fredag 20 februari 2009

En sån dag

Idag var jag uppe med tuppen. Upp kl 6 i med frukost till både mig och dottern.
Sedan traskade vi iväg i kylan som var....kom till vårdcentralen...hade tid 8.15 kom in halv 9. Det roliga är att jag kom dit strax innan 8 då dom låste upp portarna.
Hur som helst, så säger jag som vanligt till hon som ska sticka mig att jag är svårstucken.
Och hittills då jag gjort det så brukar labbtanten i vanliga fall titta på mig, småskratta lite och säga"det här ska nog gå bra"
Efter 4-6 försök är inte tantens självförtroende lika högt längre.
Med en viss ånger så gick jag in efter att hon ropat mitt namn. Satte mig i stolen, hon stasade först vänsterarmen..kände.. men jag sa att högerarmen brukar vara den arm som brukar gå bättre. Bytte håll, snurrade stolen och stasade. Tog fram en butterfly och testade. Jag kände inte ens att hon stack. Helt underbart, kände bara att hon ruckade lite och sen kom det utan problem. Så jag undrar, varför inte använda butterfly oftare istället för den där stora nålen dom brukar ha?
Så nu skulle dom dels kolla blodet i generellt, sockerhalten och ... nej vad heter det.... ämnesomsättningen heter det. Så vi får se.

Sen åkte vi över till sjukhuset med sambon för han kom. Och sjukhuset var det enda stället där det fanns fika. Så lingondricka och banan gick ner utan problem. För att fåt iden att gå så traskade vi runt lite på sjukhuset, också för att få Emilia att somna. Man såg en del kändisar ;-)

Tillbaka till vårdcentralen och skulle kolla blodtrycket hos distriktssköterskan... min läkare så skulle jag kolla blodtrycket 1-2 gånger i månaden. Min distriktssköterska undrade varför? Blodtrycket var ju så bra.. men jag skulle höra av mig senare i mars och få en tid till att kolla det igen.

DS var ju jättetrevlig. Hon var den första som verkligen bett mig att ställa mig upp och kolla min kropp, hur den är formad, vilka ställen som är värst, och det första hon säger är: "I Skellefteå finns det en doktor som bara gör Gastric bypass operationer".
What? Och så förklarade jag för henne att min förra läkare även kallad draken sa att det verkligen inte var nåt för mig, en sådan operation skulle inte jag tänka på minsann. Men sen så tog hon knappt i mig då hon skulle undersöka mig heller. Nästa läkar ejag har nu, Maria. Ängel :-)
En underbar människa med känsla för empati.
Så..
Men jo en sak till. ds sa såhär.. att en sådan operation vore bra för mig, men hon visste inte om det gick att utföra en sådan operation och sedan bli gravid (F tolka rätt ;-) .. och nån gång i framtiden vill jag ha syskon till Emilia. Vill ju ha minst 2 barn..så en sådan operation blir nog nåt jag kan tänka på sen, måste ge medicinen en chans först.
Och appropå medicinen så undrar jag en sak.
Jag frågade ds varför det är en sån stor skillnad på vågen hemma och en våg på vc. Hon sa att hemmavågar är så mycket tunnare och visar alltid för lite...eeeh.. men då jag kom till vc första gången idag och fick ta vikt så stod den på 96.8kg (huga). Hemma i förra veckan stod den på 96.6kg för att igår stå på 95.2kg. Så även om den väger fel som hon säger så har det ju ändå försvunnit 1.4 kg. Hmm... gillar inte sjukhusvågar.
Gillar hemmavågar :-D Går efter den, enklast så.

Idag beger vi oss mot Härnösand. Emilia ligger och sover nu så vi ska käka nåt nu och sedan packa och så..sedan drar vi.

Ha en underbar helg allihopa som läser min istort sett dagliga och bittra blogg :-D

Kram till er.

Inga kommentarer: