söndag 3 juni 2012

Man måste dö några gånger innan man kan leva

Söndagen börjar komma till sin ände.

Vilken spontan helg det vart.
Fantastiska tant Rosa kom ju upp igår vid 12.
Eftersom vila krävdes åkte vi hem och softade.
Regnet öste ner verkligen.
Fisen fick gå och vila och jag drog iväg för att handla kvällsmiddagen.
I spöregn och snålblåst.
Kommer hem igen och dyngsur, men det var det värt för jag fick nypa snygga K på kvantum.
Idag som det skulle regna så regnade det såklart inte.. lite lur på vädret tror jag,

Vi såg på film...fantastiska Oceans 11. Aldrig sett den förut, vilket mästerverk!
Jag hade tvättstugan samtidigt...
Vi käkade jordgubbar, glass och grädde till kvälls.
Lugn kväll gick till sitt slut.
Fick sms mitt i natta, lite drygt att vissa aldrig kan höra av sig tidigare på kvällen...

Morgonen efter, upp och frukosten intogs efter mycket om och men.
Sedan dusch och sedan vidare in mot stan på eftermiddagen för att då skulle tanten åka hem till sig igen.
Kort men trevlig vistelse.
Skönt med vuxet sällskap på en skitlördag.

Igår fick jag chips...äntligen salt!
Fantastiskt goda underbara chips, dessa var de godaste jag ätit på evigheter...
Härligt med nåt nytt.

Hänt mer då...?
Inte så mycket mer.
Min minsta dotter dock hittade någonting som jag måste börja gömma undan på ett annat ställe nu...hon såg lite väl lycklig ut då hon fann de...

Nä hörrni, det blev inte riktigt som man hade tänkt sig...
Man har så många funderingar på livet.
Framtiden.
Baktiden...eller dåtiden om det låter bättre.
Vet ni, det vore så fantastiskt skönt om man kunde få sluta tänka någon gång.
Inte dö alltså, utan slippa tänka på den som oroar en mest.
Slippa känna hur tarmarna ständigt är oroade.
Oroad över eventuella hårda ord.
Oroad över eventuella taskiga, hårda, oförstående, glädjedödande, ljugande sms.

Mina tarmar har betett sig väldigt konstigt dessa 7 dagar...måste kolla upp i läkarboken...
Säkert, garanterat stress, men vill dubbelkolla bara så det inte är cancer.

Är det något man lärt sig de senaste månaderna så kan man få cancer även fast man är under 40.

Just nu är det lite för tomt och tyst...

*Saknad*

Inga kommentarer: