hmm..läkare?

Idag känner jag mig lite piggare.

Men då sambon kom hem ikväll för att äta en snabbis så hade han pratat med sin kollega L-I.. min sambo hade berättat att jag efter gårdagens akuten-besök blivit piggare idag.
L-I's första kommentar: "det var psykiskt"
Jag visste inte att L-I börjat extraknäcka som läkare...

Jag satt och gapade då sambon berättade det... och kände hur det började koka inom mig...
Och började gapa på om att jag minsann hade blodprover på att jag var uttorkad, det kan vara salmonella jag har, min sambo vet hur dålig jag har varit.. han har sett mig varje dag...
Det är inte psykiskt... jävla pucko. Klart jag känner mig piggare då jag vet vad som är fel. Då jag vet vad jag får äta och inte äta. då en person äntligen har undersökt mig.

Min sambo kom hem och sa att han mådde konstigt och jag tänkte att here we go again. Min sambo funkar så.. efter att jag varit sjuk så blir han "sjuk".... då jag kanske fått för mycket uppmärkamhet så är det som om han måste ta igen lite "prata-om-mina-sjukdomar-för-det-är-så-synd-om-mig-tid"
..så säger han helt plötsligt:"jag hade ingen feber i alla fall" (sambon köpte en öron-termometer för ett tag sen så han kommer nog att bli beroende av att ofta kolla tempen nu)..

"jaha", svarade jag nonchalant..."varför skulle du ha feber nu då helt plötsligt?"

Sambon: ja jag vet inte, vad menar du?"

Jag: Jo men varför är det så att varje gång du får ont i huvudet så tror du att du har feber?
Du har liksom inte ätit nånting riktigt idag..banan till frukost...flingor och mjölk till nåt mellanmål, fiskbullar till lunch, och sen har du druckit dåligt.

Och så äter vi. sen säger han:
"Du hade rätt, jag vart pigg nu efter maten, huvudvärken försvann".

ska jag skratta eller gråta?