..mötte upp Yvette och Helena nere i grottan där vi hade våra skåp...dom följde med mig ut och utanför skolan mötte rektorn upp mig..hon, Yvette och Helena följde med mig upp till rektorns våning som låg ovanpå matsalen, men brevid rummet till skolsköterskan.
Rektorn sa åt Yvette och Helena att gå medans Anne ledde mig in till hennes rum.
Jag fick skaka hand med de kvinnliga poliserna medans dom förklarade vad det handlade om.
Det gick en kall kår genom hela kroppen.
Det förflutna dök upp igen som ett obehagligt brev på posten.
Det visade sig att denne Nils gett sig på ett spann av..vad var det..jag säger 15-25 barn...och jag var ju en av dom.
Poliserna informerade mig om att för att dom skulle ha rätten att genomföra förhöret så hade dom varit tvungen att ringa min målsman...(morsan) för att kolla om det var okej att genomföra det.
Undrar hur hon berättade det för pappa då?
Nils fru hade under årens lopp avlidit och han hade då skaffat sig en lägenhet inne i centrala Härnösand där förgripandena hade fortsatt på andra barn.
Då han väl åkte fast så var det han själv som tydligen hade berättat för polisen och uppgett namnen på barnen..han hade alltså uppgett mitt namn...det hade han inte glömt bort...jag som för ett tag hade förträngt honom.
Tanken var att jag liksom de andra barnen skulle få bli inspelad på film som ett slags förhör men som skulle..gud vad heter det..det skulle bli en röttegång men vi barn skulle slippa vara med på den utan banden skulle spelas upp istället.
Tiden gick och sen visade det sig att jag inte skulle behöva göra det...istället skulle jag behöva sitta där i rättssalen, öga mot öga emot honom istället.
Jag vart tilldelad en advokat med efternamnet Hansson...jag minns mötet med honom tillsammans med min ömma moder inför rättegången.
Jag fick höra att om jag skulle tycka att det vore för jobbigt att sitta i samma rättsal som Nils så skulle jag få sitta i ett annat rum men att jag ändå är med så att säga..att dom kan höra mig men inte se mig.
Jag tyckte såklart det vore bäst, men när det kom till kritan så fick jag inte det.
Hansson hade fått direktiv över att jag måste vara med i rättssalen...och det fick jag veta samma dag..bara minuterna innan rättegången skulle börja.
Samma morgon så vaknade vi upp hemma. Jag såg knappast fram emot rättegången..klädde på mig, visste inte om det var någon särskilt klädkod då det kommer till rättegångar så jag tog på mig min blåa långärmade träningströja och mina svarta byxor.
Jag ville gå dit för jag ville lufta huvudet..men min ömma moder vägrade. Vi skulle minsann åka dit tillsammans..jag försökte förklara hur jag helst ville gå dit i lugn och ro..men hon vägrade.
Vi fick skjuts dit av pappa som jobbade, så vi fick åka i hans arbetsbuss.
Resan ner gick i tystnad.
Vi var nere en 45 minuter innan det skulle börja typ...satt där i väntsalen, väntandes på Hansson, han kommer till slut in och informerar mig om läget.
Det var en öppen rättegång och Hansson frågar om min ömma moder vill följa med in, hon säger ja, men jag säger direkt och bestämt nej.
Jag totalvägrade att hon skulle få följa med in, och äntligen vart det som jag ville.
Medans jag sitter där och väntar på att få gå in så kommer 2 fängelsevakter och Nils in från en sidodörr och går in i rättssalen, sedan får jag gå in.
Jag var 15 år då...han var 79.
Han fick 3 månaders fängelse som han skulle avtjäna här uppe i Umeå.
3 månader för så många barn...däribland hans eget barnbarn.
3 månader pga ålder stod det i tidningen.
Efter den korta lilla vistelsen så fick han komma på ett boende i Härnösand, ett äldreboende som heter Härnögården.
Ett par år senare, efter gymnasiet...jag gick ut 2002 som undersköterska,..det här var väl kring 2006..så får jag jobb på Brännans hemtjänst.
Den hemtjänstgruppen utgick ifrån en lägenhet som låg i samma byggnad som Härnögården...2 dörrar bortanför våran lokals dörr låg Nils lägenhet.
Jag såg han flera gånger och han såg mig, men vet inte om han kände igen mig, men jag kände igen honom...allt för väl...
Nu har allt det där kommit tillbaka till mig...
Och har upptäckt själv senaste tiden att det är tack vare den mannen som jag inte tror på att jag kan bli älskad.
Hur kan någon älska mig?
Jag var ju bara värd att utnyttjas...mig kan ingen älska för det är jag inte värd.
Det är dom tankarna som snurrar i mitt huvud...
Och pappa, stackars lilla pappa som var så ovetandes så länge.
Jag känner att jag inte går att älskas...
Men jag jobbar på det.
Har tack vare en kollega kommit i kontakt med Asta-teamet på NUS....jag går på Sexologiskt centrum för att få den hjälp hon kan ge mig, stöttning och vägledning.
Jag har gått hos en kurator..och har nu slutat där för att börja hos en psykolog nere i centrum.
Jag har sökt hjälp....
Men är rädd för att inte få det stöd jag kanske kommer behöva av nära och kära då väl portarna till dåtiden öppnas igen.
Dag 23
Något som skrämmer mig är döden....ända sen jag var 4 år har jag varit rädd för döden....minns det så väl, vi hade precis flyttat in i farfars huset och mamma hjälper mig och duschar och hon säger "det här är födelsemärken på din kropp, dom måste du operera bort då du blir vuxen annars kan du få cancer och dö".
Rädslan sitter kvar, främst sen jag fick barn..rädd att dö medans dom växer upp.
Min andra rädsla är att bli ensam.
Rädslan sitter kvar, främst sen jag fick barn..rädd att dö medans dom växer upp.
Min andra rädsla är att bli ensam.
fredag 20 januari 2012
torsdag 19 januari 2012
Dag 21
onsdag 18 januari 2012
Dag 20
tisdag 17 januari 2012
måndag 16 januari 2012
söndag 15 januari 2012
lördag 14 januari 2012
fredag 13 januari 2012
Bröst bröst bröst
Detta fick jag ikväll..av flertalet personer (vissa saker sprider sig som en löpeld)
"Sätt ett hjärta i din logg, utan nån kommentar. Sen ska du skicka vidare det här meddelandet till dina kvinnliga vänner, inte dom manliga. Efter det sätter du ett hjärta i loggen hos den som skickade meddelandet till dig...alltså i min logg då ) Och om nån frågar varför du har så många hjärtan ska du inte svara. Det är en tjejgrej, så att vi även denna månad kommer ihåg att vara på vaksamma gällande bröstcancer.."
För er som har facebook så har ni som är kvinnor säkert även fått liknande mail om att man ska leta ut sitt födelsedata med hjälp av olika ord och på så sätt bilda en tokig mening, eller skriva färgen på sina underkläder eller cm på håret eller minuter på hur lång tid det tar för dig att fixa håret på morgonen...
Snälla sluta!
Jag är så dödligt less på dessa mail...dessa mail hjälper inte forskningen, de cancersjuka eller deras anhöriga...
Och just att det alltid står i dessa mail "säg inget till männen"....vid det här laget så borde dom fatta nu... trots att dom inte har tillräckligt med blod som räcker till både huvudet och könet samtidigt. ;-)
Skänk pengar istället till cancerfonden..det gör mer nytta än ett hjärta, din hårlängd, färg på underkläderna eller tid till hårfix på din logg.
Jag känner på mina bröst minst en gång i månaden, ni ser ju på bilden ovan hur ni ska göra.
Känn på era bröst,
det räddar mer liv än ett hjärta!
torsdag 12 januari 2012
onsdag 11 januari 2012
Dag 13
tisdag 10 januari 2012
Fick en utmaning
..av raraste Hanna
Svara endast med ett enda ord!
1. Din mobiltelefon:
Rödrosa
2. Din äkta hälft:
alteregot
3. Ditt hår:
Rödgalet
6. Det bästa du vet:
Döttrarna
7. Din dröm inatt:
Osövd
8. Din dröm/ditt mål:
Värdighetsökning
9. Rummet du är i:
Vardagsrummet
10. Din hobby:
Smycken
11. Din skräck:
Döden
12. Vill du vara om 6 år:
Gift
13. Var du igår kväll:
Hemma
14. Vad du inte är:
Lycklig
15. En sak du önskar dig:
Pengar
16. Var du växte upp:
Härnösand
17. Det sista du gjorde:
Wordfeudade
18. Dina kläder:
Svarta
19. Din TV:
Platt
20. Ditt/dina husdjur:
Katter
21. Ditt humör:
Ledsamt
22. Saknar du någon:
Kinn
23. Din bil:
bussåkare
24. Något du inte har på dig:
Haremsbyxor
25. Favoritaffär:
Pearlized
26. Din sommar:
Nakenbad
27. Älskar någon:
Mmm
28. Favoritfärg:
Turkos
29. När skrattade du senast:
Igår
30. När grät du senast:
Nyss
Svara endast med ett enda ord!
1. Din mobiltelefon:
Rödrosa
2. Din äkta hälft:
alteregot
3. Ditt hår:
Rödgalet
6. Det bästa du vet:
Döttrarna
7. Din dröm inatt:
Osövd
8. Din dröm/ditt mål:
Värdighetsökning
9. Rummet du är i:
Vardagsrummet
10. Din hobby:
Smycken
11. Din skräck:
Döden
12. Vill du vara om 6 år:
Gift
13. Var du igår kväll:
Hemma
14. Vad du inte är:
Lycklig
15. En sak du önskar dig:
Pengar
16. Var du växte upp:
Härnösand
17. Det sista du gjorde:
Wordfeudade
18. Dina kläder:
Svarta
19. Din TV:
Platt
20. Ditt/dina husdjur:
Katter
21. Ditt humör:
Ledsamt
22. Saknar du någon:
Kinn
23. Din bil:
bussåkare
24. Något du inte har på dig:
Haremsbyxor
25. Favoritaffär:
Pearlized
26. Din sommar:
Nakenbad
27. Älskar någon:
Mmm
28. Favoritfärg:
Turkos
29. När skrattade du senast:
Igår
30. När grät du senast:
Nyss
Dag 12
måndag 9 januari 2012
Dag 10 och 11
Var ju ute och borta hela dagen igår så idag fick det bli 2 inlägg i 1.
Dag 10:
Min favoritfilm:
Dag 11:
Mitt drömyrke:
Konditor...ville bli konditor, men optimisterna som även kallades för föräldrar gnällde ju direkt över vilka dåliga arbetstider det var som bagare/konditor...
Men det är ett drömyrke helt klart.
Dag 10:
Min favoritfilm:
Dag 11:
Mitt drömyrke:
Konditor...ville bli konditor, men optimisterna som även kallades för föräldrar gnällde ju direkt över vilka dåliga arbetstider det var som bagare/konditor...
Men det är ett drömyrke helt klart.
lördag 7 januari 2012
Dag 9
Favoritdryck delas upp i 3 bilder då jag inte bara kan välja en favoritdryck.
Alkoholhaltig blir drinken Razzel.
4-6cl Bacardi Razz
Sprite
Tranbärsjuice
och is.
Fyll upp lika mycket sprite som tranbärsjuice.
En dryck som alltid går hem hos mig är självklart vatten, en dryck jag dricker ganska ofta.
Och som passar typ alla maträtter.
Sista favoritdrycken är kolsyrad...tyvärr inte ramlösa eller någon annan "nyttig" bubbeldryck utan jag går på starkvarorna direkt..
Cola är något som jag tyvärr tycker om, men som jag försöker avvänja mig ifrån och även där har min KP hjälpt till, fast jag vet inte om hon är medveten om det....Köper inte cola längre...det är gott, men vill man ner i vikt så vill man.
Däremot så har jag varit beroende utav cola under båda graviditeterna...
fredag 6 januari 2012
Sant
Dag 8
torsdag 5 januari 2012
Enkät 2011
Lånar denna enkät från Hanna .
1. Gjorde du något 2011 som du aldrig gjort förut?
Jag tog kontakt med Socialen för att få hjälp och fick då min underbara KP.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag håller alltid mina löften.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar 2011?
Veronika vart mamma till Lilla Amanda.
4. Dog någon som stod dig nära?
Nej tack och lov inte. Tyvärr dog diverse olika pensionärer som man ofta gick till
5. Vilka länder besökte du?
Nomansland
6. Är det något du saknar år 2011 som du vill ha år 2012?
En glad Tina.
7. Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?
4/5. Då föddes Lovisa
8. Din största framgång 2011?
Hmm...ska vara början på min smyckestillverkning.
9. Största misstaget?
Att jag inte lyssnade på kroppen då det var som jobbigast mentalt.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nja..halkade en hel del då jag var höggravid så bäckenet fick sig en känga..sen efter förlossningen så fick jag problem då bäckenet skulle gå tillbaka. Inte så mycket sjukdomar...inte ens någon mental sådan :-p
11. Bästa köpet?
Oj...jag kan inte minnas att jag köpt något speciellt..har fått mycket fint istället.
Jo mobilen...är supernöjd.
12. Sämsta köpet?
hmm...minns inte.
13. Vad spenderade du mest pengar på?
Barnen som alltid..och min smyckestillverkning.
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
Danny-In the club, Eric Saade- Popular, Veronica Maggio-Jag kommer, Chris Medina-What are words, Maroon 5- Moves like Jagger, Adele - someone like you
15. Var du gladare eller ledsnare 2011 jämfört med tidigare?
Otroligt mycket ledsnare...inte alls likt mig.
16. Vad önskar du att du gjort mer?
Haft mer ork, haft mer kraft att gå, haft mer kraft att inte ta åt mig av all skit som haglade förra året...
17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Grubblat, gråtit och tvivlat på mig själv och på min egen förmåga.
18. Vilken var den bästa boken du läste?
Potensgivarna(typ enda boken jag hann läsa)
19. Bästa biofilmen?
Ja inte Sucker Punch i alla fall. Var väldigt lite på bio då vissa andra var så mycket mer...mén säger väl Horrible Bosses...den var härligt rolig.
20. Favoritprogram på TV?
Desperate Housewives, Morden i Midsomer och Grey's anatomy.
21. Bästa stället du var på/i?
I Stockholm hos min syster.
22. Största musikaliska upptäckten?
Tove Styrke liksom dök upp överallt..liksom Adele
23. Vilka hårfärger har du haft under årets gång?
brunrött, blondt och sedan rött som jag fortfarande har.
25. Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
firade med min kp och mina barn.
26. Hur tillbringade du julen?
Med släkten.
27. Hur tillbringade du midsommar?
Oj..gjorde inget speciellt..var hemma har jag för mig.
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2011?
Mycket leggings och kjol...ett försök till en snygg stil....men om jag lyckades vet jag inte.
29. Vad fick dig att må bra?
Smyckestillverkningen och min KP...
30. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Om jag hade gjort som jag innerst inne velat redan i ett tidigt stadie...
31. Vem saknade du?
Mina vänner....mina kollegor
32. Den/de bästa nya personen/personer du träffade?
Kinn...Love you girl...du ger mitt liv mening och kraft.
33. Högsta önskan just nu?
Att få bli lycklig, att få gå ner mer i vikt och stärka mig själv kroppsligt och mentalt och kunna stå emot mer.
Att 2012 är ett bättre år än vad jag tror och att jag ska få åka till Ullared.
1. Gjorde du något 2011 som du aldrig gjort förut?
Jag tog kontakt med Socialen för att få hjälp och fick då min underbara KP.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag håller alltid mina löften.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar 2011?
Veronika vart mamma till Lilla Amanda.
4. Dog någon som stod dig nära?
Nej tack och lov inte. Tyvärr dog diverse olika pensionärer som man ofta gick till
5. Vilka länder besökte du?
Nomansland
6. Är det något du saknar år 2011 som du vill ha år 2012?
En glad Tina.
7. Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?
4/5. Då föddes Lovisa
8. Din största framgång 2011?
Hmm...ska vara början på min smyckestillverkning.
9. Största misstaget?
Att jag inte lyssnade på kroppen då det var som jobbigast mentalt.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nja..halkade en hel del då jag var höggravid så bäckenet fick sig en känga..sen efter förlossningen så fick jag problem då bäckenet skulle gå tillbaka. Inte så mycket sjukdomar...inte ens någon mental sådan :-p
11. Bästa köpet?
Oj...jag kan inte minnas att jag köpt något speciellt..har fått mycket fint istället.
Jo mobilen...är supernöjd.
12. Sämsta köpet?
hmm...minns inte.
13. Vad spenderade du mest pengar på?
Barnen som alltid..och min smyckestillverkning.
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
Danny-In the club, Eric Saade- Popular, Veronica Maggio-Jag kommer, Chris Medina-What are words, Maroon 5- Moves like Jagger, Adele - someone like you
15. Var du gladare eller ledsnare 2011 jämfört med tidigare?
Otroligt mycket ledsnare...inte alls likt mig.
16. Vad önskar du att du gjort mer?
Haft mer ork, haft mer kraft att gå, haft mer kraft att inte ta åt mig av all skit som haglade förra året...
17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Grubblat, gråtit och tvivlat på mig själv och på min egen förmåga.
18. Vilken var den bästa boken du läste?
Potensgivarna(typ enda boken jag hann läsa)
19. Bästa biofilmen?
Ja inte Sucker Punch i alla fall. Var väldigt lite på bio då vissa andra var så mycket mer...mén säger väl Horrible Bosses...den var härligt rolig.
20. Favoritprogram på TV?
Desperate Housewives, Morden i Midsomer och Grey's anatomy.
21. Bästa stället du var på/i?
I Stockholm hos min syster.
22. Största musikaliska upptäckten?
Tove Styrke liksom dök upp överallt..liksom Adele
23. Vilka hårfärger har du haft under årets gång?
brunrött, blondt och sedan rött som jag fortfarande har.
25. Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
firade med min kp och mina barn.
26. Hur tillbringade du julen?
Med släkten.
27. Hur tillbringade du midsommar?
Oj..gjorde inget speciellt..var hemma har jag för mig.
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2011?
Mycket leggings och kjol...ett försök till en snygg stil....men om jag lyckades vet jag inte.
29. Vad fick dig att må bra?
Smyckestillverkningen och min KP...
30. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Om jag hade gjort som jag innerst inne velat redan i ett tidigt stadie...
31. Vem saknade du?
Mina vänner....mina kollegor
32. Den/de bästa nya personen/personer du träffade?
Kinn...Love you girl...du ger mitt liv mening och kraft.
33. Högsta önskan just nu?
Att få bli lycklig, att få gå ner mer i vikt och stärka mig själv kroppsligt och mentalt och kunna stå emot mer.
Att 2012 är ett bättre år än vad jag tror och att jag ska få åka till Ullared.
Dag 7
Idag ska jag då lägga ut en bild på den artist eller grupp som är min favorit.
Har dock flera så här följer ett ex antal bilder.
Först ut är självklart rock, jag är en rocker och min favoritgrupp är Queen. Freddie är en fantastisk sångare och låtarna är underbara.
Bästa Svenska artist...ja det blir nog Ugglan ändå. Jag är uppvuxen med hans musik...hans låtar är lätta att hänga med i...dom är roliga..och han har skön personlighet.
Synd bara att det vart ett nerköp för han då han joinade The Voice Sverige.
Bästa Svenska dansband är för mig dessa goa killar, Larz Kristerz.
Bra svängiga låtar och folk vallfärdar genom Sverige för att lyssna på dom.
Dom bjuder verkligen på en show då dom uppträder.
Bästa tänkarartisten är för mig Joni Mitchell.
Upptäckte henne då en av hennes låtar var med i Love Actually (som är min favoritfilm)..Both Sides now.
Lyssna och njut, hon är fantastisk att ha spelandes i bakgrunden..smånynna till och slappna av till.
Bästa Coverband blir helt klart Smalare Än Thord.
Gudomliga killar som verkligen får publiken att hänga med i deras coverlåtar och som varje år kommer till Härnösands Stadsfest och spelar.
Me love them long time!
Har dock flera så här följer ett ex antal bilder.
Först ut är självklart rock, jag är en rocker och min favoritgrupp är Queen. Freddie är en fantastisk sångare och låtarna är underbara.
Bästa Svenska artist...ja det blir nog Ugglan ändå. Jag är uppvuxen med hans musik...hans låtar är lätta att hänga med i...dom är roliga..och han har skön personlighet.
Synd bara att det vart ett nerköp för han då han joinade The Voice Sverige.
Bästa Svenska dansband är för mig dessa goa killar, Larz Kristerz.
Bra svängiga låtar och folk vallfärdar genom Sverige för att lyssna på dom.
Dom bjuder verkligen på en show då dom uppträder.
Bästa tänkarartisten är för mig Joni Mitchell.
Upptäckte henne då en av hennes låtar var med i Love Actually (som är min favoritfilm)..Both Sides now.
Lyssna och njut, hon är fantastisk att ha spelandes i bakgrunden..smånynna till och slappna av till.
Bästa Coverband blir helt klart Smalare Än Thord.
Gudomliga killar som verkligen får publiken att hänga med i deras coverlåtar och som varje år kommer till Härnösands Stadsfest och spelar.
Me love them long time!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)