tisdag 22 februari 2011

Dagens MVC-besök


Vikt: + 13 kg
Blodtryck: 110/45
Hjärtslag: 140
SF: 30
Idag har jag ju varit på MVC...allt var bra. BM kände hur bebisen låg som och jag fick själv känna hur ryggen låg som, ganska häftigt. Kärleken fick lyssna på hjärtslagen via stetoskopet. Nu vet man hur man ska göra för att få höra dom.
Men...hade även en läkartid idag hos Dr Senap...
Nu är jag sjukskriven 50% fram till och med sista mars. Men frågan är ju.. vad kommer FK att bedömma?
Dom är ju otroligt hårda..skickar in papperna i morgon och hoppas på det bästa.
Jag hoppas verkligen att jag blir godkänd. Är ensamstående med ett barn...med räkningar och ett tungt lån. Ett lån som jag såg som en utväg för att bli fri och få ett nytt liv men som i dagens läge sänker mig.
Nästan 2000kr/månad går varje månad till det där lånet och det är ca 8 år kvar tills det är betalt...
Gud vad det ekonomiska oroar...finns ju alltid där och gnager.
Vill ju att mina barn ska få ett fantastiskt liv, ett liv där dom inte ska behöva känna av att man själv har det tungt ekonomiskt...
Vill inte att mina barn ska få en sådan uppväxt som man själv fick, där det vändes på varje krona med en väldigt hårt arbetande förälder med fru och 4 barn.
Mina barn är värda det allra bästa. Frågan är hur man ska nå dit?
En annan sak som hänt är att jag på ett dygn har halkat 3 gånger, varav en gång landade jag på höften och en gång där jag landade på ena knät medans det andra benet stack iväg...hörde hur det knakade i ryggen/bäckenet och sen klickade det då jag gick.
Skulle haft en tid hos sjukgymnasten nu på fredag men han ringde idag och bokade om pga komptid som var tvungen att tas ut.
Så nästa vecka först får jag träffa sjukgymnasten.
Hoppas min kropp håller tills dess.
Just nu känns det skeptiskt. Just nu känns det som om någon hela tiden fäller krokben för mig och mitt liv. Så det fattas bara att FK inte godkänner sjukskrivningen... jag behöver den verkligen...rent ekonomiskt behöver jag både sjukskrivningen och att få jobba halvtid..annars kommer det inte gå runt.
Det är tufft att bo själv. Det är tufft med denna osäkerhet.
Kollegor och underbara pensionärer som tycker att man borde gå hem och vila... men allting kostar. Ingenting är gratis.
Känns som om FK leker gud med allt och alla.
Jag är glad att min dotter fått dagisplats ute på Umedalen.
Ett steg i förhoppningsvis rätt riktning.
I morse var jag på utskolningsmöte.
Fick höra otroligt bra saker med min dotter.
Fick veta att alla barn har ett personligt tecken (teckenspråk)..Trollets tecken är Fjäril vilket hon är väldigt stolt över.
Och då kom jag ihåg att i fredags då hon fick vindruvor så sa hon "mamma, jag tycker om vindruvor" samtidigt som hon tecknade vindruvor med sina händer.
Hon älskar att lära sig nya saker och vill gärna ta med andra barn i leken.
Hon, Frans och Nils leker alltid med varandra, frågar efter varandra om någon inte är där...ovanligt att leka 3 istället för 2 och 2.
Fick höra så mycket positivt så jag känner mig som en väldigt stolt mamma. Hon är underbar och min sol i mörkret. <3>
Nä nu ska jag duscha och sedan sova.
Ta hand om er.
Kram!

1 kommentar:

Anonym sa...

vad kul att de lär sig stödtecken! Nagon speciell orsak?

Helena