Blir så less på de som blir bortklemade hemma av sina föräldrar.
Har i nuläget ingen forskning i ryggen däremot år av egna erfarenheter istället.
Barn som blir bortklemade lär sig ju inte att ta ansvar.
Om man hela tiden ursäktar deras beteende, sopar framför dom och att dom aldrig får veta när dom gjort fel
Eller att man gång på gång ursäktar dennes beteende så lär dom sig aldrig
Att ta ansvar för sig, sitt beteende eller att ta ansvar rent generellt över det som sker genom livet.
Dom finner alltid syndabockar att lägga över skulden på
Då det antingen blir för jobbigt att måsta ta ansvaret för något man själv ställt till med,
Eller för att dom tack vare deras egna föräldrars ivriga sopande
Tror att dom slipper.
"lägger jag bara över den här saken så slipper jag ta i tu med det, jag svär mig fri från allt."
"Jag gör aldrig fel för det har jag fått lära mig..."
Det bästa och sexigaste som finns är när folk tar ansvar.
Jag tar ansvar för att mina barn ska få den bästa uppväxten jag kan ge dom.
Jag tar ansvar för mina blogginlägg, trots allt är det inlägg som kommer av mina upplevelser, mitt liv, mina funderingar!
Jag tar ansvar, gör du?
onsdag 30 maj 2012
Stressad dag + positiva besked
Ja idag så var det då tisdag.
Strulig tisdag.
Eller den började rätt okej, när diamantens pappa kom så gick jag ut till elljusspåret och sprang..försökte springa så mycket som möjligt, men knäna sa ifrån lite mer denna gång (röntgen på torsdag morgon äntligen!)
men jag gick raskt då inte knäna inte ville springa om vi säger så.
Kändes okej, jag får vara nöjd över dagens runda.
Springer hem (sprang större av delen hem rätt okej) och hoppar in i duschen på en gång, fanns ingen tid att förlora.
Duscha, deodorera sig, lufttorka lite mer, blåsa håret så man fick till det snyggt :)
Sminka sig och sedan klä sig..
Då dök problem nummer 1 upp.
Vart är handväskan?
Det är väl ändå ingen sak som diamanten ( a k a tjuvaktiga skatan) orkat gömma undan..det var ju ändå en stor sak jämfört med de andra grejorna hon norpat åt sig..som fortfarande inte kommit till rätta gott folk.
Funderar ibland på om hon inte tryckt i sig den där hårborsten och kabeln..
Hur som helst, går igenom lägenheten med rask takt och känner sakta men säkert hur pulsen börjar stiga och hjärtat slå fortare...
Kollar alla rum minst 4 gånger och till slut är paniken ett faktum.
Jag är en sådan person att jag kan lätt förlägga vissa saker...glasögon och nycklar främst.
Till slut då paniken välkomnats i mitt huvud så kommer tårarna...
För då försökte jag minnas vad jag gjorde igår måndag..Jag mindes att jag, trollet, diamanten och KP gick i väg, jag mindes att handväskan följde med istället för skötväskan..
Men jag mindes Inte vart vi hade gått.
Lekparken?
Kan den ligga där?
Är den ens kvar i sånna fall?
Tårarna rann nedför kinden...stressen inträdde.
Det vart totalt blackout för mig, jag mindes ingenting, så jag går ut genom dörren och går mot KP.ns bil och sätter mig.
Och det första jag säger är " Jag hittar inte handväskan och jag minns inte vad vi gjorde igår!!"...
När jag blir så stressad så att jag glömmer saker, då vill jag inte riktigt vara mig själv.
Lite läskigt faktiskt att glömma nåt man inte borde glömma.
Hade inget av värde i den där handväskan, men det var själva grejen att den var förlagd nånstans och att inte minnas vart man faktiskt varit.
"Jag minns inte vad vi gjorde igår!!"..
Och Kp:n svarade "Vi var på öppna förskolan igår, tog du med dig den där ifrån?"
"Nej!"...hon körde dit, jag kände hur pulsen så sakta gick ner och kommer in på ÖF och frågar Bengt om dom hittat nån kvarglömd handväska..
"Den är på kontoret".
Då gick som luften ur en på nå vis.
Det har varit så otroligt mycket att tänka på dessa dagar så hjärnan får aldrig riktigt vila...
Man ska hela tiden tänka för fler än man själv.
Man ska fundera, oroa, älska, reda ut, gråta, funka och mycket mycket mer.
Man blir som lite lätt slut då.
Sen flöt resten av dagen på rätt okej.
När vi kom ner på stan och parkerade på KP.ns jobb så gick vi in dit och kopierade ett papper, jag fick en cappuccino medans hon fixade kopian..sedan tog vi oss till närmaste brevlåda...
Haha KP, nu hamnade du på bloggen på bild ;)
Hon postade ett för mig viktigt kuvert.
Det ska vara inne senast torsdag så det var som på håret kan man säga...
Nu håller jag tummarna på ett bra besked!
Sedan vandrade vi runt i diverse butiker..Vi började med en liten lunch.
Inte den bästa, men då vet man det till nästa gång..den var billig i alla fall.
Testade lite kläder..har upptäckt att otroligt många plagg ser jättefina ut på galgen, även färgen gul har blivit lite mer min färg i och med hårfärgen och mina pigmentförändringar.
Men det stora problemet jag har då jag testar kläder som ser så där fina ut på galgen är min byst...dom ryms inte i kläderna...lite drygt.
Tydligen ska man ha väldigt små bröst om man ska vara fin.
Sedan mot pärlstället så kp kunde införskaffa nya prylar och sedan efter att ha varit där så vart vi som sugna på nåt.
Det var inte jättevarmt idag, men min kp som har förton lager kläder på sig och jag som hade skinnjacka på mig så vart det otroligt varmt på pärlstället, luften stod som still.
Jag var sugen på nåt, men vad, vi gick till Café Göteborg och där tog jag mig en smoothie,
En med smak av banan och mango, små bitar av mango fanns där i och den var uppfriskande god..läskande på nåt sätt.
Och Café Göteborg är väldigt.. ja hur ska man beskriva det?
Deras uteservering är gudomlig varma dagar...
Saker och ting kanske kostar en del, men tro mig, man får otroligt mycket för pengarna.
Man kan inte bli annat än nöjd.
Jo i förmiddags innan jag hoppade in i duschen så möttes jag av denna för mig glada nyhet.
Jag har 800 gr kvar till den vikt jag hade innan jag vart gravid.
Delmål 1 kan man säga.
Fortfarande mycket vikt, det dryga är ju att mycket av det som är på magen har funnits där redan innan jag jag vart gravid med nummer ett så jag tror personligen att det kommer bli omöjligt att träna bort...
Det finns en intressant grej med min våg som jag länge funderat över.
När man ställer sig på vågen så visar den alltid ett resultat först..som denna gång visade den 79.0, för att sedan stanna på 79.2.
Dvs den hoppar alltid upp 2 steg. Aldrig ett steg, utan alltid 2.
Flummig våg, men nästa gång jag är på bvc ska jag låna vågen som finns där och jämföra...
Men känner mig glad, för prick 2 veckor sen vägde jag 80.4 så 1 kg på 2 veckor är helt okej det med ;)
Nu kör vi vidare!!
Kämpa Bylund!!
Nej nu måste jag ta och hoppa i säng... Symaskinen har jävlats hela kvällen och la ner det innan jag vart arg och lyssnade på lite Hellström för att få slappna av....
Har ju blivit ett stort fan av vitkål så det vart det till middag idag medans diamanten fick en matlåda...
Gött är det..och billigt..köpte mer vitkål idag på kvääntum så nu har jag middag och lunch hela veckan.
Nä gå och sov nu hörrni så snack vi i morrn igen.
Kram och good najt!
Strulig tisdag.
Eller den började rätt okej, när diamantens pappa kom så gick jag ut till elljusspåret och sprang..försökte springa så mycket som möjligt, men knäna sa ifrån lite mer denna gång (röntgen på torsdag morgon äntligen!)
men jag gick raskt då inte knäna inte ville springa om vi säger så.
Kändes okej, jag får vara nöjd över dagens runda.
Springer hem (sprang större av delen hem rätt okej) och hoppar in i duschen på en gång, fanns ingen tid att förlora.
Duscha, deodorera sig, lufttorka lite mer, blåsa håret så man fick till det snyggt :)
Sminka sig och sedan klä sig..
Då dök problem nummer 1 upp.
Vart är handväskan?
Det är väl ändå ingen sak som diamanten ( a k a tjuvaktiga skatan) orkat gömma undan..det var ju ändå en stor sak jämfört med de andra grejorna hon norpat åt sig..som fortfarande inte kommit till rätta gott folk.
Funderar ibland på om hon inte tryckt i sig den där hårborsten och kabeln..
Hur som helst, går igenom lägenheten med rask takt och känner sakta men säkert hur pulsen börjar stiga och hjärtat slå fortare...
Kollar alla rum minst 4 gånger och till slut är paniken ett faktum.
Jag är en sådan person att jag kan lätt förlägga vissa saker...glasögon och nycklar främst.
Till slut då paniken välkomnats i mitt huvud så kommer tårarna...
För då försökte jag minnas vad jag gjorde igår måndag..Jag mindes att jag, trollet, diamanten och KP gick i väg, jag mindes att handväskan följde med istället för skötväskan..
Men jag mindes Inte vart vi hade gått.
Lekparken?
Kan den ligga där?
Är den ens kvar i sånna fall?
Tårarna rann nedför kinden...stressen inträdde.
Det vart totalt blackout för mig, jag mindes ingenting, så jag går ut genom dörren och går mot KP.ns bil och sätter mig.
Och det första jag säger är " Jag hittar inte handväskan och jag minns inte vad vi gjorde igår!!"...
När jag blir så stressad så att jag glömmer saker, då vill jag inte riktigt vara mig själv.
Lite läskigt faktiskt att glömma nåt man inte borde glömma.
Hade inget av värde i den där handväskan, men det var själva grejen att den var förlagd nånstans och att inte minnas vart man faktiskt varit.
"Jag minns inte vad vi gjorde igår!!"..
Och Kp:n svarade "Vi var på öppna förskolan igår, tog du med dig den där ifrån?"
"Nej!"...hon körde dit, jag kände hur pulsen så sakta gick ner och kommer in på ÖF och frågar Bengt om dom hittat nån kvarglömd handväska..
"Den är på kontoret".
Då gick som luften ur en på nå vis.
Det har varit så otroligt mycket att tänka på dessa dagar så hjärnan får aldrig riktigt vila...
Man ska hela tiden tänka för fler än man själv.
Man ska fundera, oroa, älska, reda ut, gråta, funka och mycket mycket mer.
Man blir som lite lätt slut då.
Sen flöt resten av dagen på rätt okej.
När vi kom ner på stan och parkerade på KP.ns jobb så gick vi in dit och kopierade ett papper, jag fick en cappuccino medans hon fixade kopian..sedan tog vi oss till närmaste brevlåda...
Haha KP, nu hamnade du på bloggen på bild ;)
Hon postade ett för mig viktigt kuvert.
Det ska vara inne senast torsdag så det var som på håret kan man säga...
Nu håller jag tummarna på ett bra besked!
Sedan vandrade vi runt i diverse butiker..Vi började med en liten lunch.
Inte den bästa, men då vet man det till nästa gång..den var billig i alla fall.
Testade lite kläder..har upptäckt att otroligt många plagg ser jättefina ut på galgen, även färgen gul har blivit lite mer min färg i och med hårfärgen och mina pigmentförändringar.
Men det stora problemet jag har då jag testar kläder som ser så där fina ut på galgen är min byst...dom ryms inte i kläderna...lite drygt.
Tydligen ska man ha väldigt små bröst om man ska vara fin.
Sedan mot pärlstället så kp kunde införskaffa nya prylar och sedan efter att ha varit där så vart vi som sugna på nåt.
Det var inte jättevarmt idag, men min kp som har förton lager kläder på sig och jag som hade skinnjacka på mig så vart det otroligt varmt på pärlstället, luften stod som still.
Jag var sugen på nåt, men vad, vi gick till Café Göteborg och där tog jag mig en smoothie,
En med smak av banan och mango, små bitar av mango fanns där i och den var uppfriskande god..läskande på nåt sätt.
Och Café Göteborg är väldigt.. ja hur ska man beskriva det?
Deras uteservering är gudomlig varma dagar...
Saker och ting kanske kostar en del, men tro mig, man får otroligt mycket för pengarna.
Man kan inte bli annat än nöjd.
Jo i förmiddags innan jag hoppade in i duschen så möttes jag av denna för mig glada nyhet.
Jag har 800 gr kvar till den vikt jag hade innan jag vart gravid.
Delmål 1 kan man säga.
Fortfarande mycket vikt, det dryga är ju att mycket av det som är på magen har funnits där redan innan jag jag vart gravid med nummer ett så jag tror personligen att det kommer bli omöjligt att träna bort...
Det finns en intressant grej med min våg som jag länge funderat över.
När man ställer sig på vågen så visar den alltid ett resultat först..som denna gång visade den 79.0, för att sedan stanna på 79.2.
Dvs den hoppar alltid upp 2 steg. Aldrig ett steg, utan alltid 2.
Flummig våg, men nästa gång jag är på bvc ska jag låna vågen som finns där och jämföra...
Men känner mig glad, för prick 2 veckor sen vägde jag 80.4 så 1 kg på 2 veckor är helt okej det med ;)
Nu kör vi vidare!!
Kämpa Bylund!!
Nej nu måste jag ta och hoppa i säng... Symaskinen har jävlats hela kvällen och la ner det innan jag vart arg och lyssnade på lite Hellström för att få slappna av....
Har ju blivit ett stort fan av vitkål så det vart det till middag idag medans diamanten fick en matlåda...
Gött är det..och billigt..köpte mer vitkål idag på kvääntum så nu har jag middag och lunch hela veckan.
Nä gå och sov nu hörrni så snack vi i morrn igen.
Kram och good najt!
måndag 28 maj 2012
I'm going frugan!
BANANAS
Very interesting FACTS (info via Sweet Life)
"Never put bananas in the refrigerator.
This is interesting. After reading this, you'll never look at a banana in the same way again.
...
Bananas contain three natural sugars - sucrose, fructose and glucose combined with fiber. A banana gives an instant, sustained and substantial boost of energy.
Research has proven that just two bananas provide enough energy for a strenuous 90-minute workout. No wonder the banana is the number one fruit with the world's leading athletes.
But energy isn't the only way a banana can help us keep fit. It can also help overcome or prevent a substantial number of illnesses and conditions, making it a must to add to our daily diet.
DEPRESSION:
According to a recent survey undertaken by MIND amongst people suffering from depression, many felt much better after eating a banana. This is because bananas contain tryptophan, a type of protein that the body converts into serotonin, known to make you relax, improve your mood and generally make you feel happier.
PMS:
Forget the pills - eat a banana. The vitamin B6 it contains regulates blood glucose levels, which can affect your mood.
ANEMIA:
High in iron, bananas can stimulate the production of hemoglobin in the blood and so helps in cases of anemia.
BLOOD PRESSURE:
This unique tropical fruit is extremely high in potassium yet low in salt, making it perfect to beat blood pressure So much so, the US Food and Drug Administration has just allowed the banana industry to make official claims for the fruit's ability to reduce the risk of blood pressure and stroke.
BRAIN POWER:
200 students at a Twickenham (Middlesex) school ( England ) were helped through their exams this year by eating bananas at breakfast, break, and lunch in a bid to boost their brain power. Research has shown that the potassium-packed fruit can assist learning by making pupils more alert.
CONSTIPATION:
High in fiber, including bananas in the diet can help restore normal bowel action, helping to overcome the problem without resorting to laxatives.
HANGOVERS:
One of the quickest ways of curing a hangover is to make a banana milkshake, sweetened with honey. The banana calms the stomach and, with the help of the honey, builds up depleted blood sugar levels, while the almond milk soothes and re-hydrates your system.
HEARTBURN:
Bananas have a natural antacid effect in the body, so if you suffer from heartburn, try eating a banana for soothing relief.
MORNING SICKNESS:
Snacking on bananas between meals helps to keep blood sugar levels up and avoid morning sickness.
MOSQUITO BITES:
Before reaching for the insect bite cream, try rubbing the affected area with the inside of a banana skin. Many people find it amazingly successful at reducing swelling and irritation.
NERVES:
Bananas are high in B vitamins that help calm the nervous system..
Overweight and at work? Studies at the Institute of Psychology in Austria found pressure at work leads to gorging on comfort food like chocolate and chips. Looking at 5,000 hospital patients, researchers found the most obese were more likely to be in high-pressure jobs. The report concluded that, to avoid panic-induced food cravings, we need to control our blood sugar levels by snacking on high carbohydrate foods every two hours to keep levels steady.
ULCERS:
The banana is used as the dietary food against intestinal disorders because of its soft texture and smoothness. It is the only raw fruit that can be eaten without distress in over-chronicler cases. It also neutralizes over-acidity and reduces irritation by coating the lining of the stomach.
TEMPERATURE CONTROL:
Many other cultures see bananas as a 'cooling' fruit that can lower both the physical and emotional temperature of expectant mothers. In Thailand , for example, pregnant women eat bananas to ensure their baby is born with a cool temperature.
So, a banana really is a natural remedy for many ills. When you compare it to an apple, it has FOUR TIMES the protein, TWICE the carbohydrate, THREE TIMES the phosphorus, five times the vitamin A and iron, and twice the other vitamins and minerals.. It is also rich in potassium and is one of the best value foods around So maybe its time to change that well-known phrase so that we say, 'A BANANA a day keeps the doctor away!'
PASS IT ON TO YOUR FRIENDS...
PS: Bananas must be the reason monkeys are so happy all the time! I will add one here; want a quick shine on our shoes?? Take the INSIDE of the banana skin, and rub directly on the shoe...polish with dry cloth. Amazing fruit !!!"
Very interesting FACTS (info via Sweet Life)
"Never put bananas in the refrigerator.
This is interesting. After reading this, you'll never look at a banana in the same way again.
...
Bananas contain three natural sugars - sucrose, fructose and glucose combined with fiber. A banana gives an instant, sustained and substantial boost of energy.
Research has proven that just two bananas provide enough energy for a strenuous 90-minute workout. No wonder the banana is the number one fruit with the world's leading athletes.
But energy isn't the only way a banana can help us keep fit. It can also help overcome or prevent a substantial number of illnesses and conditions, making it a must to add to our daily diet.
DEPRESSION:
According to a recent survey undertaken by MIND amongst people suffering from depression, many felt much better after eating a banana. This is because bananas contain tryptophan, a type of protein that the body converts into serotonin, known to make you relax, improve your mood and generally make you feel happier.
PMS:
Forget the pills - eat a banana. The vitamin B6 it contains regulates blood glucose levels, which can affect your mood.
ANEMIA:
High in iron, bananas can stimulate the production of hemoglobin in the blood and so helps in cases of anemia.
BLOOD PRESSURE:
This unique tropical fruit is extremely high in potassium yet low in salt, making it perfect to beat blood pressure So much so, the US Food and Drug Administration has just allowed the banana industry to make official claims for the fruit's ability to reduce the risk of blood pressure and stroke.
BRAIN POWER:
200 students at a Twickenham (Middlesex) school ( England ) were helped through their exams this year by eating bananas at breakfast, break, and lunch in a bid to boost their brain power. Research has shown that the potassium-packed fruit can assist learning by making pupils more alert.
CONSTIPATION:
High in fiber, including bananas in the diet can help restore normal bowel action, helping to overcome the problem without resorting to laxatives.
HANGOVERS:
One of the quickest ways of curing a hangover is to make a banana milkshake, sweetened with honey. The banana calms the stomach and, with the help of the honey, builds up depleted blood sugar levels, while the almond milk soothes and re-hydrates your system.
HEARTBURN:
Bananas have a natural antacid effect in the body, so if you suffer from heartburn, try eating a banana for soothing relief.
MORNING SICKNESS:
Snacking on bananas between meals helps to keep blood sugar levels up and avoid morning sickness.
MOSQUITO BITES:
Before reaching for the insect bite cream, try rubbing the affected area with the inside of a banana skin. Many people find it amazingly successful at reducing swelling and irritation.
NERVES:
Bananas are high in B vitamins that help calm the nervous system..
Overweight and at work? Studies at the Institute of Psychology in Austria found pressure at work leads to gorging on comfort food like chocolate and chips. Looking at 5,000 hospital patients, researchers found the most obese were more likely to be in high-pressure jobs. The report concluded that, to avoid panic-induced food cravings, we need to control our blood sugar levels by snacking on high carbohydrate foods every two hours to keep levels steady.
ULCERS:
The banana is used as the dietary food against intestinal disorders because of its soft texture and smoothness. It is the only raw fruit that can be eaten without distress in over-chronicler cases. It also neutralizes over-acidity and reduces irritation by coating the lining of the stomach.
TEMPERATURE CONTROL:
Many other cultures see bananas as a 'cooling' fruit that can lower both the physical and emotional temperature of expectant mothers. In Thailand , for example, pregnant women eat bananas to ensure their baby is born with a cool temperature.
So, a banana really is a natural remedy for many ills. When you compare it to an apple, it has FOUR TIMES the protein, TWICE the carbohydrate, THREE TIMES the phosphorus, five times the vitamin A and iron, and twice the other vitamins and minerals.. It is also rich in potassium and is one of the best value foods around So maybe its time to change that well-known phrase so that we say, 'A BANANA a day keeps the doctor away!'
PASS IT ON TO YOUR FRIENDS...
PS: Bananas must be the reason monkeys are so happy all the time! I will add one here; want a quick shine on our shoes?? Take the INSIDE of the banana skin, and rub directly on the shoe...polish with dry cloth. Amazing fruit !!!"
Jag blir hellre ensam än lycklig med nån annan
Vad vet du om månljuset
Förrän du blivit'sönderslagen under det
Och vad vet du om gryningen
Förrän du mött varje morgon
Med sömnlösa ögon
Vad vet du om solen
Förrän nån släckt alla ljusen
Och vad vet du om att inte vilja vakna längre
Ni kommer få se er ungdom ruttna framför er
Och vad vet du om kärleken
Förrän du förgäves hatat den
Och vad vet du om när hjärtat kan bränna
För kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva
Hon kommer aldrig tillbaka
Hon kommer aldrig tillbaka
Det är mitt eget fel
Vad som än hände med mitt hjärta
[Hjärta]
För jag har alltid vetat att du inte skulle stanna
Stanna
Jag blir hellre ensam än lycklig med nån annan
Sprid ut bensinen över solnedgången
Riv ner staden
Häll ut havet ända bort till horisonten
Tysta ner musiken
Hon kommer aldrig hit igen
Förrän du blivit'sönderslagen under det
Och vad vet du om gryningen
Förrän du mött varje morgon
Med sömnlösa ögon
Vad vet du om solen
Förrän nån släckt alla ljusen
Och vad vet du om att inte vilja vakna längre
Ni kommer få se er ungdom ruttna framför er
Och vad vet du om kärleken
Förrän du förgäves hatat den
Och vad vet du om när hjärtat kan bränna
För kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva
Hon kommer aldrig tillbaka
Hon kommer aldrig tillbaka
Det är mitt eget fel
Vad som än hände med mitt hjärta
[Hjärta]
För jag har alltid vetat att du inte skulle stanna
Stanna
Jag blir hellre ensam än lycklig med nån annan
Sprid ut bensinen över solnedgången
Riv ner staden
Häll ut havet ända bort till horisonten
Tysta ner musiken
Hon kommer aldrig hit igen
Bundis, schlager, picknick och cykelfråga
Idag så har det varit en lugn dag..varit så varmt idag verkligen.
Solkysst har jag blivit (=läs solbränd).
Sitter just nu och tittar om och om igen på klippet där Loreen vinner. Helt fantastiskt, och helt jävla magiskt.
Låten får mig att rysa, du är grym!
Låten ger mig styrka.
Sen att SD kom och muppade sig det talar vi tyst om.
Idag har det då varit morsdag...längtar tills mitt troll förstår vad det betyder och i alla fall målar en teckning till en.
Men i morse vaknade vi tidigt, fast jag nog legat vaken större delen av natten grubblandes.
Vi åt frukost... sen tog vi oss ut på en promenad till en lekplats en bra bit här ifrån.
Då fick man chans att lyssna på när 2 små kompisar möts.
Lena som är 3 och trollet som är 4.
Lena bor i närheten utav den lekplatsen och går på samma avdelning som trollet.
"LENA!!!! Hej Lena!!!"
"Hej Emilia!"
"Hej kompis".
Sen satt dom i samma gunga och filosoferade om livet i stort..(i stort för dom i alla fall)
Senaste barnet som hon satt och gungade med så var det en tjej..vad kunde hon vara 5-6 år?..
Emilia: "Jag har jättemånga tänder"
Flickan: "Det har jag med".
Emilia: "Har du tappat någon tand än?"
Flickan: "Nej inte än, men jag tror det är nära".
Emilia: "Jag längtar tills jag tappar mina".
Hon är otroligt rar och härmas gärna..eller ser hon att nån gör något som för henne är outforskat så självklart gör hon det med...
Sen vill hon gärna visa andra sina färdigheter i klätterställningen.
Idag skulle hon visa en 7årig kille att hon minsann kunde åka rutschkana på rygg.
Det ni ;)
Sen inspekterade hon alla hans sätt, sättet han klättrade upp i tornet på, för han var ju cool och tog inte den vanliga vägen såklart.
Vilket hon också försökte sig på tills jag sa till.
Sen åkte Lena, Lena och hennes familj skulle till Klabböle.
Då sätter hon sig på en gunghäst, hon sitter länge med sin favoritkeps på huvudet.
Tittandes efter Lena som gått....Hon ser lite ihopsjunken ut.
Jag går fram och frågar "Gumman hur är det?".
"Lena gick, jag vill följa med henne".
Lena kallar jag för fröken Rosa för hon har bara rosa kläder och accessoarer på sig jämt.
Söt tjej med ordentligt lockat hår. Sockersöt.
När Lena gått så kom en fråga jag inte väntat mig.. "Mamma, varför åker man bort?"
"Tjaa..börjar jag trevande. Man måste åka bort för att kunna längta hem".
"Du och pappa åker ju upp till fjällen ibland och du och jag och lillfisen åker ju till mormor eller moster Malin och Nasse ibland"....
"Ahmm".
Hon är 4 år och har så otroligt mycket funderingar numer.
Det kan bli riktigt intressant att föra ett samtal med henne.
Sen har hon börjat med att hytter med fingret.
Tidvis använder hon det ganska ofta...ganska sött och det går inte då att hålla sig till det man höll på med utan att ge vika för skrattet.
Hon är grym hon med min 4 åring.
Hon skänker mig så mycket glädje...klart vi har våra diskussioner...inte blir det bättre för att jag har värk i kroppen ständigt och försöker att göra det bästa av dagen för henne...
Men alltid mysigt då man lägger henne nu och hon säger "Mamma, jag älskar dig och kommer sakna dig tills vi ses i morgon".
Hon är grym, hon håller mitt hjärta i sin hand.
Bilden längst upp tog jag i kväll.
Barnen fick vara uppe lite längre idag.
Det är ju morsdag, fick ju inte frukost på sängen så som många andra fått, men vi åt frukost då som sagt, ut och sen gick jag förbi jobbet och träffade kära kollegor.
När vi kom hem sen och barnen fick äta lunch så la jag sedan lillfisen så jag och trollet fick vara tillsammans en stund.
Trollet ville se på Ice Age, helt okej för mig.
Passade på en stund att sitta på balkongen, dricka kaffe med grädde (det var ju ändå morsdag = Lyx), strippade av mig lite för att få sola samtidigt som jag ringde till mina mammor.
Mamma nummer var inte hemma först så då ringde jag vidare till mamma nummer 2 och vi pratade ett bra tag.
Vi diskuterade det här med ensamstående2barnsmammagrejen (säg det snabbt flera gånger ;)
Där hon sa att jag gör det fantastiskt som tar hand om mina fina flickor.
Vilket jag svarade att "Nja jag vet inte om det är nåt att skryta om, det finns ju många ändå som gör det som inte hymlar om det. Det är ju vanligt på ett sätt"....
När jag sagt det sista så kommer tårar på min kind... saknar min pappa så otroligt.
Är så förbannat tomt efter honom.
Då säger mamma 2 att "Jo förvisso, men i ditt fall är det lite speciellt, du har ju fått lite uppmärksamhet under uppväxten, och den du fick mest utav dog alldeles för tidigt, och nu står du själv med 2 barn, och med tanke på din bakgrund så gör du det fantastiskt bra, dina barn kunde inte få en bättre mamma!".
Tack Mamma 2 , Love you!
Under kvällen så pratade jag med bästaste sis.
När vi pratat klart och det var dags för läggning av Diamanten så ligger Totte i sängen hennes, den var renbäddad för kvällen och han låg i fotändan och sov. Han såg ut att sova så fridfullt.
Så kommer vi...jag var ju helt säker på att han skulle hoppa och springa iväg för hans relation med Lovisa är ju lite speciell.
Då jag träffade han så var han ju en eremit.
Sen kom Sigge in i familjen och han växte ju upp med Lovisa så att säga så han la sig gärna framför henne och hon fick stångas och dra i han osv, han kom tillbaka gång på gång.
Totte däremot han letade gärna efter den smidigaste vägen förbi henne som inte gick så nära henne.
Problemet nu är ju att hon börjar bli snabbare i sin gång så hon jagar ju dom..eller Totte snarare..men hon har ändå fått kommit stegvis närmare honom, fått rycka han lite i svansen där han legat i vardagsrumsfönstret och vilat utan att han har sprungit därifrån.
Ikväll så lägger jag då ner henne, samtidigt som jag stoppar i radiokontakten i väggen så ser jag på hur jäkla lycklig hon blir av att han ligger i hennes säng.
Hon tjuter högt av lyckat och borrar ner ansiktet i hans mage.
Sätter sig upp, tjuter högt och borrar ner fejjan lite mer i pälsen.
Så bilden där uppe var jag bara tvungen att ta för att föreviga det hela.
Hur ofta har det hänt att han legat kvar med henne i närheten?
Typ NÄVER!
Det är magiskt att se hans förändring från eremit till en familjegosig kille har framskridit.
Har hittat ett "nytt" tilltugg btw (=by the way),
Jag har varit skeptisk till det förut, under uppväxten och sen har alla pizzerior man gått på under årens gång förstört mina vitkålssmaklökar.
Men vitkål är min nya favorit.
Satt med det ikväll framför 2 and a half men och snaskade.
Så jäkla gott!
Vet att det är nyttigt, men inte vad som är så nyttigt med det. Alltså vitaminer, proteiner eller vad?
Och trollet gillade det också.
Nu kan man lägga till det på listan över grönsaker hon gillar, Broccoli och vitkål.
Hon är ganska fantastisk ändå min 4 åring, jag har som inga problem att sitta och prata med henne och förklara för henne då hon ibland frågar varför hon måste äta vissa saker.
Förklarar ofta att olika grönsaker är bra på olika sätt, varför dom är bra för henne, varför hennes kropp behöver dom.
Och hon gör inte som vissa barn och slutar äta det för att det är nyttigt, hon äter det ändå liksom.
Jag kan säga att saker och ting är nyttigt och bra för hennes mage och hon fortsätter att äta det istället för att rata det.
Oerhört tacksamt att hon ändå äter relativt allt.
Inte vegetarisk lasagne, men typ det mesta annat.
Men det är apsvårt att hitta på maträtter varannan vecka...Diamanten äter än så länge nästintill allt ändå, minns inget hon inte äter nu...blir väl annat sen då hon börjar på dagis ;)
Jag försöker bli bättre på uppdateringar av blogginlägg, men det är svårt ibland då jag har så mycket för mig på dagarna med barnen att jag är för trött i ryggen för att sitta med datorn i knät typ.
Men ikväll har jag passat på att betala alla räkningar, så nu får man bo här en månad till (ett uttryck pappa använde sig utav).
Ska i morgon måndag fortsätta med mitt syprojekt...
Blivit inspirerad utav bästaste Hanna
Hon är ju superduktig på sina re-do-projekt.
Kanske man ska gräva fram sina gamla kläder ur förrådet och sy till nåt...?
Tåls att tänkas på.
Lördagen btw...
Jag tog med mig kidsen, cykelkärran och picknick(hemmagjord skinksallad som smakade fantastiskt gott) och drog iväg på äventyr.
Till min dotters stora förtjusning kom vi till slut fram till en av hennes favoritlekplatser.
Det var totalt tomt på barn, hade förväntat mig många där, men helt dött..perfekt tyckte jag.
Barnen fick vandra, springa, tulta runt.
Helt plötsligt kommer en tant med käpp gåendes.
Hon går med bestämda tantsteg mot lekplatsen med denna katt i sikte.
Hon lägger ner sin väska och käpp och sätter sig på den och börjar gunga.
Första låten "Trollmor".
Låt nummer två "Flickorna från småland" och avslutade efter myyyycket om och men (ca timmen senare) med låten "Imse vimse spindel".
Min första tanke "Är det här dolda kameran?"...
Sen kliver hon av katten och går mot sopkorgen och tittar efter flaskor och hittar en som hon lägger i väskan.
Jag går mot henne med en flaska och säger "Här kan du få".
Hon tittar på mig oförstående.
"Va?"
"Ja här kan du få av mig, jag såg att du tog en flaska från korgen så du kan få min".
"Jag har inte stulit nåt!" svarar hon snabbt.
"Nej jag vet, men du kan få min flaska om du vill".
Hon spänner blicken i mig, och låtsas vara kylig.
"Vill du ha min flaska?"
Hon är tyst en stund och sen kommer ett brett leende och ett mjukt "Ja tack".
Gjorde hennes dag och hon gjorde min :)
Sedan då vi varit där ett par timmar så cyklar vi vidare. Innan vi startade från lekplatsen så fick trollet sitt lördagsgodis att snaska på under resans gång.
Sedan körde vi till affären och köpte var sin glass, ja inte till diamanten då, hon hade ätit så dåligt av lunchen så hon fick korv.
Hon har druckit otroligt mycket dessa dagar i värmen, vill knappt äta så hon har det lite jobbigt just nu.
Sedan kom vi hem och diamanten fick vila ett par timmar.
Men den morgonen började ju dåligt rent tidsmässigt.
Under fredagen hade jag varit en riktig arbetsmyra, hade hunnit med så otroligt mycket.
Min facebookstatus från fredagen löd "Vi ta't igen.
Konkursskor köpta, snabblunch intagen i rullning, handling gjord, vart upphånglad av en karl mitt på affärn, lagt golv på balkongen, hämtat 4åring i regn från dagis, haft Rasmus-på-luffen-koma, lagat fisk, putsat fönstren, haft fredagsmys, tvättat, ignorerat en granne, plockat, kommit underfund med att Zlatan är jävligt överskattad, förfixat inför morgondagens ute under solen lunch på grubbe med mina troll.
Nu är det bara dusch kvar och att sova förstås... "
Häcken full med andra ord.
Tanken var då att vakna kring halv 8-8 på lördagmorgon och påbörja dagen och komma i väg i god tid.
10.15 kommer trollet in till mig "Mamma, när ska vi kliva upp?"
RUNK!!.. hur kunde detta ske?
Jag brukar alltid vakna då barnen hörs.
ÅNGEST..eller i alla fall hyfsat stressad, så i med frukost så gott det gick i båda barnen och en själv.
Sen slutföra det sista som skulle med och sedan dra.
Lovade mig själv att aldrig skaffa en cykelkärra och bli som en typisk familj som burnar runt med ungarna i släptåg..hurtigt och så...
Jag får erkänna mig besegrad..
Himla smidigt ändå.
Bara jag blir van vid tyngden av två barn bakpå så kommer mina backar inte bli nåt problem framöver.
Dock sitter diamanten väldigt dåligt i den då hon inte kan böja på benen och ha fötterna i botten på vagnen, men det kommer väl sen, hon får sitta på cykelstolen ofta istället.
Men det trista är ju att cykeln välter lätt om inte barnen sätter sig på ett speciellt sätt i cykelkärran...ganska irriterande.
Kan man köpa ett fristående cykelstöd och byta ut det man har?
Är det så lätt ens?
Schlagern är över för denna gång.
Nu vet man ju vilka låtar som kommer gå heta i sommar.
Nej nu är klockan efter 24 då jag avslutar detta inlägg.
God natt gott folk.
Hoppas ni mammor blivit ordentligt firade idag, det förtjänar ni.
Grattis i efterskott och godnatt alla underbara!
Kram.
Solkysst har jag blivit (=läs solbränd).
Sitter just nu och tittar om och om igen på klippet där Loreen vinner. Helt fantastiskt, och helt jävla magiskt.
Låten får mig att rysa, du är grym!
Låten ger mig styrka.
Sen att SD kom och muppade sig det talar vi tyst om.
Idag har det då varit morsdag...längtar tills mitt troll förstår vad det betyder och i alla fall målar en teckning till en.
Men i morse vaknade vi tidigt, fast jag nog legat vaken större delen av natten grubblandes.
Vi åt frukost... sen tog vi oss ut på en promenad till en lekplats en bra bit här ifrån.
Då fick man chans att lyssna på när 2 små kompisar möts.
Lena som är 3 och trollet som är 4.
Lena bor i närheten utav den lekplatsen och går på samma avdelning som trollet.
"LENA!!!! Hej Lena!!!"
"Hej Emilia!"
"Hej kompis".
Sen satt dom i samma gunga och filosoferade om livet i stort..(i stort för dom i alla fall)
Senaste barnet som hon satt och gungade med så var det en tjej..vad kunde hon vara 5-6 år?..
Emilia: "Jag har jättemånga tänder"
Flickan: "Det har jag med".
Emilia: "Har du tappat någon tand än?"
Flickan: "Nej inte än, men jag tror det är nära".
Emilia: "Jag längtar tills jag tappar mina".
Hon är otroligt rar och härmas gärna..eller ser hon att nån gör något som för henne är outforskat så självklart gör hon det med...
Sen vill hon gärna visa andra sina färdigheter i klätterställningen.
Idag skulle hon visa en 7årig kille att hon minsann kunde åka rutschkana på rygg.
Det ni ;)
Sen inspekterade hon alla hans sätt, sättet han klättrade upp i tornet på, för han var ju cool och tog inte den vanliga vägen såklart.
Vilket hon också försökte sig på tills jag sa till.
Sen åkte Lena, Lena och hennes familj skulle till Klabböle.
Då sätter hon sig på en gunghäst, hon sitter länge med sin favoritkeps på huvudet.
Tittandes efter Lena som gått....Hon ser lite ihopsjunken ut.
Jag går fram och frågar "Gumman hur är det?".
"Lena gick, jag vill följa med henne".
Lena kallar jag för fröken Rosa för hon har bara rosa kläder och accessoarer på sig jämt.
Söt tjej med ordentligt lockat hår. Sockersöt.
När Lena gått så kom en fråga jag inte väntat mig.. "Mamma, varför åker man bort?"
"Tjaa..börjar jag trevande. Man måste åka bort för att kunna längta hem".
"Du och pappa åker ju upp till fjällen ibland och du och jag och lillfisen åker ju till mormor eller moster Malin och Nasse ibland"....
"Ahmm".
Hon är 4 år och har så otroligt mycket funderingar numer.
Det kan bli riktigt intressant att föra ett samtal med henne.
Sen har hon börjat med att hytter med fingret.
Tidvis använder hon det ganska ofta...ganska sött och det går inte då att hålla sig till det man höll på med utan att ge vika för skrattet.
Hon är grym hon med min 4 åring.
Hon skänker mig så mycket glädje...klart vi har våra diskussioner...inte blir det bättre för att jag har värk i kroppen ständigt och försöker att göra det bästa av dagen för henne...
Men alltid mysigt då man lägger henne nu och hon säger "Mamma, jag älskar dig och kommer sakna dig tills vi ses i morgon".
Hon är grym, hon håller mitt hjärta i sin hand.
Bilden längst upp tog jag i kväll.
Barnen fick vara uppe lite längre idag.
Det är ju morsdag, fick ju inte frukost på sängen så som många andra fått, men vi åt frukost då som sagt, ut och sen gick jag förbi jobbet och träffade kära kollegor.
När vi kom hem sen och barnen fick äta lunch så la jag sedan lillfisen så jag och trollet fick vara tillsammans en stund.
Trollet ville se på Ice Age, helt okej för mig.
Passade på en stund att sitta på balkongen, dricka kaffe med grädde (det var ju ändå morsdag = Lyx), strippade av mig lite för att få sola samtidigt som jag ringde till mina mammor.
Mamma nummer var inte hemma först så då ringde jag vidare till mamma nummer 2 och vi pratade ett bra tag.
Vi diskuterade det här med ensamstående2barnsmammagrejen (säg det snabbt flera gånger ;)
Där hon sa att jag gör det fantastiskt som tar hand om mina fina flickor.
Vilket jag svarade att "Nja jag vet inte om det är nåt att skryta om, det finns ju många ändå som gör det som inte hymlar om det. Det är ju vanligt på ett sätt"....
När jag sagt det sista så kommer tårar på min kind... saknar min pappa så otroligt.
Är så förbannat tomt efter honom.
Då säger mamma 2 att "Jo förvisso, men i ditt fall är det lite speciellt, du har ju fått lite uppmärksamhet under uppväxten, och den du fick mest utav dog alldeles för tidigt, och nu står du själv med 2 barn, och med tanke på din bakgrund så gör du det fantastiskt bra, dina barn kunde inte få en bättre mamma!".
Tack Mamma 2 , Love you!
Under kvällen så pratade jag med bästaste sis.
När vi pratat klart och det var dags för läggning av Diamanten så ligger Totte i sängen hennes, den var renbäddad för kvällen och han låg i fotändan och sov. Han såg ut att sova så fridfullt.
Så kommer vi...jag var ju helt säker på att han skulle hoppa och springa iväg för hans relation med Lovisa är ju lite speciell.
Då jag träffade han så var han ju en eremit.
Sen kom Sigge in i familjen och han växte ju upp med Lovisa så att säga så han la sig gärna framför henne och hon fick stångas och dra i han osv, han kom tillbaka gång på gång.
Totte däremot han letade gärna efter den smidigaste vägen förbi henne som inte gick så nära henne.
Problemet nu är ju att hon börjar bli snabbare i sin gång så hon jagar ju dom..eller Totte snarare..men hon har ändå fått kommit stegvis närmare honom, fått rycka han lite i svansen där han legat i vardagsrumsfönstret och vilat utan att han har sprungit därifrån.
Ikväll så lägger jag då ner henne, samtidigt som jag stoppar i radiokontakten i väggen så ser jag på hur jäkla lycklig hon blir av att han ligger i hennes säng.
Hon tjuter högt av lyckat och borrar ner ansiktet i hans mage.
Sätter sig upp, tjuter högt och borrar ner fejjan lite mer i pälsen.
Så bilden där uppe var jag bara tvungen att ta för att föreviga det hela.
Hur ofta har det hänt att han legat kvar med henne i närheten?
Typ NÄVER!
Det är magiskt att se hans förändring från eremit till en familjegosig kille har framskridit.
Har hittat ett "nytt" tilltugg btw (=by the way),
Jag har varit skeptisk till det förut, under uppväxten och sen har alla pizzerior man gått på under årens gång förstört mina vitkålssmaklökar.
Men vitkål är min nya favorit.
Satt med det ikväll framför 2 and a half men och snaskade.
Så jäkla gott!
Vet att det är nyttigt, men inte vad som är så nyttigt med det. Alltså vitaminer, proteiner eller vad?
Och trollet gillade det också.
Nu kan man lägga till det på listan över grönsaker hon gillar, Broccoli och vitkål.
Hon är ganska fantastisk ändå min 4 åring, jag har som inga problem att sitta och prata med henne och förklara för henne då hon ibland frågar varför hon måste äta vissa saker.
Förklarar ofta att olika grönsaker är bra på olika sätt, varför dom är bra för henne, varför hennes kropp behöver dom.
Och hon gör inte som vissa barn och slutar äta det för att det är nyttigt, hon äter det ändå liksom.
Jag kan säga att saker och ting är nyttigt och bra för hennes mage och hon fortsätter att äta det istället för att rata det.
Oerhört tacksamt att hon ändå äter relativt allt.
Inte vegetarisk lasagne, men typ det mesta annat.
Men det är apsvårt att hitta på maträtter varannan vecka...Diamanten äter än så länge nästintill allt ändå, minns inget hon inte äter nu...blir väl annat sen då hon börjar på dagis ;)
Jag försöker bli bättre på uppdateringar av blogginlägg, men det är svårt ibland då jag har så mycket för mig på dagarna med barnen att jag är för trött i ryggen för att sitta med datorn i knät typ.
Men ikväll har jag passat på att betala alla räkningar, så nu får man bo här en månad till (ett uttryck pappa använde sig utav).
Ska i morgon måndag fortsätta med mitt syprojekt...
Blivit inspirerad utav bästaste Hanna
Hon är ju superduktig på sina re-do-projekt.
Kanske man ska gräva fram sina gamla kläder ur förrådet och sy till nåt...?
Tåls att tänkas på.
Lördagen btw...
Jag tog med mig kidsen, cykelkärran och picknick(hemmagjord skinksallad som smakade fantastiskt gott) och drog iväg på äventyr.
Till min dotters stora förtjusning kom vi till slut fram till en av hennes favoritlekplatser.
Det var totalt tomt på barn, hade förväntat mig många där, men helt dött..perfekt tyckte jag.
Barnen fick vandra, springa, tulta runt.
Helt plötsligt kommer en tant med käpp gåendes.
Hon går med bestämda tantsteg mot lekplatsen med denna katt i sikte.
Hon lägger ner sin väska och käpp och sätter sig på den och börjar gunga.
Första låten "Trollmor".
Låt nummer två "Flickorna från småland" och avslutade efter myyyycket om och men (ca timmen senare) med låten "Imse vimse spindel".
Min första tanke "Är det här dolda kameran?"...
Sen kliver hon av katten och går mot sopkorgen och tittar efter flaskor och hittar en som hon lägger i väskan.
Jag går mot henne med en flaska och säger "Här kan du få".
Hon tittar på mig oförstående.
"Va?"
"Ja här kan du få av mig, jag såg att du tog en flaska från korgen så du kan få min".
"Jag har inte stulit nåt!" svarar hon snabbt.
"Nej jag vet, men du kan få min flaska om du vill".
Hon spänner blicken i mig, och låtsas vara kylig.
"Vill du ha min flaska?"
Hon är tyst en stund och sen kommer ett brett leende och ett mjukt "Ja tack".
Gjorde hennes dag och hon gjorde min :)
Sedan då vi varit där ett par timmar så cyklar vi vidare. Innan vi startade från lekplatsen så fick trollet sitt lördagsgodis att snaska på under resans gång.
Sedan körde vi till affären och köpte var sin glass, ja inte till diamanten då, hon hade ätit så dåligt av lunchen så hon fick korv.
Hon har druckit otroligt mycket dessa dagar i värmen, vill knappt äta så hon har det lite jobbigt just nu.
Sedan kom vi hem och diamanten fick vila ett par timmar.
Men den morgonen började ju dåligt rent tidsmässigt.
Under fredagen hade jag varit en riktig arbetsmyra, hade hunnit med så otroligt mycket.
Min facebookstatus från fredagen löd "Vi ta't igen.
Konkursskor köpta, snabblunch intagen i rullning, handling gjord, vart upphånglad av en karl mitt på affärn, lagt golv på balkongen, hämtat 4åring i regn från dagis, haft Rasmus-på-luffen-koma, lagat fisk, putsat fönstren, haft fredagsmys, tvättat, ignorerat en granne, plockat, kommit underfund med att Zlatan är jävligt överskattad, förfixat inför morgondagens ute under solen lunch på grubbe med mina troll.
Nu är det bara dusch kvar och att sova förstås... "
Häcken full med andra ord.
Tanken var då att vakna kring halv 8-8 på lördagmorgon och påbörja dagen och komma i väg i god tid.
10.15 kommer trollet in till mig "Mamma, när ska vi kliva upp?"
RUNK!!.. hur kunde detta ske?
Jag brukar alltid vakna då barnen hörs.
ÅNGEST..eller i alla fall hyfsat stressad, så i med frukost så gott det gick i båda barnen och en själv.
Sen slutföra det sista som skulle med och sedan dra.
Lovade mig själv att aldrig skaffa en cykelkärra och bli som en typisk familj som burnar runt med ungarna i släptåg..hurtigt och så...
Jag får erkänna mig besegrad..
Himla smidigt ändå.
Bara jag blir van vid tyngden av två barn bakpå så kommer mina backar inte bli nåt problem framöver.
Dock sitter diamanten väldigt dåligt i den då hon inte kan böja på benen och ha fötterna i botten på vagnen, men det kommer väl sen, hon får sitta på cykelstolen ofta istället.
Men det trista är ju att cykeln välter lätt om inte barnen sätter sig på ett speciellt sätt i cykelkärran...ganska irriterande.
Kan man köpa ett fristående cykelstöd och byta ut det man har?
Är det så lätt ens?
Schlagern är över för denna gång.
Nu vet man ju vilka låtar som kommer gå heta i sommar.
Nej nu är klockan efter 24 då jag avslutar detta inlägg.
God natt gott folk.
Hoppas ni mammor blivit ordentligt firade idag, det förtjänar ni.
Grattis i efterskott och godnatt alla underbara!
Kram.
söndag 27 maj 2012
Fantastiska Loreen!!
Jag kan inte låta bli att se om detta klipp, kan inte låta bli att rysa.
Din låt skänker styrka.
Grattis fantastiska Loreen!
Din låt skänker styrka.
Grattis fantastiska Loreen!
fredag 18 maj 2012
Drömtydning
Ja vad fick jag vila från drömmar, i typ en natt...
I natten som var så var det igång igen.
Även denna gång innehöll drömmen nålar och sjukhus.
Men även En flygtur med ett paraply och en hand med en hand tatuerad uppepå.
Paraply: Symbol för skydd, och för att vara skyddad från livets stormar.
Kom ihåg att du alltid är trygg och beskyddad.
Men ett uppfällt paraply betyder också hotande fara.
Höger hand: Det står för den logiska, rationella utåtriktade sidan av dig.
Nål: Att drömma om nålar eller andra små vassa föremål betyder obehag och tråkigheter. Det behöver inte nödvändigtvis drabba den som drömmer, men det anses över huvud taget betyda otur att drömma om nålar
I drömmen vart min diamants pappa stucken i armen av min klasskollega Jannike..hon jobbade tydligen som undersköterska och stod bakom honom och såg lite pillimarisk ut...plötsligt så sticker hon honom i armen med en nål och ska ta ett blodprov på honom...
Under drömmens tur kastar jag mig ut från ett stup över en stad med ett paraply som flygredskap...
Helt galet...
Men men...
Idag råkade jag då ut för ett ryggskott, så dagen har sugit nåt så otroligt.
Positiva är att jag fått tag i en cykelvagn, nu ska man bara skruva ihop den också...får se om ryggen och kraften återfinnes under natten...
Usch det ser verkligen ut här hemma,..men orkar inte städa just nu...gör så ont..
Dags att hoppa i säng.. har för mycket att tänka på och skulle behöva somna ifrån det ett tag nu...
Ta hand om er.
Kram och god natt!
I natten som var så var det igång igen.
Även denna gång innehöll drömmen nålar och sjukhus.
Men även En flygtur med ett paraply och en hand med en hand tatuerad uppepå.
Paraply: Symbol för skydd, och för att vara skyddad från livets stormar.
Kom ihåg att du alltid är trygg och beskyddad.
Men ett uppfällt paraply betyder också hotande fara.
Höger hand: Det står för den logiska, rationella utåtriktade sidan av dig.
Nål: Att drömma om nålar eller andra små vassa föremål betyder obehag och tråkigheter. Det behöver inte nödvändigtvis drabba den som drömmer, men det anses över huvud taget betyda otur att drömma om nålar
I drömmen vart min diamants pappa stucken i armen av min klasskollega Jannike..hon jobbade tydligen som undersköterska och stod bakom honom och såg lite pillimarisk ut...plötsligt så sticker hon honom i armen med en nål och ska ta ett blodprov på honom...
Under drömmens tur kastar jag mig ut från ett stup över en stad med ett paraply som flygredskap...
Helt galet...
Men men...
Idag råkade jag då ut för ett ryggskott, så dagen har sugit nåt så otroligt.
Positiva är att jag fått tag i en cykelvagn, nu ska man bara skruva ihop den också...får se om ryggen och kraften återfinnes under natten...
Usch det ser verkligen ut här hemma,..men orkar inte städa just nu...gör så ont..
Dags att hoppa i säng.. har för mycket att tänka på och skulle behöva somna ifrån det ett tag nu...
Ta hand om er.
Kram och god natt!
onsdag 16 maj 2012
Legat på ballen.
Älska är att respektera varandra och att se skönhet i alla detaljer.
När man funnit den rätta så infinner sig ett behagligt lugn.
Idag när diamanten låg och sov så låg jag på ballen (det är inne på FB att vara så här snuskig) och lapade sol.
Det var varmt, blåste knappt och fick lite färg på bringan och lite i fejjan.
Gick på en promenad idag också i solskenet, lite för varmt klädd dock..men men....är man en klimakteriekossa så är man.
Håller på att laddar för ett inlägg framöver....laddar för att det blir lite känslomässigt....
Det är jobbigt att öppna dörren till det förflutna på glänt.
Natten som var så drömde jag ingenting jag minns!
Det var så skönt att vakna..kände mig lättad.
I morgon är det söndag på torsdag, så idag är det fredag på onsdag.
Blir fredag en fredag eller blir fredag en lördag?
Usch är så le på dessa röda dagar hit och dit.
Bra för er som är hårt arbetande..
För mig känns det bara onödigt.
Usch, mors dag närmar sig med stormsteg....
Förra året vart inte så jättelyckad så i år skulle det vara skönt att slippa, gräva ner sig under täcket och aldrig kliva upp typ.
Det är oftast den dagen man fått frukost på sängen...
Inte ens på födelsedagen fick man det tror jag.
Mer frukost på sängen åt folket!!
I alla fall åt oss tjejer...En dag blir ju så mycket mer underbar och brastartad om man får frukost på sängen.
Jag har ju ingen att ge frukost på sängen åt...Mina barn uppskattar det liksom inte.
Min minsta, okej hon blir väl lycklig, men hon blir ju glad för baske mig allt..hon förstår inte bättre.
Min äldsta...ja...hon fick ju frukost på sängen då hon fyllde tre år (i år var hon hos sin far)...hon åt ju knappt utav den (och då var det ändå sånt hon tyckte om)...
Så ska man ge någon frukost på sängen, som verkligen uppskattar det, som blir varm i sinnet resten av dagen..ge det till en ensamstående mamma!
Och visar jag inte tillräckligt med tacksamhet så säg till så kan jag gråta en skvätt.
Många funderingar som råder just nu.
Vissa personer man ska oroa sig för...(inte bara sig själv)
Hoppas du känner att jag tänker på dig....Att jag kommer att finnas här då du tappar allt ditt fina hår.
Då du är arg, bitter eller besviken så finns jag här även om jag kanske inte alltid har nåt vettigt att säga tillbaka så finns jag här som ditt skitplank.
Många funderingar just nu på hur jag ska lösa sommaren som...Sommaren är ju ett orosmoment just nu.
Tiden går så fort just nu och jag vill som gärna bromsa upp den...Dygnet borde ha fler timmar.
Måste snart färga håret igen då det växer som ogräs...vill också klippa mig..Var sugen ett tag på att spara ut det igen till långt så man kunde fläta eller så... men jag vet inte, får lite ångest över det med då det tar sån tid för håret innan man får det som man vill så att säga...
Vill jag gå igenom den hemska pageperioden igen?
Har börjat lyssna otroligt mycket på David Bowie bara den senaste veckan.
Vilket musikgeni han är....
Han och Queen går varma hos mig just nu...
I morgon kommer KP tidigare...Då hoppas jag att kroppen mår bra igen så jag får prestera lite i spåret här ute.
Jo.. och att vädret är med mig förstås,...har ett hål i mina springdojor så dom är inte springa-i-vatten-vänliga direkt.
Nej hopp i säng, först lite wordfeud...
Kram och god natt!
tisdag 15 maj 2012
Tappat sedan december + syprojekt
Tisdag idag.
Måste ju säga att då den började sisådär så undrade jag starkt på om den skulle fortsätta bra.
Vaknade i ett ryck då jag drömde en mardröm.
Tänk er en sådan här "cykel" av nåt slag som finns på vissa förskolor som dom susar runt i, bara det att denna hade en slags sidovagn, eller sidosäte och ser i drömmen att Trollet kör den medans Diamanten sitter breve. Ser hur dom kommer i superfart och kör in i ett sånt här litet hus som det brukar finnas på en förskola där alla leksaker och åkdon finns.
Ser tydligt hur diamanten åker ur lite ur sidosätet och hur hennes ansikte åker in i det lilla huset.
Hon svimmar av och jag lyfter upp henne i min famn och får inte liv i henne. Jag springer akut runt knuten på förskolan och då ser jag en av mina FBvänner David hur han står där med sin arbetsbil..jag skriker åt honom "Vi måste åka till sjukhuset, du måste skjutsa oss".
Jag avskyr att drömma om dom jag älskar, främst om dom skadas i drömmen, känns lite läskigt.
I alla fall, Diamanten vaknade i morse och jag plockar upp henne.
Går in i badrummet och tänker att jag nog ska väga mig då det var länge sedan.
Strax över 6 kg har jag gått ner sedan december!!
Morgonen vart så mycket bättre då.
6 kg!
1,8 kg kvar tills den vikt jag hade innan jag vart gravid med Diamanten.
Nu jäklar ska här kämpas!
Sedan firade jag resten av dagen med att springa/jogga 1,4km.
Fatta, det är mycket för mig, främst då jag inte sprungit i elljusspår på aplänge.
Första springturen utomhus och jag klarade av 1,4km i ett svep.
8.50 vart tiden, så nu har jag nåt att slå till nästa gång ;-)
Det var apjobbigt, men ändå skönt.
(Wordfeudar på bilden of course...)
Idag ringde jag och ändrade min röntgentid.
Hade fått tid i början på juni 19.10 på kvällen.
Hade jag bara haft ett barn så hade det funkat..men den veckan har jag två så då har jag ingen barnvakt så då var det dags för ombokning.
Komiskt nog fanns det tider i maj...
Så då ska jag på röntgen av knät i slutet av maj, samma dag som mitt ASTA-besök.
Denna tisdag känns det bra. Det är ju ingen ASTA denna torsdag då det är röd dag...så då är jag inte alls lika spänd som jag brukar vara...
Kanske i och för sig kan vara skönt att få "slappna" av i kroppen nån vecka.
Idag var det härligt väder så då hade vi en fantastisk stund ute i solen efter springturen med kaffe på filt medans diamanten sov sött i vagnen.
Satt på filten nära husväggen..kändes lyxigt.. och så fick man i sig lite D-vitamin också, sen får man hoppas att fräknarna kommer också.... ;-)
Har passat på att vara lite händig under kvällen också...
I måndags så började min morgon mindre bra.
Får väl skylla mig själv då jag glömt att flytta på dom, men vi skulle traska i väg till dagis och skulle då leta upp mina glasögon. Hittar dom inte...hittar dom till slut på fönsterbrädan.
Inte jag som lagt dom där...
Min diamant hade hittat dom före mig..så det vart en tur till optikern efter dagis.
Min optiker fanns inte kvar i stan längre, vart besviken.
Vem fan flyttar sin filial till Ånäset?
Det låg inne i Umeå centrum förut, fanns det inte lokaler eller vad?
Ånäset..!
Så då fick man gå till Synsam.
Kvinnan (det var en tjej) måste fått botox i hjärnan.
Hon hjälpte mig ju, och då bågarna inte var köpta där så varnade hon för att dom kunde gå sönder då hon skulle fixa till dom.
Men jag menar, om det hade varit glasögon från deras affär så skulle inte risken finnas då eller?
Hon var ju snäll och hjälpte mig, men jisses vad segt hon surra..och... ja botox i hjärnan..Var som om hon blåst ut det smarta och behållit allt det andra.
Men hon är säkert snäll...
Måste visa min lilla re-do som jag pysslade med i söndags.
Före:
Efter:
Före så hade den axelband som man knöt så knuten hamnade uppe på axlarna och jag avskyr sånna kläder.
Och varje axelband var ganska långa så när man väl knutit den så blir rosetten stor och tog mycket plats.
Sprättade, klippte och sydde.
Och Voila!
Ett snyggt svart linne som ger en timglasform.
Skönt plagg.
Hmm.. har nog inte så mycket mer att berätta.
Laddat ner 2 braiga appar, en push ups-app och som alla andra; runkeeper-appen.
Älskar runkeeper-appen. Den var helt fantastisk..den kommer jag använda väldigt ofta.
Nej hörrni....ha supersköna sista timmar denna tisdag....
Det ska jag försöka ha...ska lägga mig och wordfeuda lite...
Ta hand om er och varandra.
Kram!
Peaceout!
Är det nåt jag verkligen börjat gilla så är det Peacetecknet.
Och när jag gått till affären Glitter vid flertalet gånger så har det kommit mer och mer i Peaceväg.
Armband, halsband och örhängen.
Bland allt finnes dessa skönheter.
Bilden är lånad från nätet, men jag älskar dessa. Det är lite tyngd i dom, men det gör nog inget och tror att dom skulle passa mina öron perfekt.
Blingbling är det i dom med ;-)
Det jag senast införskaffade var denna ring..
Fake fake fake, men blingbling x 3.
Så en sten var för de 3 jag älskar mest.
Annars har dagen varit okej,
Annars har dagen varit okej,
hade ännu en skum dröm natten som var där både tyger, nålar genom min datorskärm och hångel med en god väns man ingick. Jisses...Blir bara värre och värre.
Min diamant har varit en ängel idag...hon verkligen skötte sig exemplariskt.
Hon har kommit mer i en spjuveraktig period. Verkligen busig.
Hon är en riktig skata också.
En för mig viktig kabel har försvunnit, min bästa hårborste försvann för 2 veckor sedan..inte funnen än!..min KP vart less så till slut köpte hon en ny åt mig *haha*.
Och igår försvann min bästaste lila mössa.
Hon är en skata av rang och fattar verkligen inte vars grejorna tar vägen.
Vi har letat överallt men hon måste ha nåt riktigt bra gömställe. Hon är ju inte så jäkla hög ovan vattenytan så de kan ju inte vara på så många avancerade ställen kan man ju tycka...men vi hittar de inte, och då gillar ändå min KP att leta efter saker...i alla fall så pass att dom går att finna :-)
Nej nu kurrar magen så nu blir det dags att sova.
Ta hand om er.
Kram!
måndag 14 maj 2012
Rätt länk och talande drömmar
I mitt tidigare inlägg om skam har jag nu lagt in rätt länk.
Testade den och kom till rätt inlägg.
Härligt då det funkar...dvs då man väl gör rätt ;-)
På sistone har jag haft väldigt.. ja låt oss säga talande drömmar.
På senare år så har jag drömt väldigt förundrande drömmar, fängslande drömmar, skumma drömmar helt enkelt, fast vilken dröm är inte det?
Oftast, eller då och då i alla fall innan jag riktigt somnar så brukar jag "falla" i sömn.
Oftast står jag högt upp vid ett stup och ser framför mig hur jag faller.
Falla: Om du drömmer att du faller så kommer du för en tid framöver att möta svårigheter och problem. Kämpa dig igenom dem och du kommer att bli starkare än förut.
Första drömmen jag hade detta år som jag minns tydligt var att jag jobbade som personlig assistent åt en rullstolsburen tjej. Vi var på ICA Maxi (typ) och skulle handla mat, all mat jag föreslog som ex Pasta med baconröra så nekade hon det för hon tyckte inte om bacon.
Då föreslog jag vegetariska alternativ men hon ville inte ha sånt heller.
I drömmen så är vi där 2 gånger och båda gångerna då vi går omkring där(jag går, hon rullar) så finns där en man med välskött långt hår, han jobbar inte där, men han tittar på mig och ler.
Så då har vi ledorden hår, bacon(kött) och rullstol.
Hår: Drömmer du att du ser vackert, långt hår kan du vänta dig glädje och vänskap.
Hår kan också stå för Kraft.
Bacon(kött): Jag hittade inget om det men hittade istället ledordet
Inköp(Vi var ju ändå där och handlade): Du strävar efter något mer, men får vara aktsam med dina pengar.
Rullstol: Handikappad, oförmögen att gå framåt i livet (i den livssituation som drömmen åskådliggör)
Nästa dröm jag minns var inte så länge sen, jag vaknade ju ändå upp och grät.
Jag och Diamantens pappa är i någon kyrka av något slag och som jag förstår det så blir vi och några andra gisslan i kyrkan av 2 män, jag minns att en av männen har en kniv eller dolk i sin hand.
När dom väl släpper gisslan så blir jag och diamantens far kvar och vi blir bundis med dom, snackar med dom som om vi kände dom, jag går först ut ur kyrkan av mig och diamantens far..men väntar och han kommer aldrig ut.
När jag springer in i kyrkan så finns ingen utav dom någonstans.
När jag kommer ut igen så kommer Trollets gudfar Janne körandes i en röd volvo, bak i baksätet ligger diamantens far.
Dom har skurit av han tungan, stuckit hål i hjärtat tror jag(det var hål där i alla fall och han håller handen för) och sen har dom skurit ut hans tarmar (han håller upp tarmstumpen själv som är blå) och så säger Janne "Det här är inte min boy längre".
Ledord:
Kyrka, tarm, hjärta, kniv/dolk, ev röd eller bil blod.
Kniv: Det här kan vara en stark symbol för antingen kreativa eller destruktiva krafter. Den kan symbolisera att man skär bort det som inte behövs, som när man skär bort gamla tanke- och beteendemönster. Eller också kan det vara som att skära taggarna från en ros, eller att skära bort överskott av lera för att tillverka ett vackert keramikföremål. Vad behöver du skära bort från ditt liv? Skär bort det snabbt och bestämt och gå sedan vidare. Knivar kan symbolisera en rädsla för att bli penetrerad känslomässigt, fysiskt eller sexuellt. Känner du dig huggen i rygger av någon?
Tarmar: Är det dags att göra dig av med saker från ditt förflutna?
Det här kan också vara ett tecken på att du behöver tänka på hur dina tarmar mår.
Kanske det är dags att göra någon form av tarmrening?
Bil: Visar hur du tar dig fram genom livet.
Bildrömmar är besläktade med bagage-drömmar - du vill uppnå en förändring, men här rör det sig om yttre förändringar.
Hjärta: Hjärtat är en symbol för lycka och kärlek. Behöver du öppna ditt hjärta för livet och kärleken? Den beredvillighet att älska helt och djupt står i direkt proportion till din förmåga att bli älskad helt och djupt.
Rädsla: Står för inre oro och stress, men förebådar också glädjande händelser.
Kyrka: Symboliserar ditt sökande efter frid och lindring. Drömmer du att du ser en kyrka betyder det tur, men om du befinner dig inne i en siar drömmen om avslöjande hemligheter och problem.
Kyrkdrömmar anses ha djup symbolisk betydelse. I drömmen är kyrkan vårt inre, centrum för vår personlighet. För många betyder kyrkan också en trygg famn att fly till i nödens stund. Är man inte troende kan drömmen om kyrkan ändå betyda att man har behov av någon att anförtro sig åt, någon att "hålla i handen".
Blod: Dåligt omen att drömma om blod. Varslar ofta om stridigheter, problem och förluster.
Dröm nummer tre så åker jag och min bästaste Åsa buss.
Vi sitter långt bak i bussen och tror även att min morsa var med.
Helt plötsligt stannar bussen och chauffören är borta. Vi är uppe vid NUS och jag går till informationsdisken och fråga vad jag ska göra och kvinnan bakom disken svarar "Ja men då du kom och frågade så får du vara den som får köra bussen till endhållplatsen.
"Får jag?" undrar jag glatt.
"Absolut" svarar kvinnan. Jag skuttar glatt mot bussen och kör i väg som om jag alltid kört buss.
Minns att jag tänder en lampa så att jag ska se över instrumentbrädan med jämna mellanrum.
Ledord:
Buss, Förälder, Sjukhus och lampa.
Lampa: En symbol för ditt inre ljus. Låt ditt inre ljus stråla!
Buss: Köra själv - ett gräl är förestående.
Förälder: Om du drömmer om dina föräldrar och i verkligheten står inför något sorts beslut, så kan du tolka dina föräldrars ansiktsuttryck som svar på det du undrar.
Sjukhus: Du kommer att ha svåra val att göra.
Dröm nummer fyra som är kort som jag drömde nu i natt så tar jag mig till min kollega David, och där ska jag tydligen duscha.
Där är jag länge och duschar och när jag väl kommer ut ur duschen så är klockan efter 12 på natten och han säger "Du får gå nu för jag ska upp och jobba i morgon så jag måste få sova nu".
Och sen går jag.
Minns att jag går i en trappa....
Ledord:
Dusch/rinnande vatten, Natt, naken och trappa.
Vatten: Vatten står ofta för dina känslor / det omedvetna.
Du väcker svartsjuka.
Vatten handlar också om andlig medvetenhet och kontakt. Det här är ditt omedvetna jag, livets vatten, källan till din livskraft och vitalitet.
Trappa: Att drömma om trappor har anknytning till de två stora drömsymbolerna stiga och falla. Trappan ger oss möjlighet att "byta nivå" i överförd bemärkelse. Vi kan stiga uppåt, d.v.s. bli bättre och andligen rikare människor, men även övervinna svårigheter och höja oss över mängden. Men det kan också gå "utför". Medvetandet om misslyckanden eller befarade misslyckanden kan givetvis ta sig många uttryck i drömmen.
Naken: En mycket vanlig dröm, som speciellt Freud sagt åtskilligt om. Det märkliga brukar vara att man själv reagerar för sin nakenhet men inte omgivningen. Man försöker dölja den men kan inte. Freud anser att det är förträngda barndomsupplevelser som tar sig uttryck i drömmen, företrädesvis av sexuell natur. Även hämningar som man förtränger i vaket tillstånd, kommer nu fram med obetvinglig kraft. Drömmen avslöjar längtan efter att väcka uppmärksamhet, efter att bli visad omtanke, en längtan efter spännande erotiska äventyr.
Om du drömmer att du är naken kommer din livssituation att förbättras. Kan också vara ett tecken på en önskan om frihet.
Natt: En dröm om natten kan varsla om förluster, oro och sorg.
Inte så jätteljusa betydelser....men otroligt intressant, främst det där med tarmar och kniv.
Nej nu ska jag ta och sova.
Dagen har varit otroligt lång då dagen började med picknick i solen, men särskilt varmt var det inte, blåste kallt ändå.
Sen på eftermiddagen så körde vi på grillat till middag.
Då vi var på picknick så säger min 4åring "Vilken fantastiskt härlig dag det här är! Så mysigt att äta lunch ute".
Måndag: Ny vecka - Nya bekymmer.
Kram och god natt Sverige!
Testade den och kom till rätt inlägg.
Härligt då det funkar...dvs då man väl gör rätt ;-)
På sistone har jag haft väldigt.. ja låt oss säga talande drömmar.
På senare år så har jag drömt väldigt förundrande drömmar, fängslande drömmar, skumma drömmar helt enkelt, fast vilken dröm är inte det?
Oftast, eller då och då i alla fall innan jag riktigt somnar så brukar jag "falla" i sömn.
Oftast står jag högt upp vid ett stup och ser framför mig hur jag faller.
Falla: Om du drömmer att du faller så kommer du för en tid framöver att möta svårigheter och problem. Kämpa dig igenom dem och du kommer att bli starkare än förut.
Första drömmen jag hade detta år som jag minns tydligt var att jag jobbade som personlig assistent åt en rullstolsburen tjej. Vi var på ICA Maxi (typ) och skulle handla mat, all mat jag föreslog som ex Pasta med baconröra så nekade hon det för hon tyckte inte om bacon.
Då föreslog jag vegetariska alternativ men hon ville inte ha sånt heller.
I drömmen så är vi där 2 gånger och båda gångerna då vi går omkring där(jag går, hon rullar) så finns där en man med välskött långt hår, han jobbar inte där, men han tittar på mig och ler.
Så då har vi ledorden hår, bacon(kött) och rullstol.
Hår: Drömmer du att du ser vackert, långt hår kan du vänta dig glädje och vänskap.
Hår kan också stå för Kraft.
Bacon(kött): Jag hittade inget om det men hittade istället ledordet
Inköp(Vi var ju ändå där och handlade): Du strävar efter något mer, men får vara aktsam med dina pengar.
Rullstol: Handikappad, oförmögen att gå framåt i livet (i den livssituation som drömmen åskådliggör)
Nästa dröm jag minns var inte så länge sen, jag vaknade ju ändå upp och grät.
Jag och Diamantens pappa är i någon kyrka av något slag och som jag förstår det så blir vi och några andra gisslan i kyrkan av 2 män, jag minns att en av männen har en kniv eller dolk i sin hand.
När dom väl släpper gisslan så blir jag och diamantens far kvar och vi blir bundis med dom, snackar med dom som om vi kände dom, jag går först ut ur kyrkan av mig och diamantens far..men väntar och han kommer aldrig ut.
När jag springer in i kyrkan så finns ingen utav dom någonstans.
När jag kommer ut igen så kommer Trollets gudfar Janne körandes i en röd volvo, bak i baksätet ligger diamantens far.
Dom har skurit av han tungan, stuckit hål i hjärtat tror jag(det var hål där i alla fall och han håller handen för) och sen har dom skurit ut hans tarmar (han håller upp tarmstumpen själv som är blå) och så säger Janne "Det här är inte min boy längre".
Ledord:
Kyrka, tarm, hjärta, kniv/dolk, ev röd eller bil blod.
Kniv: Det här kan vara en stark symbol för antingen kreativa eller destruktiva krafter. Den kan symbolisera att man skär bort det som inte behövs, som när man skär bort gamla tanke- och beteendemönster. Eller också kan det vara som att skära taggarna från en ros, eller att skära bort överskott av lera för att tillverka ett vackert keramikföremål. Vad behöver du skära bort från ditt liv? Skär bort det snabbt och bestämt och gå sedan vidare. Knivar kan symbolisera en rädsla för att bli penetrerad känslomässigt, fysiskt eller sexuellt. Känner du dig huggen i rygger av någon?
Tarmar: Är det dags att göra dig av med saker från ditt förflutna?
Det här kan också vara ett tecken på att du behöver tänka på hur dina tarmar mår.
Kanske det är dags att göra någon form av tarmrening?
Bil: Visar hur du tar dig fram genom livet.
Bildrömmar är besläktade med bagage-drömmar - du vill uppnå en förändring, men här rör det sig om yttre förändringar.
Hjärta: Hjärtat är en symbol för lycka och kärlek. Behöver du öppna ditt hjärta för livet och kärleken? Den beredvillighet att älska helt och djupt står i direkt proportion till din förmåga att bli älskad helt och djupt.
Rädsla: Står för inre oro och stress, men förebådar också glädjande händelser.
Kyrka: Symboliserar ditt sökande efter frid och lindring. Drömmer du att du ser en kyrka betyder det tur, men om du befinner dig inne i en siar drömmen om avslöjande hemligheter och problem.
Kyrkdrömmar anses ha djup symbolisk betydelse. I drömmen är kyrkan vårt inre, centrum för vår personlighet. För många betyder kyrkan också en trygg famn att fly till i nödens stund. Är man inte troende kan drömmen om kyrkan ändå betyda att man har behov av någon att anförtro sig åt, någon att "hålla i handen".
Blod: Dåligt omen att drömma om blod. Varslar ofta om stridigheter, problem och förluster.
Dröm nummer tre så åker jag och min bästaste Åsa buss.
Vi sitter långt bak i bussen och tror även att min morsa var med.
Helt plötsligt stannar bussen och chauffören är borta. Vi är uppe vid NUS och jag går till informationsdisken och fråga vad jag ska göra och kvinnan bakom disken svarar "Ja men då du kom och frågade så får du vara den som får köra bussen till endhållplatsen.
"Får jag?" undrar jag glatt.
"Absolut" svarar kvinnan. Jag skuttar glatt mot bussen och kör i väg som om jag alltid kört buss.
Minns att jag tänder en lampa så att jag ska se över instrumentbrädan med jämna mellanrum.
Ledord:
Buss, Förälder, Sjukhus och lampa.
Lampa: En symbol för ditt inre ljus. Låt ditt inre ljus stråla!
Buss: Köra själv - ett gräl är förestående.
Förälder: Om du drömmer om dina föräldrar och i verkligheten står inför något sorts beslut, så kan du tolka dina föräldrars ansiktsuttryck som svar på det du undrar.
Sjukhus: Du kommer att ha svåra val att göra.
Dröm nummer fyra som är kort som jag drömde nu i natt så tar jag mig till min kollega David, och där ska jag tydligen duscha.
Där är jag länge och duschar och när jag väl kommer ut ur duschen så är klockan efter 12 på natten och han säger "Du får gå nu för jag ska upp och jobba i morgon så jag måste få sova nu".
Och sen går jag.
Minns att jag går i en trappa....
Ledord:
Dusch/rinnande vatten, Natt, naken och trappa.
Vatten: Vatten står ofta för dina känslor / det omedvetna.
Du väcker svartsjuka.
Vatten handlar också om andlig medvetenhet och kontakt. Det här är ditt omedvetna jag, livets vatten, källan till din livskraft och vitalitet.
Trappa: Att drömma om trappor har anknytning till de två stora drömsymbolerna stiga och falla. Trappan ger oss möjlighet att "byta nivå" i överförd bemärkelse. Vi kan stiga uppåt, d.v.s. bli bättre och andligen rikare människor, men även övervinna svårigheter och höja oss över mängden. Men det kan också gå "utför". Medvetandet om misslyckanden eller befarade misslyckanden kan givetvis ta sig många uttryck i drömmen.
Naken: En mycket vanlig dröm, som speciellt Freud sagt åtskilligt om. Det märkliga brukar vara att man själv reagerar för sin nakenhet men inte omgivningen. Man försöker dölja den men kan inte. Freud anser att det är förträngda barndomsupplevelser som tar sig uttryck i drömmen, företrädesvis av sexuell natur. Även hämningar som man förtränger i vaket tillstånd, kommer nu fram med obetvinglig kraft. Drömmen avslöjar längtan efter att väcka uppmärksamhet, efter att bli visad omtanke, en längtan efter spännande erotiska äventyr.
Om du drömmer att du är naken kommer din livssituation att förbättras. Kan också vara ett tecken på en önskan om frihet.
Natt: En dröm om natten kan varsla om förluster, oro och sorg.
Inte så jätteljusa betydelser....men otroligt intressant, främst det där med tarmar och kniv.
Nej nu ska jag ta och sova.
Dagen har varit otroligt lång då dagen började med picknick i solen, men särskilt varmt var det inte, blåste kallt ändå.
Sen på eftermiddagen så körde vi på grillat till middag.
Då vi var på picknick så säger min 4åring "Vilken fantastiskt härlig dag det här är! Så mysigt att äta lunch ute".
Måndag: Ny vecka - Nya bekymmer.
Kram och god natt Sverige!
lördag 12 maj 2012
länkat fel
Såg nu att jag länkat till fel inlägg i mitt tidigare inlägg.
När jag har möjlighet idag så ska jag ändra till rätt.
Ibland blir det lite tokigt.
Tvättstugan har jag ikväll, inte det roligaste att göra på en lördagkväll, men jag är ju mamma
Så man kan inte ha så roligt jämt.
fredag 11 maj 2012
Skam
Så i torsdags var det då dax igen för ASTA.
En medlem har hoppat av. Hennes dotter var tydligen god vän med en av de andra medlemmarnas dotter så hon tyckte det skulle bli för nära.
Vilket resulterade i att den medlemmen fick skuldkänslor. Hon tog på sig att det var hennes fel att den andre var tvungen att sluta.
"Känner att jag förstört 2 gånger nu".
"Hur menar du då?" undrade en av kursledarna.
"Känner att jag nu förstört för C som blivit tvungen att sluta. Och för Tina förra veckan".
Så vi i gruppen fick tala henne till rätta kan man säga. Främst jag.
Hon har ju fram till i måndags legat på vila inne på psykiatriska avdelningen..och han som våldtog mig för strax över 2 år sedan jobbar ju natt där.
Hon bär ju inte skuld för att han gjorde det han gjorde.
Hon bär ju ingen skuld för att han är en av dom som får mig att må dåligt.
Anledningen till att jag berättade för gruppen om vart han jobbade var i min tanke av välmening för henne.
Att hon skulle vara försiktig och vara rädd om sig.
Men sen...det är som så att vi sitter i samtal i 1 timme och 15 minuter. Sedan ska det vara fika i 10 m (vi drar alltid över fikat typ) och sen ska vi upp i rörelserummet och vara där 35 minuter.
Där uppe får vi olika avslappningsövningar plus att vi pratar om olika ämnen varje gång.
Tankar och känslor kring ämnet.
Som vanligt började vi med att ta en svarvad pinne eller en boll för att börja massera en fot i taget...vi går nerifrån och upp kan man säga med avslappningsövningarna.
När vi masserar igenom en fot i taget så ska vi titta ner på foten samtidigt...
Denna gång behövde jag bara titta ner på foten och hann arbeta igenom foten med ett par drag när plötsligt tårarna började komma och till slut stod jag där och bölade.
En av kursledarna gav mig en servett medans den andre kursledaren tog med mig ut och pratade.
Efter ett tag så kunde jag sansa mig och gå in igen och då hade dom tagit fram pallar till oss för då var det dax att diskutera igenom första ämnet innan vi skulle säga dagens ord (mitt dagens ord var rädsla btw).
Dagens ämne var Skam.
Jag tror att bilden ska vara klickbar för er att titta närmare på.
Skam.
Konsekvenserna av Skam.
Jag känner mig som en jojo mellan attack mot andra och attack mot självet.
Man går lätt i attack mot en närstående tex samtidigt som man nedvärderar sig själv.
"Jag är så trött på dina lögner.
Men jag har rent samvete, jag har inte ljugit.
Nähä! Jag är så värdelös och det är bara jag som gör fel hela tiden!".
Sedan kommer den undvikande känslan.
Man antingen drogar, shoppar..eller i mitt fall färgar håret och kanske förändrar frisyren drastiskt.
Men andra personer jag känner undrar jag om dom känner skam?
Finns vissa personer som ljugit så mycket för mig.
Alla lögner är inte världsomfattande, Men dom blir ju det p g a 2 saker.
Dels p g a att vid en konfrontation så bibehålls lögnen ("jag har rent samvete, det är du som gjort fel".
Redan där så kanske lögnaren känner skam eftersom den lägger över det på denne som den ljugit för), kanske lite förnekelse från lögnarens sida att faktiskt inte vilja kännas vid att denne gjort något fel (vissa verkar tro att dom alltid gör rätt, folk blir sårade men enligt dom själva så har dom fortfarande inte gjort fel),
och dels p g a att istället för att vara ärlig från början, eller att säga till ganska på en gång att "du, det jag sa förut var inte sant..så här var det" så "erkänner" inte personen det alls, eller så tar det ett halvår innan sanningen kommer fram.
Vad har dessa lögnare gemensamt?
Jo, att dom alltid verkar tro att sanningen aldrig kommer fram.
Hur kommer det sig?
Mytomaner är värsta sorten.
Hur ofta ljuger du?
Ljuger du mer än vad din partner gör?
Vad räknar du som en vit lögn?
Och finns det människor som alltid är ärlig?, och finns det sådana relationer där båda partnerna aldrig ljuger?
Kommentera gärna era funderingar.
Jag levde i en relation en gång. Var alltid noga under mina relationer att man skulle vara ärliga mot varandra.
Har alltid haft partners som ljugit för mig..dock inte en av dom...däremot var den personen så jäkla egoistisk, det fanns bara han liksom...Vet inte om han fått för lite uppmärksamhet som barn och var tvungen att ta igen det som vuxen...
Så till slut började jag att ljuga och undanhålla saker för honom.
Han såg inte mig...vad än jag gjorde så såg han och prioriterade bara sig själv.
Vi kunde gå ihop på annat..men allting var bara han.
Hans jobb var viktigare än mitt, sa jag nånting hade han alltid nånting att berätta om sig själv som också hänt honom fast 10 resor värre, så är det fortfarande.
Efter den relationen lovade jag mig själv att hädanefter alltid vara ärlig, inte bara mot mig själv utan även mot min kommande partner.
Och hur gick det?
Alltså jag ifrågasätter otroligt mycket ändå. Vad fan är det för mening att vara ärlig då aldrig folk kan vara det tillbaka?
Jag har blivit lärd och lever efter uttrycket "behandla andra som du själv vill bli behandlad".
Jag tycker det är ett bra uttryck....en gång gick jag in i en relation med öppna ögon och med tanken att "det här är min chans att förändra. Det här är min chans att börja om!".
....
Dum idé!
Jag kan greppa vita lögner, vita lögner så som tex "Hej, jag kan inte komma idag för jag är sjuk" (fast man är inte sjuk alls, man är bara bakfull, påverkad av droger, less eller vill göra nåt annat helt enkelt)
eller att ljuga för att inte röja en present eller en överraskning.
Däremot räknas inte ALLT som en vit lögn.
Lögner som får partnern att tappa förtroendet för sin älskade är INTE en vit lögn och inte acceptabel.
En lögn som får partnern att förlora tilliten för sin älskade är INTE heller en vit lögn.
Vissa personer tänker inte på vad konsekvenserna av sitt agerande leder till.
Okej att man kan fumla någon gång, men att lova att det inte ska upprepas (och för den personen innebär det då att denne funderar på hur den kan ljuga mycket bättre nästa gång för att inte bli upptäckt) och sen inte hålla det..va fan är det för fel på den människan då?
Mytomaner...
De vägrar se att sitt dåliga beteende skadar/skadat relationen och det är oerhört tråkigt för det förstör mer än vad det hjälper.
Jag skulle kunna ta om personen någon gång kunde be om ursäkt för att den betett sig illa, sårat eller på nåt sätt skadat relationen. Då visar personen att denne också är mänsklig och att den ångrar att den ljög och ser att lögnen skadade relationen...
Kan personen be om ursäkt så visar det stor mognad och att denne inte är kvar i tonåren (ni vet ju alla vad det innebär).
Så detta inlägg borde handla om både skam och förlåt.
Till alla er som ljuger mer än vad som är bra.
Be om förlåtelse!
Ni fattar inte vilka konsekvenser era lögner får, hur folk tappar förtroendet för er, och innan ni vet ordet av vet knappt de personer ni ständigt ljuger för vad som är sanning av det ni säger och vad som är lögn.
Säg aldrig att ni lovar att vara ärlig och berätta, för i och med att ni yttrar dom orden så förväntar sig folk det också.
Till slut kommer ni stå där alldeles ensam, med endast era lögner som bästa vänner.
Jag föredrar alltid sanningen...men kan vara ärlig och säga att inte då den kommer i andra former.
Hade en partner en gång som sa "Nej varför skulle jag vara ärlig och säga att han inte kom till mig, då hade du velat att jag skulle ha kommit till dig och det ville jag inte".
Nej hörrni, det är så oerhört tråkigt och tröttsamt att ha vissa personer i sin omgivning som sällan eller aldrig kan vara ärlig.
Sådana gånger undrar jag om dom ens klarar av att vara ärlig mot sig själva?
Vissa personer har det som en otroligt snabb och enkel utväg.
Men frågan är...förtjänar man det verkligen?
Ska länka till ett inlägg jag skrev för ca 2 år sedan, det är ett inlägg som för övrigt haft flest läsare enligt min bloggstatistik.
Ni som följt mig länge nu kommer märka en skillnad..frågan är bara, märker ni vilken skillnad jag menar?
Läs Här
Ta hand om er.
Kram och god natt.
En medlem har hoppat av. Hennes dotter var tydligen god vän med en av de andra medlemmarnas dotter så hon tyckte det skulle bli för nära.
Vilket resulterade i att den medlemmen fick skuldkänslor. Hon tog på sig att det var hennes fel att den andre var tvungen att sluta.
"Känner att jag förstört 2 gånger nu".
"Hur menar du då?" undrade en av kursledarna.
"Känner att jag nu förstört för C som blivit tvungen att sluta. Och för Tina förra veckan".
Så vi i gruppen fick tala henne till rätta kan man säga. Främst jag.
Hon har ju fram till i måndags legat på vila inne på psykiatriska avdelningen..och han som våldtog mig för strax över 2 år sedan jobbar ju natt där.
Hon bär ju inte skuld för att han gjorde det han gjorde.
Hon bär ju ingen skuld för att han är en av dom som får mig att må dåligt.
Anledningen till att jag berättade för gruppen om vart han jobbade var i min tanke av välmening för henne.
Att hon skulle vara försiktig och vara rädd om sig.
Men sen...det är som så att vi sitter i samtal i 1 timme och 15 minuter. Sedan ska det vara fika i 10 m (vi drar alltid över fikat typ) och sen ska vi upp i rörelserummet och vara där 35 minuter.
Där uppe får vi olika avslappningsövningar plus att vi pratar om olika ämnen varje gång.
Tankar och känslor kring ämnet.
Som vanligt började vi med att ta en svarvad pinne eller en boll för att börja massera en fot i taget...vi går nerifrån och upp kan man säga med avslappningsövningarna.
När vi masserar igenom en fot i taget så ska vi titta ner på foten samtidigt...
Denna gång behövde jag bara titta ner på foten och hann arbeta igenom foten med ett par drag när plötsligt tårarna började komma och till slut stod jag där och bölade.
En av kursledarna gav mig en servett medans den andre kursledaren tog med mig ut och pratade.
Efter ett tag så kunde jag sansa mig och gå in igen och då hade dom tagit fram pallar till oss för då var det dax att diskutera igenom första ämnet innan vi skulle säga dagens ord (mitt dagens ord var rädsla btw).
Dagens ämne var Skam.
Jag tror att bilden ska vara klickbar för er att titta närmare på.
Skam.
Konsekvenserna av Skam.
Jag känner mig som en jojo mellan attack mot andra och attack mot självet.
Man går lätt i attack mot en närstående tex samtidigt som man nedvärderar sig själv.
"Jag är så trött på dina lögner.
Men jag har rent samvete, jag har inte ljugit.
Nähä! Jag är så värdelös och det är bara jag som gör fel hela tiden!".
Sedan kommer den undvikande känslan.
Man antingen drogar, shoppar..eller i mitt fall färgar håret och kanske förändrar frisyren drastiskt.
Men andra personer jag känner undrar jag om dom känner skam?
Finns vissa personer som ljugit så mycket för mig.
Alla lögner är inte världsomfattande, Men dom blir ju det p g a 2 saker.
Dels p g a att vid en konfrontation så bibehålls lögnen ("jag har rent samvete, det är du som gjort fel".
Redan där så kanske lögnaren känner skam eftersom den lägger över det på denne som den ljugit för), kanske lite förnekelse från lögnarens sida att faktiskt inte vilja kännas vid att denne gjort något fel (vissa verkar tro att dom alltid gör rätt, folk blir sårade men enligt dom själva så har dom fortfarande inte gjort fel),
och dels p g a att istället för att vara ärlig från början, eller att säga till ganska på en gång att "du, det jag sa förut var inte sant..så här var det" så "erkänner" inte personen det alls, eller så tar det ett halvår innan sanningen kommer fram.
Vad har dessa lögnare gemensamt?
Jo, att dom alltid verkar tro att sanningen aldrig kommer fram.
Hur kommer det sig?
Mytomaner är värsta sorten.
Hur ofta ljuger du?
Ljuger du mer än vad din partner gör?
Vad räknar du som en vit lögn?
Och finns det människor som alltid är ärlig?, och finns det sådana relationer där båda partnerna aldrig ljuger?
Kommentera gärna era funderingar.
Jag levde i en relation en gång. Var alltid noga under mina relationer att man skulle vara ärliga mot varandra.
Har alltid haft partners som ljugit för mig..dock inte en av dom...däremot var den personen så jäkla egoistisk, det fanns bara han liksom...Vet inte om han fått för lite uppmärksamhet som barn och var tvungen att ta igen det som vuxen...
Så till slut började jag att ljuga och undanhålla saker för honom.
Han såg inte mig...vad än jag gjorde så såg han och prioriterade bara sig själv.
Vi kunde gå ihop på annat..men allting var bara han.
Hans jobb var viktigare än mitt, sa jag nånting hade han alltid nånting att berätta om sig själv som också hänt honom fast 10 resor värre, så är det fortfarande.
Efter den relationen lovade jag mig själv att hädanefter alltid vara ärlig, inte bara mot mig själv utan även mot min kommande partner.
Och hur gick det?
Alltså jag ifrågasätter otroligt mycket ändå. Vad fan är det för mening att vara ärlig då aldrig folk kan vara det tillbaka?
Jag har blivit lärd och lever efter uttrycket "behandla andra som du själv vill bli behandlad".
Jag tycker det är ett bra uttryck....en gång gick jag in i en relation med öppna ögon och med tanken att "det här är min chans att förändra. Det här är min chans att börja om!".
....
Dum idé!
Jag kan greppa vita lögner, vita lögner så som tex "Hej, jag kan inte komma idag för jag är sjuk" (fast man är inte sjuk alls, man är bara bakfull, påverkad av droger, less eller vill göra nåt annat helt enkelt)
eller att ljuga för att inte röja en present eller en överraskning.
Däremot räknas inte ALLT som en vit lögn.
Lögner som får partnern att tappa förtroendet för sin älskade är INTE en vit lögn och inte acceptabel.
En lögn som får partnern att förlora tilliten för sin älskade är INTE heller en vit lögn.
Vissa personer tänker inte på vad konsekvenserna av sitt agerande leder till.
Okej att man kan fumla någon gång, men att lova att det inte ska upprepas (och för den personen innebär det då att denne funderar på hur den kan ljuga mycket bättre nästa gång för att inte bli upptäckt) och sen inte hålla det..va fan är det för fel på den människan då?
Mytomaner...
De vägrar se att sitt dåliga beteende skadar/skadat relationen och det är oerhört tråkigt för det förstör mer än vad det hjälper.
Jag skulle kunna ta om personen någon gång kunde be om ursäkt för att den betett sig illa, sårat eller på nåt sätt skadat relationen. Då visar personen att denne också är mänsklig och att den ångrar att den ljög och ser att lögnen skadade relationen...
Kan personen be om ursäkt så visar det stor mognad och att denne inte är kvar i tonåren (ni vet ju alla vad det innebär).
Så detta inlägg borde handla om både skam och förlåt.
Till alla er som ljuger mer än vad som är bra.
Be om förlåtelse!
Ni fattar inte vilka konsekvenser era lögner får, hur folk tappar förtroendet för er, och innan ni vet ordet av vet knappt de personer ni ständigt ljuger för vad som är sanning av det ni säger och vad som är lögn.
Säg aldrig att ni lovar att vara ärlig och berätta, för i och med att ni yttrar dom orden så förväntar sig folk det också.
Till slut kommer ni stå där alldeles ensam, med endast era lögner som bästa vänner.
Jag föredrar alltid sanningen...men kan vara ärlig och säga att inte då den kommer i andra former.
Hade en partner en gång som sa "Nej varför skulle jag vara ärlig och säga att han inte kom till mig, då hade du velat att jag skulle ha kommit till dig och det ville jag inte".
Nej hörrni, det är så oerhört tråkigt och tröttsamt att ha vissa personer i sin omgivning som sällan eller aldrig kan vara ärlig.
Sådana gånger undrar jag om dom ens klarar av att vara ärlig mot sig själva?
Vissa personer har det som en otroligt snabb och enkel utväg.
Men frågan är...förtjänar man det verkligen?
Ska länka till ett inlägg jag skrev för ca 2 år sedan, det är ett inlägg som för övrigt haft flest läsare enligt min bloggstatistik.
Ni som följt mig länge nu kommer märka en skillnad..frågan är bara, märker ni vilken skillnad jag menar?
Läs Här
Ta hand om er.
Kram och god natt.
tisdag 8 maj 2012
Länge sen sist
Det var ett tag sen jag bloggade nu.
Oj oj oj, har haft för mycket..vore i och för sig en lögn, och jag har inte tid att ljuga.
Har haft en del att göra, och sen har man blivit för slut för att orka ens sätta sig vid datorn.
För mig är datorn viktig, men då man nu för tiden kan göra så mycket med mobilen så kan datorn lika gärna vara.
För mig är det viktigare att kunna umgås i stället för att nörda vid en dator.
För vissa är ju datorn ALLT och får abstinens bara dom är ifrån den ett dygn, som låter den ständigt stå på och dra en massa ström.
För mig finns det viktigare saker i livet.
Det har hänt en del sen jag bloggade sist.
Jag har ju gått några gånger på ASTA-gruppen, tilltalsnamn Krokus.
3 möten har det hunnit bli, första ,första mötet där det var mest information och man fick stirra ut de andra deltagarna...hade man släppt en knappnål i väntrummet så hade det hörts ordentligt.
Under möte 2 fick 2 personer berätta varför dom var där, vad dom råkat ut för.
Och möte 3 så var det min tur.
..... Så svårt....jag satt med en filt omkring mig...vi kom in på ett känsligt ämne dvs att berätta.
Det kan ju inte vara så svårt tänker ni, men det är otroligt svårt.
Dels med hur man börjar liksom..man ska få med "allt" kortfattat.
Apsvårt!
Sen så kunde jag inte titta de andra deltagarna eller kursledarna i ögonen.
Jag skämdes så otroligt.
Helt rubbat att man skäms för att berätta om att man blivit utsatt som barn, våldtagen som vuxen och utsatt för psykisk misshandel av partners och andra idioter.
Jag fattar inte varför jag skämdes....men kunde inte möta någons blick varken under tiden jag berättade eller efteråt.
Då jag berättat för folk förut (dock inte nån grupp förstås) så har jag inte skämts.
Nu gjorde jag det....
Jag berättade om garaget, att Sista april var extra jobbigt att vara själv på för att det var en "minnesvärd" dag som jag vart utsatt på. Att jag har djup ångest den dagen då jag varje år måste vara själv. Inte för att jag bestämt det så, utan för att jag aldrig haft varken vän eller ens nån partner som kunnat engagera sig i en jobbig dag som den är.
Jag berättade om morsans beteende mot mig under uppväxten gällande honom, hur "Tina bara var speciell" och hur hon ringde min skolkurator under högstadiet för att fråga honom om hur jag mådde istället för att fråga mig.
Där tappade jag förtroendet mycket i henne och mycket i skolkuratorn...tystnadsplikt, vad var det liksom?
Berättade om våldtäkten för 2 år sedan, att den mannen som fortfarande skickar sms till mig där han skriver att han tänker på mig med värme i sinnet, att han jobbar som vårdare på natten på psyket, psyket som en av de andra deltagarna legat inne ett tag för att få vila upp sig då hon gått igenom ett helvete.
Jag berättade om Wordfeud-idioten som gör mig osäker, som får mig att kasta en blick över axeln både en och två gånger.
Vilket resulterade i att hela gruppen följde med mig då jag skulle gå till bussen.
Halva gruppen följde med M genom kulverten upp till psykiatriska avdelningen och halva gruppen följde med mig till bussen.
Redan nu känns det jobbigt då det snart är torsdag igen.
I morgon är det ännu värre....På onsdagar saknar jag kramarna...värmen från en annan människa...värmen som skänker tryggheten.
Nu har ju min handläggare på soc skurit ner på tid för min KP också.
Så nu kommer hon inte vara hos mig på onsdagar...5 timmar bort. Kommer kännas otroligt konstigt.
Kinn vara ju här idag, stackars stressade upptagna Kinn. Hon vill alla så väl och vill finnas där för alla och hon säger alltid att hon önskar att dygnet hade fler timmar än 24.
För henne berättade jag om den senaste händelsen..dock berättade jag inte allt.
Jag ville inte att hon skulle bli onödigt orolig.
Jag vill ju ändå försöka klara mig själv så gott jag kan.
Senaste händelsen resulterar i dock att jag vid nästa lön måste försöka att ta mig råd att införskaffa ett baseball-slagträ.
Men känner nog att jag behöver lite rensning....och trots det senaste hotet som jag heller inte vågat berätta om för min KP, den person som är hos mig varje dag...för att jag skäms...
*Andas tungt*
I mitt område så finns det ett soprum nära min lägenhet, till det soprummet behöver man ingen nyckel, det är alltid upplåst. Praktiskt ändå för då kan man springa ut när som helst med vilka sopor man än har att slänga.
På framsidan av soprummet finns en garageport som aldrig är låst..till höger om den är dörren in.
I söndags tänkte jag att jag skulle göra det...Diamanten var nöjd och jag skulle bara springa ut snabbt med nå papplådor för att slippa ha dom skräpandes i hemmet.
Varje gång jag är i soprummet så lyckas jag alltid vara där själv så att säga...
Inte denna gång....
........
Står där och mecklar sönder en kartong då jag hör hur dörren hastigt öppnas...Vänder mig om så står han där... ND.
Jag sväljer tungt till....
Han står där och hånler.
Kände att tiden står stilla.......
Han pressar mig mot garagedörren och det enda jag minns (för jag tänkte bara..vad händer om jag inte återvänder till diamanten?..kanske dramatiskt, men man är ju ändå ensamstående mamma) är att han yttrar "Om du inte tar bort blogginlägget kommer nästa möte bli mer obehagligt för dig".
................
Han släpper mig och går raskt ut genom dörren. Sedan är han borta.
Jag stannar upp, känner att pulsen rusar och till slut så kräks jag.
Jag har berättat om det för diamantens pappa.
Jag vågar inte berätta det för nån annan just pga rädslan för att inte bli trodd.
Det är nog den största skadan som sitter i sen barnsben.
Vem skulle tro mig då jag bara är "speciell"?.
Jo....jag berättade om det för en annan kollega...och av henne fick jag den kvällen en insomningstablett för annars hade jag nog legat i fosterställning hela natten..På måndagen skulle ju trollet komma och jag var tvungen att stålsätta mig, inte bara mot henne utan mot resten av världen.
Han är ju som smart ändå. Han håller sig på en nivå så att det inte går att anmäla...det finns ju inga vittnen. Ord skulle ju stå mot ord.
Så jag lever smått i fasa..ändå hade jag lovat mig själv att inte vara rädd.
Vem kan skrämma mig?
Ingen!
Eller hur var det nu?
Jag tänker Inte ta bort mitt blogginlägg...och jag tänker stålsätta mig.
This means war!
Oj oj oj, har haft för mycket..vore i och för sig en lögn, och jag har inte tid att ljuga.
Har haft en del att göra, och sen har man blivit för slut för att orka ens sätta sig vid datorn.
För mig är datorn viktig, men då man nu för tiden kan göra så mycket med mobilen så kan datorn lika gärna vara.
För mig är det viktigare att kunna umgås i stället för att nörda vid en dator.
För vissa är ju datorn ALLT och får abstinens bara dom är ifrån den ett dygn, som låter den ständigt stå på och dra en massa ström.
För mig finns det viktigare saker i livet.
Det har hänt en del sen jag bloggade sist.
Jag har ju gått några gånger på ASTA-gruppen, tilltalsnamn Krokus.
3 möten har det hunnit bli, första ,första mötet där det var mest information och man fick stirra ut de andra deltagarna...hade man släppt en knappnål i väntrummet så hade det hörts ordentligt.
Under möte 2 fick 2 personer berätta varför dom var där, vad dom råkat ut för.
Och möte 3 så var det min tur.
..... Så svårt....jag satt med en filt omkring mig...vi kom in på ett känsligt ämne dvs att berätta.
Det kan ju inte vara så svårt tänker ni, men det är otroligt svårt.
Dels med hur man börjar liksom..man ska få med "allt" kortfattat.
Apsvårt!
Sen så kunde jag inte titta de andra deltagarna eller kursledarna i ögonen.
Jag skämdes så otroligt.
Helt rubbat att man skäms för att berätta om att man blivit utsatt som barn, våldtagen som vuxen och utsatt för psykisk misshandel av partners och andra idioter.
Jag fattar inte varför jag skämdes....men kunde inte möta någons blick varken under tiden jag berättade eller efteråt.
Då jag berättat för folk förut (dock inte nån grupp förstås) så har jag inte skämts.
Nu gjorde jag det....
Jag berättade om garaget, att Sista april var extra jobbigt att vara själv på för att det var en "minnesvärd" dag som jag vart utsatt på. Att jag har djup ångest den dagen då jag varje år måste vara själv. Inte för att jag bestämt det så, utan för att jag aldrig haft varken vän eller ens nån partner som kunnat engagera sig i en jobbig dag som den är.
Jag berättade om morsans beteende mot mig under uppväxten gällande honom, hur "Tina bara var speciell" och hur hon ringde min skolkurator under högstadiet för att fråga honom om hur jag mådde istället för att fråga mig.
Där tappade jag förtroendet mycket i henne och mycket i skolkuratorn...tystnadsplikt, vad var det liksom?
Berättade om våldtäkten för 2 år sedan, att den mannen som fortfarande skickar sms till mig där han skriver att han tänker på mig med värme i sinnet, att han jobbar som vårdare på natten på psyket, psyket som en av de andra deltagarna legat inne ett tag för att få vila upp sig då hon gått igenom ett helvete.
Jag berättade om Wordfeud-idioten som gör mig osäker, som får mig att kasta en blick över axeln både en och två gånger.
Vilket resulterade i att hela gruppen följde med mig då jag skulle gå till bussen.
Halva gruppen följde med M genom kulverten upp till psykiatriska avdelningen och halva gruppen följde med mig till bussen.
Redan nu känns det jobbigt då det snart är torsdag igen.
I morgon är det ännu värre....På onsdagar saknar jag kramarna...värmen från en annan människa...värmen som skänker tryggheten.
Nu har ju min handläggare på soc skurit ner på tid för min KP också.
Så nu kommer hon inte vara hos mig på onsdagar...5 timmar bort. Kommer kännas otroligt konstigt.
Kinn vara ju här idag, stackars stressade upptagna Kinn. Hon vill alla så väl och vill finnas där för alla och hon säger alltid att hon önskar att dygnet hade fler timmar än 24.
För henne berättade jag om den senaste händelsen..dock berättade jag inte allt.
Jag ville inte att hon skulle bli onödigt orolig.
Jag vill ju ändå försöka klara mig själv så gott jag kan.
Senaste händelsen resulterar i dock att jag vid nästa lön måste försöka att ta mig råd att införskaffa ett baseball-slagträ.
Men känner nog att jag behöver lite rensning....och trots det senaste hotet som jag heller inte vågat berätta om för min KP, den person som är hos mig varje dag...för att jag skäms...
*Andas tungt*
I mitt område så finns det ett soprum nära min lägenhet, till det soprummet behöver man ingen nyckel, det är alltid upplåst. Praktiskt ändå för då kan man springa ut när som helst med vilka sopor man än har att slänga.
På framsidan av soprummet finns en garageport som aldrig är låst..till höger om den är dörren in.
I söndags tänkte jag att jag skulle göra det...Diamanten var nöjd och jag skulle bara springa ut snabbt med nå papplådor för att slippa ha dom skräpandes i hemmet.
Varje gång jag är i soprummet så lyckas jag alltid vara där själv så att säga...
Inte denna gång....
........
Står där och mecklar sönder en kartong då jag hör hur dörren hastigt öppnas...Vänder mig om så står han där... ND.
Jag sväljer tungt till....
Han står där och hånler.
Kände att tiden står stilla.......
Han pressar mig mot garagedörren och det enda jag minns (för jag tänkte bara..vad händer om jag inte återvänder till diamanten?..kanske dramatiskt, men man är ju ändå ensamstående mamma) är att han yttrar "Om du inte tar bort blogginlägget kommer nästa möte bli mer obehagligt för dig".
................
Han släpper mig och går raskt ut genom dörren. Sedan är han borta.
Jag stannar upp, känner att pulsen rusar och till slut så kräks jag.
Jag har berättat om det för diamantens pappa.
Jag vågar inte berätta det för nån annan just pga rädslan för att inte bli trodd.
Det är nog den största skadan som sitter i sen barnsben.
Vem skulle tro mig då jag bara är "speciell"?.
Jo....jag berättade om det för en annan kollega...och av henne fick jag den kvällen en insomningstablett för annars hade jag nog legat i fosterställning hela natten..På måndagen skulle ju trollet komma och jag var tvungen att stålsätta mig, inte bara mot henne utan mot resten av världen.
Han är ju som smart ändå. Han håller sig på en nivå så att det inte går att anmäla...det finns ju inga vittnen. Ord skulle ju stå mot ord.
Så jag lever smått i fasa..ändå hade jag lovat mig själv att inte vara rädd.
Vem kan skrämma mig?
Ingen!
Eller hur var det nu?
Jag tänker Inte ta bort mitt blogginlägg...och jag tänker stålsätta mig.
This means war!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)