lördag 17 juli 2010

Jag skrev ett brev

Efter samtal med kloka personer så satte jag mig ner och skrev ett brev till min kära. Jag vet inte hur bra det blev, så ni får gärna skriva kommentarer om vad ni tycker, men det var ur hjärtat och försökte verkligen att formulera mig rätt... Jag älskar Kristoffer av hela mitt hjärta och ser verkligen oss ihop i framtiden också.


Till min kära:

"Hej!

Jag skriver detta brev i förhoppning om att du ska komma tillbaka till mig så vi kan kramas och så jag kan visa dig hur mycket vi älskar dig.

I morse vart det tokigt. Jag är dum som ser saker som självklara för du ser dom inte som självklara,
och hur ska du kunna göra det då du inte har haft en relation på 9 år... jag kan inte begära att du ska förstå eller veta hur det ska funka i en relation.
Kristoffer, du och jag älskar varandra. Jag får höra från utifrån hur folk ser oss; hur bra vi är för varandra och hur våran relation har förändrat oss som personer till det bättre.. "Det lyser verkligen i Kristoffers ögon då han ser på dig och Emilia, så här lycklig har han inte varit på väldigt länge".

Jag har haft relationer där jag bott ihop med pojkvännen. Har bott ihop med både pojkvän och barn. Jag har fått chansen att växa in i den sortens mogenhet, för jag var tvungen att bli vuxen, att växa upp; från att ha varit en person som kunnat göra som jag ville till att bli en förälder med det ansvar som följer. Jag var tvungen att växa in i den rollen.

Som jag har sagt tidigare så kan jag aldrig kräva att du ska ta ansvar för Emilia. Men det lilla ansvar som jag sett att du självmant tar, gör du så bra. Hon avgudar dig.

Vi är ett par, vi är ett fantastiskt par. Våran kärlek är så djupgående och passionerad.
Du skriver fina dikter, kommer med blommor och du kan verkligen uttrycka dig i kärlekens språk.

Jag älskar att du är så omtänksam mot Oskar och verkligen vill att han ska må bra. Jag gillar Oskar, han var flummig men oerhört snäll.
Jag har då vi pratade senast sagt att i en relation så både ger man och tar man. Men allt handlar också om att man måste kunna prata med varandra.

Min älskade! Förlåt för att jag snäste åt dig i morse, och visst hade det vart lätt för mig att bara be om städhjälp, för bor man ihop ska man även kunna städa ihop, det gör ju själva städningen lättare och roligare också.

Jag har förstått att din uppväxt inte har varit den lättaste. Jag har förstått att din pappa ofta flydde då det uppstod en diskussion mellan din mamma och honom.
Men snälla älskling, fly inte ifrån mig. Kan vi inte reda ut det istället så vi slipper må dåligt på var sitt håll?
Jag vart oerhört sårad då du tryckte bort mig och sedan stängde av mobilen, en anledning till att jag skriver detta brev, så att du kan sitta i lugn och ro och läsa igenom mina tankar som jag egentligen vill förmedla verbalt; med dig mitt emot mig, med dina vackra blåa ögon tittandes in i mina. Så vi kan lösa knuten som vart idag.

Tänk igenom vad du vill med ditt liv.

Okej att saker och ting har gått fort från att vi träffades första gången fram till nu. Men vi har samma mål i livet.
Vi vill båda ha en trygg familj med barn och djur och allt vad det innebär, vi vill leva lyckliga tillsammans med den person som man älskar allra mest, vi vill resa, testa saker som vi inte gjort förut, hoppa fallskärm etc.

Att det går fort fram är ingen ursäkt egentligen, man kan få det jäkligt bra, bara man vet vad man vill och att vi finns där för varandra.

Du har en helt fantastisk personlighet, du är snäll, trevlig, omtänksam, spontan, kärleksfull, romantisk, duktig kock, du är en bra förebild för Emilia,
du är envis (på ett bra sätt), målmedveten, bra musiksmak plus mycket mycket mer.

Min älskling, jag vet inte vad jag ska skriva för att du ska komma tillbaka till mig. Vi älskar ju faktiskt varandra. Och det räcker faktiskt otroligt långt.

Sen du kom in i mitt/vårat liv så har du givit mig så mycket. Trots ett tufft år för mig så har du fått mig att le igen, du fick mig att sluta banta och må bra för den man är. Du har fått mig att testa ny sorts mat, du försöker få mig att förstå att man inte ska bry sig om vad andra tycker och tänker om en.

Du har givit mig hopp om att leva. Du har givit mig drömmen om en framtid som gift och vara en familj.

Emilia ser upp till dig, hon pratar enbart om dig..idag sa hon tom "mamma lessen, kisoffer jättefin".

Vi har ett troll hos oss varannan vecka som vi älskar. Vi har två underbara katter. Fly inte från oss, kom tillbaka, för vi älskar dig! "


Nu råder stor och nervös väntan.....Övervinner kärleken allt?

Inga kommentarer: