Runk

Riktkg Skitdag idag. Mest gråtit hela dagen, mycket för att jag aldrig får sova ut på morgonen. Varken vardag eller helg. Känner mig så ensam. Förut då jag inte hade barn så kände jag aldrig av det för då kunde man alltid täcka upp närhetsbehovet med hjälp av en kk. Nu jobbar jag ju inte så längre, det tillhörde ju mitt gamla liv, men nu känner jag mig ensammast i Umeå. Gråter och ältar, för livet skulle ju inte bli så här. Det var ju inte så här det skulle bli alls...mitt hjärta gick i tusen bitar flera gånger, Jag trodde att jag hade lyckats bygga upp mig själv under den här tiden, men det var bara lur. Nu sitter jag här och gråter och saknar. Och så var Totte tvungen att flytta också. Jag vet, det är bara en katt...men det var som om han förstod. Sen har bulimin kommit tillbaka. Det trodde jag skulle slippa.... Vad ni än gör, bli aldrig kär!