lördag 24 oktober 2009

kom igen, kämpa

Läkaren har sagt till oss att inte bli så lyckliga över varje positiv grej som händer, han menar att det faktiskt kan vända lika väl. Och jag har viss förståelse för det han säger, för egentligen ska man väl inte bli själaglad förrän han tittar på oss med sina trötta ögon. Men man kan ju inte låta bli. Han har kommit igång med kisseriet. Och respiratorn registrerar nu också de gånger han andas själv. Och det gjorde han ju inte igår så det ser vi som ett stort framsteg. Han ligger på sidan nu, ser mer avslappnad ut. Läkaren vill vänta ett tag till med operation, han vill verkligen se att kroppen hämtat sig ordentligt. Sen så har även carros mamma fixat så att umeå sjukhus har kontaktat carro. Så nu hoppas man att det händer något där. Nu jäklar ska vi få ordning på gubben. Han får inte ge upp nu!

1 kommentar:

Fangoria sa...

Jag hoppas verkligen att det går bra för din pappa! Måste vara hemskt att bara kunna vänta och hoppas. Kram på dig!