Julen som kom

Julen kom och for lika snabbt igen.
Vilken jul...sämsta julen på länge.

Emilia var ju hos sin pappa denna vecka...med betoning på var.
Han ska fira jul i Härnösand och åker ner den 23dje. Efter strul med boplats och att han inte vågar fråga sin pappas förra sambo (pappan dog i cancer) om att få bo i hennes lillstuga med full värme dock inget vatten (det överlevde han förut så varför inte denna gång?) så dumpar han sitt eget barn hos min morsa med en massa ursäkter..han åker hem till Umeå på kvällen den 23dje och jobbar hela julhelgen.

Får man göra så här som förälder? Att man bara dumpar sitt barn så att han hellre kan jobba än att fira jul med sitt eget barn?
Första julen för oss som separerade, första julen utan att båda föräldrarna finns där och så lämnatr han bort ansvaret.
Det jag sedan fick höra var att han inte ens hade haft med sig sina julklappar till henne med sig ner, nej för dom skulle hon få nästa gång han hade henne..då skulle dom ha som lilla julafton. Han har inte henne förrän om 16 dagar. Ska dom verkligen ha lilla julafton då?

Jag jobbade till 12 igår, hade jag vetat om i tid om hans idioti gällande detta så hade jag krävt att han skulle haft henne tills att jag slutade igår så hade hon fått varit med oss och fått firat en riktig jul men en förälder som faktiskt bryr sig.
Jävla skit!
Sådär gör man bara inte, och jag grät så mycket igår för jag tyckte hon blivit så orättvist behandlad av sin egen far. Saknade henne så grymt mycket igår så jag kände ju ingen som helst glädje igår över att det var julafton.
Nu får jag träffa henne i morrn hos mormor. I morrn först! Jag blir hemma i morrn från jobbet, kommer inte orka köra idag då jag hade feber i morse, måste försöka kurera mig nu, för jag ska ju ha henne i 2 veckor nu och kommer behöva all kraft.

Gud hjälpe mig!