Är inne en snabbis och bloggar.
Tack för tipset om Grannar , jag ska spana in sen och se vad det är för något.
Sen så är inte min Kärlek helt hopplös, han får förståelse då han ser hur slutkörd jag verkligen blir, som igår så hämtade vi honom från jobbet i samband med handling. Berättade i bilen hur tuff helgen varit och jag började att gråta för jag var verkligen slut.
Han smekte min kind och då vi kom hem så sa han åt mig att gå på en promenad.. vilket jag egentligen inte var sugen på men jag gick ut med soppåsar och källsorteringen och då jag väl kom in igen så hade han börjat dammsuga och torkat golvet och rengjort toaletten. Började gråta av bara den hjälpen. Är så tacksam för den lilla hjälp jag får.
Han har svårt för att läsa av situationer..det vet jag...eller det har jag fått erfara, men heller inte hur man kan förebygga det heller.
Jag har senast i lördagskväll skrivit i ett sms att jag inte vill leva själv längre och fick till svar av han att han inte heller vill det och att han inte tänker tjata mer om det utan vill tjäna min tillit först och då jag känner att jag har tillit för honom så vill han att jag ska be han att flytta in... låter ju rätt okej ändå.
Vi kom fram till ganska mycket på mötet, både positivt och negativt..sak som jag fick veta fast jag egentligen inte ville veta nu när man ser på saken i efterhand...har bokat upp 2 besök i januari redan så att vi får träffas igen och reda ut saker ordentligt.
Men som jag förstått det så är han väl medveten om min osäkerhet och rädsla, han är medveten om att jag inte har så mycket tillit för honom nu..och han har själv sagt att han är beredd att kämpa för att vinna tillbaka den...
Men får ändå en känsla av att han är väldigt kluven och försöker luska ut vad det kan vara men enligt han är det inget...
Nä nu sparkar bebis på tok för mycket, dags för käk.
Kram till er i snöovädret!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar