Gott nytt!

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
* I Februari utförde jag en abort som jag aldrig trodde att jag skulle behöva utföra någonsin.

2. Höll du några av dina nyårslöften?

* Japp, mitt nyårslöfte var att inte fega utan chansa och köra. Och det funkade.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
*Jag tänker och tänker, det var nog bara arbetskollegan som vart det.

4. Dog någon som stod dig nära?
* Nej inte någon som stod nära.

5. Vilka länder besökte du?
* De förvirrades och de panikartades land.

6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?
* En matlagande-boxershortsbärande-sitter när han kissar-sambo.

7. Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?
* 20 februari då jag och min Kärlek gick på våran första date.

8. Din största framgång 2010?
* Uppfostringen av min dotter, det är ett tufft jobb som utföres själv, men hon är så förbannat klok den tösen, riktigt roligt.

9. Största misstaget?
* Hanteringen utav dotterns trots under graviditeten.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
* Förkyld och strul med magen, dock inga allvarligare skador.

11. Bästa köpet?
* Min Nikon D5000

12. Vad spenderade du mest pengar på?
* Det var nog på min Nikon.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
* Då Kärleken friade, och då Emilia sa "mamma, älskar dig" första gången.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
* Sean Banan och Mohombi

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
* Jag var mycket mer ledsnare.


16. Vad önskar du att du gjort mer?
* Sett mer film och älskat mer.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
* Önskat att jag gråtit mindre.

18. Hur ska du tillbringa julen?
* Tillbringade den utan Emilia :-( och var med Kärleken och hans familj.

19. Blev du kär i år?
* Ja det vart jag, Big time!

20. Hur många one night stands?
* 2 st.

21. Favoritprogram på TV?
* Oj dom är många färre nu för tiden då jag så sällan ser på tv.. men sporten på söndagar försöker jag följa.

23. Bästa boken du läste i år?
* Alla böcker med Mark Levengood...(förutom hans sista, den har jag inte)

24. Största musikaliska upptäckten?
* Anna Ternheim (bättre sent än aldrig)

25. Något du önskade dig och fick?
* Önskade mig mycket...men trodde inte att jag skulle få parfymen som jag drömde om i julklapp.

26. Något du önskade dig men inte fick?
* mmm.. men det håller jag hemligt.

27. [FRÅGA SAKNAS]

HURRA!

28. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
* Jag hade min dotter på besök (pappavecka), svärmor och C på besök...

29.Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
* En mindre panikslagen särbo?

30. Hur skulle du beskriva din stil 2010?

* Normalklädd. I början av året kände jag mig mer självsäker.
Sen vart det mest mamma-kläder och arbetskläder i slutet av året.

31. Vad fick dig att må bra?

* Kärlek från dottern och Kärleken, närhet och värme, mjuka romantiska ord, saknad + mycket mer.

32. Vilken kändis dyrkade du under 2010?

* Den skådespelare jag alltid dyrkar - Colin Firth.

33. Vem saknade du?

* Min pappa helt klart. Saker och ting är inte desamma utan honom.

34. De bästa nya människorna du träffa?

* Kärleken, svärmor och tomten som kom ut från toaletten.

Mitt 900de inlägg

Spenderas på detta sätt:

De finns alltid lite ärlighet bakom " ja skojar bara ".
Lite kunskap bakom " ja vet inte ".
Lite känslor bakom " ja bryr mig inte " &
Lite smärta bakom " de e lugnt "


Stort grattis till min bästaste syster på födelsedagen.
Puss och kram från din lillasyster i norr.

Känner mig inte trygg

Fick ett kärleksbrev utav särbon som jag egentligen hade önskat mig i julklapp, men fick det i måndags.
Vart lycklig och kände stor glädje och mer trygghet då jag läste det.
Men det var ord i ett mail.

Sedan idag så är jag inte så trygg längre. Han är så underbar på så många plan...men det finns en sak han verkligen inte verkar kunna vara ärlig med.
Har frågat han så många gånger nu och fått samma svar, ändå får jag svar på annat håll som säger annat.
Är det verkligen så att han inte kan känna sig trygg med mig och berätta som det är?
Känner han verkligen att det blir bättre av att ljuga eller dölja det?

Nu vet jag inte hur jag ska göra, jag blir bara så ledsen för att han inte kan vara ärlig mot mig.

Julen som kom

Julen kom och for lika snabbt igen.
Vilken jul...sämsta julen på länge.

Emilia var ju hos sin pappa denna vecka...med betoning på var.
Han ska fira jul i Härnösand och åker ner den 23dje. Efter strul med boplats och att han inte vågar fråga sin pappas förra sambo (pappan dog i cancer) om att få bo i hennes lillstuga med full värme dock inget vatten (det överlevde han förut så varför inte denna gång?) så dumpar han sitt eget barn hos min morsa med en massa ursäkter..han åker hem till Umeå på kvällen den 23dje och jobbar hela julhelgen.

Får man göra så här som förälder? Att man bara dumpar sitt barn så att han hellre kan jobba än att fira jul med sitt eget barn?
Första julen för oss som separerade, första julen utan att båda föräldrarna finns där och så lämnatr han bort ansvaret.
Det jag sedan fick höra var att han inte ens hade haft med sig sina julklappar till henne med sig ner, nej för dom skulle hon få nästa gång han hade henne..då skulle dom ha som lilla julafton. Han har inte henne förrän om 16 dagar. Ska dom verkligen ha lilla julafton då?

Jag jobbade till 12 igår, hade jag vetat om i tid om hans idioti gällande detta så hade jag krävt att han skulle haft henne tills att jag slutade igår så hade hon fått varit med oss och fått firat en riktig jul men en förälder som faktiskt bryr sig.
Jävla skit!
Sådär gör man bara inte, och jag grät så mycket igår för jag tyckte hon blivit så orättvist behandlad av sin egen far. Saknade henne så grymt mycket igår så jag kände ju ingen som helst glädje igår över att det var julafton.
Nu får jag träffa henne i morrn hos mormor. I morrn först! Jag blir hemma i morrn från jobbet, kommer inte orka köra idag då jag hade feber i morse, måste försöka kurera mig nu, för jag ska ju ha henne i 2 veckor nu och kommer behöva all kraft.

Gud hjälpe mig!

Örhängen

Någon utav dessa smycken kommer jag ha i mina öron på nyårsafton till klänningen på bilden längst ner. Frågan är bara vilka som passar. Kommer dock inte ha tunna vita leggings denna gång utan svarta strumpbyxor (kommer ju annars frysa arslet av mig)...helst skulle jag vilja ha underställ på mig, men men. Svårt att välja vilket utav paren som jag ska använda.

Snön som kom

Ja det har kommit ett par dm hos oss med. Se bara på snöhögen som blivit på första bilden, tyvärr fotad uppifrån, men tror ändå ni förstår att den är ganska hög.

Detta är in mot gården, ut mot bussvägen är snövallarna ganska höga.

Det blir en vit jul på två sätt. Kan det komma mer snö nu? Känns som om detta är tillräckligt.

Såg på vädret igår att det skulle bli uppåt 27-29 minusgrader i Umeå på Julafton. Idag är det -18 här hos mig.

Skulle ha gått på stan idag, men vaknade 11.25 otroligt nog och vaknade med att upptäcka att förkylningen kommit till stan. Måste försöka kurera mig nu så jag kan klara av julhelgen med dess arbete.

Nä nu ska jag ta och dricka något varmt.

Ta hand om er i julstressen.

Kram till er!

Julhjälpen som försvann

Det jag nu ska blogga om utspelade sig för ett år sedan...det började för lite mer än ett år sedan, men nådde sin kulmen kring detta datum.

Jag och T separerade i September men vi hittade inte var sin lägenhet förrän lite senare då inflytten skedde i Januari.
Hur som helst så var jag bekant med en man som bodde kring Öviks-trakten.
Vi kände varandra från Härnösandstiden men vi umgicks då inte i samma sällskap direkt, men visste vilka vi var.
Vi började att umgås...jag hälsade alltid på han de gånger jag åkte ner eller från Härnösand... ni kan vara lugn, det hände ingenting mellan oss..vi drack bara kaffe och surrade. Jag var inte intresserad av något mer heller.
Vänner kan man inte få för många av.

Det var i slutet av november och eftersom att T och jag fortfarande delade en lägenhet så hade vi fortfarande gemensamma utgifter...det fräcka där var väl att jag fortfarande eller egentligen fick vara med och betala för en utgift som var hans intresse och inte mitt, jag satt som sällan på den där skotern och ändå skulle jag betala för den. Hur som helst så steg våra räkningar till 14500:- den månaden. Allt kom den månaden, skatten på bilen osv.
Den månaden hade jag fått lite över 8000:- i lön och skulle nu betala över 7tusen i räkningar. Jag fick en chock.
Hade knappt köpt julklappar....tidigare samma år hade jag försökt införa i min sk familj att vi vuxna köper en julklapp för ca 150-200kr som vi sedan lottar ut, men som ska passa både man som kvinna och sen att man handlar till barnen för ca 300kr typ. De flesta gick med på det, utom 1-2 personer.. ja dom tillhör samma lilla familj. Jag gick ut med en förfrågan redan i mars 2009 men fick ett blankt nej redan då med svaret "vi har redan börjat köpa julklappar".....tack vare det så skulle det alltså bli en dyr jul!

Jag hade knappt pengar att köpa mat för..inga pengar att ens fortsätta julklappsinköpen.
Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag var så förtvivlad. Mina föräldrar kunde man inte låna av för pappa gick ju bort i november det året och mamma hade ju knappt så hon kunde klara sig. Vad göra?
Jag ville bara gräva ner mig och glömma allt.
Jag minns att jag skrev ut på Facebook hur dålig jul det skulle bli, att jag inte ens skulle få köpa julklappar till mitt eget barn.

Och ska bara poängtera det att detta var innan jag ens visste att A i Övik hade mer pengar än vad han gav sken av.

Jag var så ledsen den dagen då allt bara gick åt fanders.
Senare på dagen så sms:ar den personen som detta inlägg handlar om. Han skrev att han hade läst på facebook och skrev rakt ut att han skulle hjälpa mig för självklart skulle min dotter få julklappar.
Jag vart så fundersam på varför han ville hjälpa mig, varför skulle just jag få hjälpen? Vart skulle han få pengarna ifrån?
Jag tackade men sa att han inte behövde hjälpa mig, det skulle nog lösa sig på nåt sätt.

Någon dag senare så ringer han..det hade fortfarande inte blivit December ännu vid den tidpunkten. Han säger att han ska hjälpa mig, att jag ska dels få ett presentkort på Barnens Hus till ett värde av 8000kr och ett presentkort på Coop på 5000kr..han sa att presentkortet på Coop var för att jag och Emilia inte skulle behöva tänka på pengar i samband med mat då vi fått flytta..utan att det skulle finnas pengar till mat ett bra tag framåt för mig och henne.

To good to be true.

Det gick ett par dagar.. vi hade sporadisk kontakt via sms och via telefonsamtal.
I varje samtal så poängterade han att jag skulle få pengar, att jag skulle få en ljus glimt den julen. Att jag skulle få göra min dotter och syskonbarn glada i form av julklappar. Han hade ju själv en son som han skulle köpa julklappar till.
Men kände mig inte riktigt säker så jag försökte luska fram pengar på annat sätt.
För jag tänkte hela tiden att det är för bra för att vara sant.

Någon gång i början av december så var jag åter igen ner till Härnösand och stannade till i Övik. Men den gången hände något som jag inte hade förväntat mig... när jag hade tagit på mig jackan och skorna och skulle åka därifrån så sa han "kom så ska jag visa dig en sak".
Då loggar han in på sitt Swedbank-konto och visar mig hur mycket pengar han fått efter sin påstådda pappas bortgång. Det var närmare 45miljoner kronor!

Under hela min uppväxt har min familj haft det knapert pga att enbart pappa varit den som jobbat. Jag har alltså den vägen fått lära mig att leva efter lönen. Leva efter hur mycket pengar man har, inte överskridit sina gränser som dom i Lyxfällan-programmen.
Skulle mina vänner vinna pengar så skulle ingen bli gladare än jag, för ingen av dom har det särskilt fett ställt. Men jag skulle aldrig över huvud taget snylta på någon som hade mycket pengar. Jag har haft vänner som snyltat på mig, men skulle aldrig ta mig vatten över huvudet att göra det mot någon. Det har min pappa lärt mig.

Varför visade han mig hur mycket han hade? Hade han fram tills dess inte fattat att jag inte var ute efter något annat än vänskap? Varför ville han skryta om pengar?
Det är väl det sista man vill göra om man har mycket utav dom?

Dagarna gick och sedan ringde han igen..det var väl före min födelsedag den 10de så sa han att han fixat korten nu. Det vart 10tusen kr på Coop och 10tusen på Barnens hus. Sen sa han att jag skulle få i födelsedagspresent presentkort på typ OK.
Tveksamt okej, tyckte jag. Varför har du höjt summan? För du sa mindre summa i början.
Du förtjänar det säger han då.

Saker och ting kändes mer och mer skumt.
Det gick yyterligare några dagar så ringde han igen och sa att han hade nu fixat 20tusen kronor på Coop och 12tusen kronor på barnens hus.
Bara det att summan höjdes varje gång vi pratades vid fick mig osäker på han och vad han hade för baktankar.

En kollega på jobbet försökte peppa mig och sa att det fanns nog en mening med det här, att just jag skulle få sån tur, att någon vänlig själ fanns som ville hjälpa mig.

Tack vare henne så kände jag att "ja kanske det är så, kanske jag har gjort mig förtjänt utav detta, kanske är jag och min dotter värd att få en trygg och fin jul då det hänt så mycket tråkigt i år".

Det började närma sig jul..Julafton var förra året på en torsdag. Den 14 december så pratas vi vid. Jag hade faktiskt börjat tänka positivt och känt att trots allt det tråkiga som hänt så skulle julen bli bra och inte ångestfylld.
Han säger i samtalet att han skickat upp korten till mig med rek-brev så att det skulle hinna komma upp innan jul. Summan på coop hade ökat till 30tusen kr och 20tusen på Barnens Hus. Jag tyckte det var galet mycket. "Nä vaddå, säger han då, du förtjänar det ju".

När det var den 18 december så sms:ade han och sa att korten var på väg, men att posten hade så mycket att göra så det skulle komma senast på tisdagen efter (22/12).
Förut då jag fått rek-brev så har det kommit upp dagen efter, för rek-brev funkar ju så.
Så det var då som jag blev förbannad.
Jag har aldrig bett honom om pengar. Jag har aldrig bett honom om att hjälpa just mig. Inte ens efter att han konstigt nog visade mig sitt konto. För tack vare uppfostran från min pappa så gör man inte så.

Varför gör en person så? Hade han så att säga velat köpa min vänskap (för han hade inte så många vänner) så hade han kunnat försökt för länge sen. Vart han besviken för att jag inte ville släppa till och att detta var ett sätt för han att hämnas?
Var detta ett sätt att försöka köpa mig och sedan skylla på att posten har strulat?

Det vart helg och jag kände mig inte särskilt trygg. Det var första julen utan pappa, det var den julen som skulle firas nere i Härnösand.
Måndag den 21:a så pratar jag med morsan och är ledsen. Kände mig lurad..och berättade allt.
Jag vill inte vara en dålig förälder som inte kan köpa julklappar till sitt barn.
Morsan skulle få arvet efter pappa den 22/12 och sa att jag skulle få låna pengar utav henne så att Emilia skulle få julklappar.
Luften gick ur mig och jag grät mer. Äntligen skulle jag få köpa julklappar till bla Emilia.

Det vart tisdag den 22 december och morsan förde över pengar till mig.
Jag köpte julklappar och kände hur en sten släppte från hjärtat.

Julen kom och allt var bara tomt då..tomt efter pappa. Stor saknad. Inte ens Kalle Anka spelade någon roll.

Hur det gick med han i Övik?
Ja... 14 dagar efter att han sagt att han skickat rek-brevet så sms:ade han och skrev att rek-brevet hade kommit tillbaka till honom. Vilket jag svarade tillbaka: "Jaha vad konstigt, det som inte ens kom fram!".
På hans blogg kunde man läsa om folk som kommenterat hans inlägg med stora tack, hur han hade hjälpt folk till ett bättre liv, hur han hade givit folk gåvor inför julen som vart väldigt betydelsefulla för dom.
Mina tankar vart dessa; Varför hjälper han andra, då det var Han själv som sa att han skulle hjälpa mig att få en glad jul.
Eller var det egentligen så att han hittat på olika namn och skrivit kommentarerna själv?
Oavsett så var han förbannat tragisk. Jag bad aldrig han om pengar, jag bad aldrig honom om hjälp, så varför behandlar han en på detta sätt? Är det på ett sånt sätt han tror att han får vänner? Genom att köpa dom?

Nä fy fan för personer som utnyttjar sårade och fattiga människor till deras egen vinning!

Tankarna snurrar

Idag var en sådan dag då jag för en gångs skull bara arbetade till 12.
Hade planerat att gå på stan och införskaffa åtminstonde ett par örhängen.
Jag hittade 2 par och ett sött diadem som jag ska ha på bröllopet som matchar klänningen någorlunda.

Gick på stan med finaste Nina...hon frågade om vi skulle gå då vi satt och åt lunch på jobbet och sällskap är aldrig fel.. är ju alltid ensam på tisdagarna så det var skoj med tjejsällskap på storstan.
Vi gick på Station så jag fick min kaffedryck.. en Latte Macchiato...mumma... vart pigg i alla fall :-D

Men sen kom jag ju hem, min lönespec hade kommit, and guess what.. det jag skulle få retroaktivt kom inte denna månad och min chefs svar: Den kanske kommer nästa månad".
Jag som hade sett fram emot en extra julbonus, men icke.

Sen hade jag fått postavin att julpaketet från min älskade syster hade kommit, så det får jag hämta ut i morrneftermiddag.

Har hunnit gråta en vända också, ovanligt va? Igår var första dagen på länge som jag var glad..en dag, det är allt jag får liksom.

Jag är så löjligt känslig nu att jag själv börjar bli så trött, och bloggen är min ENDA vädringsmöjlighet nu.

Jag är ledsen för att detta blir första julen utan mitt gostroll. Hon är med sin pappa i jul och jag jobbar för att slippa tänka på all saknad (förnekelse jag vet) efter henne. Jag vill ju att hon ska vara med mig på julen. Får inte träffa henne förrän på annandagen.

Sen kommer inte min älskade syster upp till mellandagarna heller vilket gör mig ledsen också. Har inte träffat henne på länge nu och det lär dröja innan vi ses nästa gång då hon inte kan ta ledigt hur som helst.

Emilia som har längtat så mycket efter "nasse".

Är ledsen för att det är just tisdag...dagen som vi aldrig umgås..om vi inte har någon terapitid eller läkartid...jag slutade 12..han visste det..men jag vart ignorerad hela för och eftermiddagen..hörde inte av han förrän på kvällen då han ringde.

Han hade varit hos sin bästis O och sett på film.

Varje tisdag kommer jag hem, och varje tisdag finns han inte där..jag tycker det är mysigt om man lagar mat till sin kärlek då den jobbat eller liknande så att man slipper stå vid spisen hela tiden.

Han vet att det skulle betyda mycket för mig och han har sagt att han ska tänka på det.. men ännu har inget hänt och det har gått snart 2 månader sedan det samtalet.

Ja jag är tjinkig...men va fan...jag bjuder väl på det då.

Har bara fått i mig lunch på jobbet dessa dagar..inget mer..är endast hungrig då och har känt mig ganska deppad och inte orkat äta helt enkelt.

Sen förstår jag inte.. han har sagt att jag ska få följa med till hans kompisar..men det har inte blivit av på länge nu... jag kan inte följa med under Emiliaveckorna så jag förstår inte varför han frågar då liksom.. jag tar inte med henne till O...är inte det renaste stället att vara på för ett litet barn.

Mitt enda sociala liv jag har här uppe är mitt jobb.. men vill ha något utanför jobbet också. Någon/några som man inte har jobbet gemensamt med. Tänk att det ska vara så svårt att få ett socialt liv!

Önskar mig ett enklare liv i julklapp. Hur mycket kan det kosta?

Är trött och less på att alltid få vara hemma. Jag är inte miljonär så jag kan inte gå på stan jämt och göra av med pengar heller. Jag vill göra saker utanför lägenheten också.

Han har alltid gnällt på att "Vi" gör ju allt tillsammans, jag säger att vi inte gör det..han ser liksom inte det faktum att vi enbart syns på kvällstid och är sällan eller aldrig utanför lägenheten då..samtidigt- varför ska vi vara det då klockan är mycket och man ska sova för jobbet kallar dagen efter?

Vi ses sällan dagtid..vi ses sällan eller aldrig på hans lediga dag....

Han är den som säger att det är tack vare mig som vi aldrig kommer i säng i tid på kvällarna, vilket är konstigt för jag är ständigt trött, och då jag oftast sover själv så är jag alltid i säng långt före 23 för att orka upp morgonen efter.

Vi har aldrig morgonsex, alltid kvällssex och på hans initiativ varje gång..vilket leder till att klockan då är efter 24 då vi väl kommer i säng.

Och hur ska vi kunna ha morgonsex..vi ses aldrig på morgonen då han antingen är ledig eller börjar senare...personligen är morgonsex det bästa som finns, man har fått kommit i säng i tid och vaknar utvilad...men det verkar bara gälla mig.

Jag har fått förföra han 2 gånger på 10 månader. Första gången på våran date och senaste gången var på försommaren då vi var ut på restaurang...2 gånger!

Jag vill förföra och framkalla passionen i han... men platt fall varje gång. Ständigt på hans villkor.

Vill inte ha en massa kommentarer om att sex inte är det viktigaste i en relation, jag vet det redan.

Men det är en enorm krydda i relationen, främst då det är på bådas villkor, och inte bara då den ena känner för det.

Vi behöver inte hålla på som kaniner... men nån gång vore trevligt.

Man mår bra av sex, man blir så jäkla lycklig efteråt och man blir utvilad och finner ork att göra en massa saker. Nu har jag grävt ner mig helt och tar mig inte upp.

Så jäkla less på att vara så här deppig...vill ju vara så lycklig som man bara kan vid det här laget ju. Vilken gravid kvinna vill inte det?

Som gravid vill man verkligen känna sig uppskattad och älskad. Känna sig vacker och enastående.

Tur man har vårdtagare som kan klämma ur sig "Men så roligt att du kommer, jag trodde du hade gjort slut med mig".

Våran grupp har dom bästa vårdtagarna som alltid får en på gott humör.

Nä nu ska jag gräva ner mig i en nybäddad säng och sova, sova och sova lite till.

Är ledig i morrn så kliva upp är det sista jag tänker göra, om inte bebisen tycker annat (typ trycker på blåsan som är populärt).

På söndag åker jag ner till Härnösand efter jobbet..själv, Emilia är redan där nere då.

Ska försöka köra lugnt då trots jultrafiken.. hoppas bara att inget händer efter vägen.

Ta hand om er mina vänner.
Kram

Lunchblogga

Är inne en snabbis och bloggar.
Tack för tipset om Grannar , jag ska spana in sen och se vad det är för något.

Sen så är inte min Kärlek helt hopplös, han får förståelse då han ser hur slutkörd jag verkligen blir, som igår så hämtade vi honom från jobbet i samband med handling. Berättade i bilen hur tuff helgen varit och jag började att gråta för jag var verkligen slut.
Han smekte min kind och då vi kom hem så sa han åt mig att gå på en promenad.. vilket jag egentligen inte var sugen på men jag gick ut med soppåsar och källsorteringen och då jag väl kom in igen så hade han börjat dammsuga och torkat golvet och rengjort toaletten. Började gråta av bara den hjälpen. Är så tacksam för den lilla hjälp jag får.
Han har svårt för att läsa av situationer..det vet jag...eller det har jag fått erfara, men heller inte hur man kan förebygga det heller.

Jag har senast i lördagskväll skrivit i ett sms att jag inte vill leva själv längre och fick till svar av han att han inte heller vill det och att han inte tänker tjata mer om det utan vill tjäna min tillit först och då jag känner att jag har tillit för honom så vill han att jag ska be han att flytta in... låter ju rätt okej ändå.
Vi kom fram till ganska mycket på mötet, både positivt och negativt..sak som jag fick veta fast jag egentligen inte ville veta nu när man ser på saken i efterhand...har bokat upp 2 besök i januari redan så att vi får träffas igen och reda ut saker ordentligt.

Men som jag förstått det så är han väl medveten om min osäkerhet och rädsla, han är medveten om att jag inte har så mycket tillit för honom nu..och han har själv sagt att han är beredd att kämpa för att vinna tillbaka den...
Men får ändå en känsla av att han är väldigt kluven och försöker luska ut vad det kan vara men enligt han är det inget...

Nä nu sparkar bebis på tok för mycket, dags för käk.

Kram till er i snöovädret!

Tyvärr

Svar på delar av kommentarerna till tidigare inlägget.



Har ingen barnvakt. Är inflyttad till Umeå och även om jag känner folk här uppe så finns det ingen som jag kan anlita som barnvakt. Känner ju främst kollegor så det är ganska kört.

Flyttade upp hit för en chans till nytt liv, nystart...folk säger att det tar tid att lära känna folk när man kommer till en ny stad... men frågan är hur jäkla lång tid ska det ta?

Så det är lite svårt.

Trotsen var maximal ikväll med..nu är jag helt slut i kroppen..varm dusch hjälpte ingenting denna gång.

Nej dax att slappna av och andas ut i soffan med en kopp te. Eller kanske kaffe så man får sova i natt.

Kram till er.

Ännu en gång

Ännu en gång sitter man här och bloggar, frustrerad, ledsen och totalt slutkörd.

I torsdags så var vi på möte nr 2. Det började bra.. men det framkom en sak som jag inte var beredd på att höra. Jag trodde inte att det var så pass.

Jag är så trött på att vara gravid. Jag har läst att man kan bli deprimerad under en graviditet.. men nu börjar det bli tröttsamt.
Trött på att sällan få vara glad. Trött på alltid oroa mig. Trött på att då jag är som mest ledsen; att jag alltid är själv dom gångerna.

Nu sitter jag och bölar igen.
Emilia har varit ett.. vi kan kalla det för ett kraftpaket.
Hon har varit så otroligt trotsig idag.
Jag förstår inte hur ni supermammor gör det, just nu är jag helt slut i kroppen, slut mentalt så det finns som inget pedagogiskt kvar i mig.
Jag orkar verkligen inte. Hon är trotsig även då Kärleken är med oss, men på ett helt annat sätt, dessutom är vi två då och då ger hon med sig ganska snart ändå.
Men nu vet hon att jag är själv, hon vet att jag är slut, hon vet att jag somnar lätt nu av total utmattning..vilket jag också gjorde idag under eftermiddagen. Sov säkert inge länge, men tillräckligt för att sovrummet skulle vändas upp och ner på plus att mina öronproppar skulle finnas utspridda i halva lägenheten och att skoskydden fanns överallt på hennes kropp.

Det var ett sånt väder idag och jag har ingen ork eller kraft att dra omkring henne på en bob i det vädret som var så vi vart inne idag.
Klart att hon var understimulerad idag... fattar ni? Jag förstår totalt.
Nu saknar jag verkligen någon att bo med, någon att dela ansvaret med, någon som finns där som kan avlasta så att man åtminstonde kan få gå på toa själv och andas ut för en stund.
Någon som kan avlasta så att man någon gång kan få duscha på dagen istället för sent varje kväll.

Jag vill inte leva själv längre.
Det värsta är att det är en hel söndag i morrn... vet att det inte finna halva söndagar.. men en hel dag till där hon måste aktiveras på ett sätt som jag är värdelös på.

Växer

Fortsätter växa...v 21+5.

Fick ett sånt jäkla roligt besked idag. I måndags var jag på möte hos chefen där jag bla bad henne att kolla upp om jag har rätt lön eller ej, och om det verkligen kunde bero på att jag har IG i naturkunskap - att det ska resultera i lägre usk:a lön, det har jag fått höra sedan 2002.

Jag låg nu på 19000kr per månad (räknat på en heltid) och hon tittade på datorn vad jag borde ligga på..19200 borde jag minst ligga på sa hon.
Hon mailade en som satte löner och frågade vad som stämmer.. ikväll kom sms:et jag väntat på...så här skrev hon :
"Du får upp lönen till 19500kr. Sätter in det retroaktivt från September. Att du hade ett IG spelade ingen roll i sammanhanget".
Så jäkla skönt. Äntligen får jag den lön jag är berättigad till, äntligen får jag full usk:a lön!

I morrn är det torsdag, i morrn är det mycket för mig. Ska först på parrådgivning, sedan väntar ett besök hos sjukgymnasten för att sedan avsluta dagen hos frisören... nä jag ska inte fixa håret.
Fick presentkort på Clip för håltagning. Jag ska för första gången i mitt liv ta hål i öronen. Jag är korthårig nu, passar man ens i örhängen då?
Eller vilka örhängen ska man undvika?
Huga.. har inte tagit något hål i mina arma öron fram tills jag träffade Kärleken... Det kommer kännas så konstigt att ha det sen.

Vilken underbar vinter vi haft hittills. Fram tills idag då det från igår var -24 ner idag till -5 bara...eller -3 som det är nu...det har blåst ganska kraftigt ute under kvällen..så det där som var så fint på träden lär ju ha försvunnit :-(

Nä hörrni, dax att sova..orkar inte diska, gör det i morrn efter frukost i stället då förhoppningsvis energin är mer på topp.

Ta hand om er.
Kram

Antar utmaningen!

Fick en utmaning utav söta Fangoria, självklart hänger jag med på den då jag utmanat henne ett par gånger :-D


Här kommer utmaningen:

HAR DU:
Ett förhållande: Ja, har en söt särbo.

En bästa vän: Nej faktiskt inte, men några nära vänner istället.

Haft ett seriöst förhållande: Jo har haft några få förhållande, detta jag har nu is one of a kind.

Blivit kär vid första ögonkastet: Japp, hände med särbon.

Fått ditt hjärta krossat: Ja tyvärr, men det ska ju ske någon gång i livet.

Skrikit åt en lärare: Jo det har jag gjort. Men personen ville ju inte lyssna.

Kysst någon och sedan ångrat dig: Jo det har hänt *haha*, blir tokigt med alkohol i kroppen.

Ljugit för dina föräldrar om vart du är: Japp.

Några smycken som kostat över 1000 kr: Jo har halsband och sen så gick ju min underbart vackra förlovningsring på ett par tusen.

VAL:
Sommar eller vinter: Det är något speciellt med vintern ändå.

Sova på sida, mage eller rygg: Alltid på sidan..lite jobbigt nu då höfterna säger emot både sidan, ryggläge och magläget.

Kramar eller kyssar: Det är något speciellt med återföreningskramar och kyssarna som kommer därefter :-)

DAGENS:
Klädsel: Svarta mammabyxor, strumpbyxor, turkosa strumpor och tjocksockar och efter arbetströjorna så tog jag på mig ett vitt skönt linne.

Frisyr: Espressofärgt rufs åt vänster.

Låt: Mikronfonkåt - Septembers version såklart.

Vill ha: Någon som kan diska, städa och hänga tvätten åt mig då min kropp inte vill vara med.

Saknad: Ork, sömn och Kärleken.

Köp: Parisarna som jag sedan stansade ut katter, igelkott, fjäril, ekorre och stjärna. Hon åt mer och det var jag ju ute efter.

Godis: Ja tyvärr så har det hunnit blivit det..min kropp har fastnat för Guld Nougat.

Attityd: Var låg, men vart lycklig så jag fick sms:et utav chefen för 10 minuter sen. Får löneförhöjning med 500kr..vi som båda trodde att det skulle bli på bara 200.. vart så jäkla glad.

FÖRSTA:
Bästa kompis: Oj, min första bästa kompis hette nog Anna....

Bil: Lånar mitt ex bil de veckor jag har Emilia.

Husdjur: Första var väl snobben och snuttan (katter)..hund var Trixi och dammråttorna Steve och Sven har alltid funnits där hos mig :-D

Jobb: På Ädelhem..var ett sommarjobb 2002, men sträckte ryggen...sedan var mitt riktiga första jobb som personlig assistent 2003.

Riktiga kärlek: Oj...tyvärr var nog det Daniel.

Piercing: Ingen... men i morrn Torsdag så blir mina 2 absolut första hål i öronen äkta. Fick presentkort då jag fyllde år.

SISTA/SENASTE:
Personen som smsade dig: Min Kärlek

Personen som du kramade: Emilia

Personen som ringde dig: Min Barnmorska

Personen som du ringde: Karin på mitt jobb

Personen du sa 'jag älskar dig' till: Emilia

Bilfärd: Idag från jobbet för att hämta trollet från dagis.

Filmen du såg : Corps Bride.

Gången du grät: Ikväll då chefen skickade ett sånt glatt sms.

SKULLE DU:
Våga hoppa fallskärm: Absolut... hellre det än Bungy Jump.

Hoppa bungyjump: Läs vad jag skrev ovan.

Kalla dig själv lycklig: Ja just nu.

Hellre ta bilden än vara med på den: Både och, förut var jag hellre med på den, nu står jag gärna bakom.

Ljuga för någon: Ja ibland måste man dra en vit lögn...

Utmanar de som får tid över!!

möte + rädd för bebis

Om knappt 10 minuter har jag ett möte med chefen som vi skulle haft för länge sen men tack och lov har hon haft fullt upp :-D... fast har ganska mycket som måste tas upp nu själv också..less på vissa situationer som är.

Idag råder fullt schema...Först jobb, möte, sedan luciafirande på trollets förskola (spännande) och sedan hämta Kärleken och äta...sist men inte minst blir det luciafirande för oss 3. Väldigt mysigt och mycket folk lär det bli. Vore skoj för Emilia att få se ett riktigt luciatåg och se hennes reaktion.

Nä nu är det bäst man går upp. Mycket att göra....

Ta hand om er.

p.s: jo förresten, bebisen i magen är väldigt aktiv, antingen så hickar den mycket..eller så sparkas det...heeeela tiden, den är lugn då jag går, och än så länge relativt lugn på nätterna... så det känns som om det kommer bli ett väldigt aktivt barn sen.

Fast njuter av att magen verkligen växer nu..märks på naveln speciellt :-D
d.s

Tårta + önskan om brevskrivning

Nu har det gått ett par dagar igen,

Handlade sista julklapparna idag och har nu suttit och slagit in allihopa.

Just nu sitter jag och gråter till SATC, är så känslig nu och det är ju så rörande :-D

Saknar Kärleken även fast jag sagt ifrån att vi skulle ses.

Jag har blivit så .. ja deppad helt enkelt. Har läst att det är normalt under en graviditet.

Men tänk så annorlunda det är, då jag väntade Emilia så var jag ofta glad och grät vid romantiska eller sorgliga händelser på tex tv.n. Nu gråter jag ofta. Känner mig sällan glad.

Ständigt oroande över livet och framtiden.

Ständigt rädd.

Ständigt vilsen.

Känner inte samma glädje och kärlek längre.

Nu undviker jag att umgås så mycket med Kärleken..vill inte försinka honom i livet.

Fast jag egentligen vill ha honom hos mig nästan hela tiden...saker och ting är inte ömsesidigt ibland.

Jag önskar.. jag önskar att han kunde skriva ett brev till mig där han förklarade sina känslor, vad han vill med oss nu och i framtiden..varför han älskar mig, skriva om vad han föll för mig då vi träffades första gången, skriva om vad han känner gällande barnet som kommer... kort och gott skriva om allt som dyker upp i hans huvud när han tänker på oss.
Jag har skrivit så många brev till honom, men vill att han ska skriva ett till mig. Jag behöver det för att kunna få känna mig mer säker, säker på att det är vi. Säker på att jag vågar flytta ihop med honom.

Han vet om att jag är rädd, rädd för att flytta ihop, rädd för att han ska fly igen.

Jag vill att han ska skriva ett brev...men har inte vågat säga det till honom...Han har förändrat mig.

jag är långt ifrån den person jag var då vi träffades. Mycket mer osäker, och han har frågat vad han kan göra för att få mig att känna mig mer säker.

Älska mig! Välj mig!...skriv ett brev.

Ja ni ser ju bilden ovan, det ska föreställa en fjärilstårta..fyllde år igår och ville ha något jag aldrig haft förut..voila!

Fick ett presentkort utav Kärleken på håltagning, och var på stan idag och bokade tid till veckan för det. Lika bra att ta tjuren i hornen liksom.

Den smärtan ser jag inte fram emot, föder hellre barn :-p

Har ingen mat hemma..vilket idag resulterade i att det som var kvar av tårtan från födelsedagen vart min middag. Bättre än inget... det blir så..är som sagt nere så jag orkar verkligen inte laga mat. Orkar inte äta som jag borde. Känns som om det inte spelar någon roll längre.

Bitter och deppig, kan det bli värre?

Nej nu ska jag ta en dusch och sedan hoppa i sängen. Jobbar i morrn med.

Ta hand om er.

Kram

skralt + julbak + träningsvideo

Jag vet, det har varit skralt med inlägg sista tiden, men har helt enkelt inte haft..orken helt enkelt..svårt att fokusera på vad jag skulle blogga om. Hände en väldigt tråkig sak vid den här tiden förra året som jag egentligen vill bearbeta via bloggen, men väntar då jag inte vet hur jag ska formulera mig.

Julklappsinköpen är på det stora hela klara. Gjorde en kompletering idag då Emilias förskolebilder kom - en extra julklapp till mormor - Check!

Idag ska jag försöka julbaka och främst baka inför fredagen. Får se om kroppen orkar med två sorters bak.
På fredag ska jag dessutom baka tårta, funderar på om jag ska vara barnslig och göra en fjärilstårta.... värt att prova.

Hänt en del saker på sista tiden, dock inga jordsomfattande ändringar i livet.
Min kropp har börjat säga ifrån allt mer nu. Mitt bäcken samarbetar inte fullt ut, vilket förstör för resterande del av kroppen dvs nacken bla.
När jag var till sjukgymnasten sist så var jag 3 cm kortare på ena kroppshalvan. Jag var helt sned. Det drog han ju till, men man kan inte dra i all evighet med tanke på graviditeten.
Men ringde han idag och när han ringde upp så hade han tid åt mig nästa torsdag, hoppas på att han kan göra underverk för min nacke.
Nu har vi setts så mycket så när han ringer säger han bara hej nu för tiden, förut presenterade han sig alltid...
Skulle vilja bli sjukskriven 25% men hur stora är oddsen att det kommer ske med dagens försäkringskassa?

Jag har gjort julkorten klara men behöver tips... som ni kan se på bilderna (som förhoppningsvis är klickbara) så är ena kortet röd i grunden och det andra är grönt. Tycker ni att man ska skriva med guldfärgad penna julhälsningen, eller ska jag använda svart (på det röda) vs vit penna (på den gröna) och skriva med i stället?

Tips mottages.

Till sist vill jag bara lägga in gummans hemmagjorda träningsvideo. Hon brukar ofta titta på då Kärleken tränar..och detta är hennes ... ja egna version helt enkelt :-D.

Kram

soon it's christmas they say

Julklappslistan(det rör på sig):

Morsan: Check! + komplettering
Robert: Check!
Kärleken: Check!
Oscar: Check!
Lilltrollet: Check!
Louise: Check!
Åsa: Snart har jag köpt miljonvinsten

snart så...

Julklappslistan

Julklappslistan(det rör på sig):

Morsan: Check!
Robert: Check!
Kärleken: Check!
Oscar: Delvis check.
Lilltrollet: Check!
Louise:
Åsa:

snart så...